Annons

”Minska lärarautonomin vid betygssättning”

Publicerad 4 augusti 2014

DEBATT Det är vår unika svenska kombination av lärarautonomi, målrelaterade och subjektivt tolkningsbara mål och ett skolsystem med fritt skolval, där konkurrensutsatta skolor slåss om elevpengen, som varit förödande för kunskapsnivån i svensk skola. Jämför med bilskolor där lärarna både tränar och examinerar sina körskoleelever och dessutom får betalt för varje godkänd uppkörning, skriver gymnasieläraren Linda Skantze. 

Ingen har kunnat undgå det gångna årets larmrapport om sjunkande Pisa-resultat, och i kölvattnet av den rapporten har mängder av förklaringar och lösningar på problemen lyfts fram: skolan behöver mer resurser, klasserna behöver bli mindre, lärarnas löner högre och fler röster höjs för att förstatliga skolan igen, men framför allt debatteras det fria skolvalet och vinstuttag i friskolorna. Dock har detta påfallande lite satts i samband med det kanske viktigaste problemet; den decentraliserade svenska skolans och lärarens höga grad av autonomi och avsaknad av yttre examination och kontroll.

1994 slopades det relativa betygssystemet med betygen 1-5 och ett målrelaterat betygssystem med betygsskalan IG-MVG infördes, där IG var underkänt. Sedan 2011 är det betygssystemet ersatt av det målrelaterade systemet med betygsstegen F-A. Det är en lovvärd målsättning att alla elever med rätt hjälp skall kunna nå målen för godkänt eller högre. Problemet med det målrelaterade systemet är dock att målen och kunskapskraven ger stort utrymme för lärarens subjektiva tolkning, vilket försvårar likvärdigheten i betygsättningen.

Detta i kombination med fritt skolval och avsaknad av central normering har oundvikligen lett till betygsinflation och en sänkt kunskapsnivå, då pressen varit stor på att alla elever ska klara kunskapsmålen för godkänt (G/E). Svenska forskare har de senaste åren lyft fram dessa brister och dess konsekvenser för skolan. Några av dessa är Magnus Henrekson (Institutet för Näringslivsforskning), Peter Johansson och Jonas Vlachos (Stockholms universitet). Våra svenska politiker är dock oroväckande tysta i denna fråga.  

Likvärdighet i betygsättningen skall säkerställas genom nationella prov och kontinuerlig betygssamverkan inom lärarkåren. Det finns nog inte en gymnasieskola i Sverige som inte har likvärdig bedömning inskrivet i sin arbetsplan. Under året har dessutom ett stort antal nationella prov genomförts i både grundskolan och på gymnasiet med syfte att öka likvärdigheten. Detta är rimligt med tanke på att vi i Sverige 1968 avskaffade studentexamen och inte heller genomför externt bedömda slutprov i den utsträckning de flesta andra europeiska länder gör, våra nordiska grannländer inbegripna. Frågan är dock om dessa nationella prov är tillräckliga åtgärder?

Min egen erfarenhet från tre stora kommunala svenska gymnasieskolor ger inblick i hur olika arbetet med likvärdig bedömning och betygsättning kan se ut.  I realiteten står det nämligen skolorna helt fritt att organisera och genomföra bedömningsarbetet så som de själva önskar. Nationella prov rättas på många skolor fortfarande av elevernas ordinarie lärare utan medbedömning. I ett ämne som svenska, som är mycket öppet för subjektiv tolkning, är ett fullgott samverkansarbete så tidskrävande att det sällan hinns med på ett tillfredsställande sätt.

En svensk lärare har i internationell jämförelse stor frihet att utforma examinationer - som läraren rättar själv - enligt egna önskemål. Oundvikligen leder denna autonomi till ojämlikhet i bedömningen. Detta är elever, lärare och skolledning medvetna om, men man pratar sällan om det. I länder där läraren inte ensam sätter betyget blir en krävande lärare någon som hjälper eleverna mot de uppsatta målen.

Incitamenten för skolor och lärare att sätta så kallade "snälla betyg" är dessutom flera. Den enskilde läraren blir populär bland elever och föräldrar. Skolans betygsstatistik förbättras och därmed även skolans attraktionskraft, vilket ger fler elever och därmed mer pengar. Pressen på den enskilde läraren att göra allt den kan för att eleven ska nå E är mycket stor i både grundskolan och på gymnasiet. Ett F innebär primärt att eleven inte nått godkänd kunskapsnivå.  Självklart skall varje skola och lärare arbeta för att alla elever skall nå fullgod kunskap och godkända betyg, men detta får inte innebära att kunskapskraven sänks för att eleven skall få betyget E.

Naturligtvis finns det skolor där skolledning och lärare gemensamt bedriver ett utmärkt arbete för att bedömning och betygsättning ska vara likvärdig på åtminstone den egna skolan. När det arbetet fungerar väl är lärarna samspelta inom ämnet och genomför liknande eller t.o.m. samma prov med medbedömning, men detta är något läraren i många fall beslutar om själv. Detta sker dock helt utifrån personliga initiativ, vilket inte är fallet överallt.

Krav på betygssamverkan, samrättning eller anonymisering av prov kan för lärare vara en känslig fråga då det kan upplevas som ett ifrågasättande av deras yrkesprofessionalitet. När lärare rättar sina egna nationella prov visar dock kontrollrättning alltför ofta att Skolverkets bedömningsinstruktioner och bedömda elevexempel inte är nog för att lärarens rättning skall stämma överens med den externa kontrollrättningen. Endast i de fall då lärarna bedömt för dem okända elever finns en hög överensstämmelse.

Ett tydligt ramverk med regler för hur skolornas arbete med likvärdig betygsättning skall se ut behöver utarbetas, samt en tydlig dokumentation och utvärdering av det arbetet.  Betygsättningen måste för att nå likvärdighet grunda sig på såväl lärarens examinationer och externt rättade slutprov. I Finland sätts halva betyget av lärarens egna prov, och halva betyget av externt bedömning. Avviker lärarens bedömning mycket ser det inte bra ut.

Dessutom bör det nationella provet få en ökad trovärdighet genom att den egna skolan inte rättar provet. Låt även de nationella proven få tillbaka den nivåsättande betydelse för medelbetyget som det hade före 1994; innan betygsinflationen tog fart. Vi bör för att säkra kunskapskvalitet och likvärdighet även införa obligatoriska slutprov i fler ämnen än idag.

Många är rädda för att standardiserade och externt rättade prov skall ge en instrumentell inlärning. Dem vill jag rekommendera att ta en titt på de examensprov som finska elever skriver i sin studentexamen (http://vetamix.net/abimix). I de proven finns inte tillstymmelse till korvstoppning (se t.ex. prov i litteratur i modersmålet eller historia).

De flesta politiker och debattörer i skolfrågor verkar ha skygglappar i frågan om att minska skol- och lärarautonomin i betygsfrågan. Vi tycks i Sverige inte inse att det finns skäl till att vi på detta område utmärker oss i världen; långt bort från landet lagom. Det är vår unika svenska kombination av lärarautonomi, målrelaterade och subjektivt tolkningsbara mål och ett skolsystem med fritt skolval, där konkurrensutsatta skolor slåss om elevpengen, som varit förödande för kunskapsnivån i svensk skola. Jämförbart vore om svenska bilskolor och dess lärare både skulle träna och examinera sina körskoleelever – och dessutom få betalt för varje godkänd uppkörning. Någon som vill införa det?

En sak är säker; om vi vill höja kunskapsnivån i den svenska skolan och fortsätta använda betygen som urval till gymnasiet och högre studier är likvärdigheten i betygsättningen en fråga alla partier bör ta på allvar inför stundande val. Det är hög tid att vi lyfter blicken utanför Sveriges gränser och tittar närmare på de länder vi har omkring oss i denna fråga.

Linda Skantze
Gymnasielärare i svenska och tyska

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons