finningeskolan1

Finningeskolans tegelbyggnad rymmer 355 elever.

| Foto: Finningeskolan
Arbetsmiljö

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam. 
– Nu slipper vi uppfinna hjulet flera gånger, säger Christina Thurhammar, lärare och lokalombud för Lärarnas Riksförbund.

Att en stor andel lärare lider av stress och har funderat på att lämna yrket på grund av bristande arbetsmiljö har konstaterats flera i undersökningar och rapporter.

Tillsammans med ett forskarteam har Lydia Kwak, docent i hälsofrämjande arbete vid Karolinska Institutet, ägnat tre år till att undersöka hur skolor på bäst sätt kan åtgärda problemen och få friskare personal.  

Nu har studien sammanställts. Resultatet visar att av sammanlagt 19 kommunala skolor från två kommuner så är det en grupp som har lyckats bättre i sitt arbetsmiljöarbete. 

Lydia Kwak.
Lydia Kwak.

– Skolorna delades upp i två grupper och vi kan se att den grupp som fick mer stöd första året med en utbildningsdag och fem workshops kom längre i processen, jämfört med den grupp som bara fick en utbildningsdag, säger Lydia Kwak.

Finningeskolan i Strängnäs pekas ut som ett lyckat exempel i forskningsprojektet.

Genom att bland annat förankra befintliga arbetsmiljödokument och införa regelbunden kartläggning av risk- samt friskfaktorer har grundskolan arbetat både systematiskt och aktivt för att införa de rekommenderade riktlinjerna, berättar Lydia Kwak.

– Finningeskolan har verkligen bestämt sig för att lyckats. De har inte bara lyft fram problem och riskfaktorer utan också arbetat fram hur man kan åtgärda dem. Inte bara skolledningen utan alla har varit delaktiga i arbetet, vilket har skapat ett samarbete och engagemang som har varit väldigt främjande för arbetsmiljöarbetet, säger hon.

Rektor Carina Tinker berättar att skolan rivstartade forskningsprojektet med att identifiera vad som behövde förändras. Detta gjordes med hjälp av en nybildad arbetsmiljögrupp, vars första uppgift blev att skapa en medarbetarenkät.

– Vi hade redan våra fysiska arbetsmiljöronder men var överens om att det även behövdes en digital psykosocial medarbetarenkät. Så det blev arbetsmiljögruppens uppgift att skapa en sådan, säger Carina Tinker.

Enkätsvaren gjorde det möjligt för arbetsmiljögruppen att konstatera olika fokusområden. En handlingsplan skapades sedan för varje område och en ansvarig person och deadline tillsattes.

– Vi började med vad målet var. Och sedan backade vi baklänges till där vi var idag, och funderade på vad vi behöver göra för att komma dit, säger fritidspedagog Daniel Nygren Hårdstedt till Suntarbetsliv, som var först med att uppmärksamma Finningeskolans arbete.

Daniel Nygren Hårdstedt är själv medlem i arbetsmiljögruppen, som består av rektorer, personal från fritids, förskoleklass och en facklig representant. För Skolvärlden berättar han att det första området som gruppen tog sig an var det onödigt trassliga pappersarbetet som uppstått.

Daniel Nygren Hårdstedt.
Daniel Nygren Hårdstedt. | Foto: Privat

– Vårt första fokusområde var att ta reda på vad som stressar personalen. Det visade sig då att alla olika policys, rutiner och dokument dels tog för mycket tid men också var svåra att hitta, säger han.

Eftersom det kommunala systemet saknar sökmotor skapades ett klickbart dokument för att underlätta personalens jakt på dokument, policys och rutiner.

Därefter flyttades arbetsgruppens fokus till att förbättra skolans ljudmiljö.

– När det visade sig att ljudmiljön i matsalen var något som många sett som påfrestande så engagerade sig alla för att hitta långsiktiga lösningar. Ska vi anordna fem tysta minuter om dagen? Kan kön in till matsalen ordnas på något annat sätt? Det var bara ett par av alla rutiner som diskuterades för att lösa problemet, säger Daniel Nygren Hårdstedt.

För att främja den psykiska hälsan fick personalen dessutom möjlighet att vara med på varandras lektioner. Och med hjälp av rollspel försökte grundskolan, som rymmer 355 elever, reda ut när och hur kniviga situationer ska anmälas.

– Vi spelade upp sketcher för att gestalta vanliga händelser som kan uppstå, exempelvis barn som bråkar eller föräldrar som är arga, och diskuterade sedan om hur man bäst hanterar den här typen av händelser. Detta har sedan resulterat i att personalen känner tryggare och antalet anmälningar om kränkningar gällande elever har ökat, säger Daniel Nygren Hårdstedt.

Han tillägger att skolan trivselgrupp har fått en nystart och att arbetet för friskare personal har fortsatt också efter projektets slut.

– Vi har fyra olika tavelmöten varje vecka. Där träffas rektorer och personal och stämmer av vad som funkar bra och inte. Det gör att alla får känna sig delaktiga och vi kan ofta hjälpas åt att lösa problem och system som tar för mycket tid. 

Studien har gett skolan nya arbetssätt för att nå sina mål, enligt Daniel Nygren Hårdstedt som menar att de nya riktlinjerna och rutinerna inte har skett på bekostnad av något annat.

 – Nej det tycker jag inte. Projektet handlar ju om att tjäna tid. Att hitta lösningar på påfrestande tidstjuvar som stressar.

Christina Thurhammar.
Christina Thurhammar. | Foto: Privat

Christina Thurhammar är inne på samma spår. Som lärare och lokalombud för Lärarnas Riksförbund ser hon inte att andra områden hamnat i kläm på grund av forskningsprojktetet som skolan deltagit i. 

– Vi har gjort allt på planerade arbetsplatsträffar och inte på A-lagstid så arbetet har inte inkräktat på vår andra arbetsplatsförlagda tid eller förtroendetid, säger hon.

Hon upplever ockå de nya riktlinjerna snarare har minskat stressen och gjort det lättare att anmäla kränkningar mellan elever.

– Innan hade vi det tufft med en ny Samverkansplattform och ny lärplattform som vi skulle lära oss att använda. Men i och med det här projektet har det blivit lättare att hitta, förstå och dela material eftersom vi har fått tid att lära oss och hjälpa varandra. Nu har varje årskurs sin egen kanal som nästa årskurs kan ta vid och vi slipper uppfinna hjulet flera gånger, säger Christina Thurhammar.

Kommentera