Annons
Foto: Kalle Assbring

Modigt beslut för likvärdighet

Publicerad 27 mars 2015

Fakta

Om lärarna

Minna Wadman
Jobbar på: Alpha.
Lärare i: Svenska, svenska som andraspråk och historia. Undervisar i svenska i årskurs nio.
Före omorganisationen: Jobbade på Långbergsskolan, F-9 skola där omkring 90 procent av eleverna på högstadiet hade annat modersmål än svenska.

Antal koppar kaffe per dag: 0-3, vissa dagar blir det bara te.
Hur vill du ha kaffet: Färskmalda bönor med "riktig" mjölk som medtages hemifrån:)
Betyg på skolkaffet: D

Herta Lind Fagerlind

Jobbar på: Alpha.
Lärare i: Engelska och franska. Undervisar i engelska i årskurs nio och franska i årskurs 7- 9.
Före omorganisationen: Jobbade på Långbergsskolan.

Koppar kaffe per dag: 1-2
Hur du vill ha kaffe: Café au lait
Betyg på skolkaffet: C

Sanna Nornberg
Jobbar på: Omega.
Lärare i: Svenska som andraspråk och engelska men undervisar endast i engelska i årskurs 8.
Före omorganisationen: Jobbade på Brandkärrsskolan, en F-6 skola där en stor andel av eleverna hade annat modersmål än svenska.

Koppar kaffe per dag: 1-2
Hur du vill ha det: Islatte
Betyg på skolkaffet: - (dricker bara hemmagjord latte alt köpt)

Ann Löwbeer
Jobbar på: Alpha.
Gör: Lärare i svenska, skolbibliotekarie på Nyköpings högstadium på 50 procent och språk- läs och skrivutvecklare mot F-6 på 50 procent.
Före omorganisationen: Jobbade på liknande sätt på Borgmästarhagsskolan som nu heter Omega.

Koppar kaffe per dag: 2
Hur du vill ha det: Svart, gärna knappen med nymalda bönor
Betyg på skolkaffet: C
 

Relaterat

För att bryta segregationen och skapa en likvärdig skola togs ett radikalt beslut i Nyköping. Stadens fyra kommunala högstadieskolor slogs ihop till en. Lärarna vittnar om en påfrestande omorganisation och flera barnsjukdomar. Men de är trots allt övertygade: det fanns ingen annan väg att gå.

Klasserna på Nyköpings högstadium är namngivna från A till O. På en skola med 1 200 elever räcker det till 15 parallella klasser. De elever som tidigare gick på Långbergsskolan, Nicolaiskolan, Borgmästarhagsskolan och Oppebyskolan samlas nu på en skola, om än uppdelade i två byggnader.

Borgmästarhagsskolans byggnad är kvar, omdöpt till Omega och fem minuters promenad därifrån ligger nybyggda Alpha. För kommunens lärare och elever innebar höstens skolstart nya kollegor, en ny organisation, en ny ledning och nya skolkamrater. Klasserna i årskurs åtta och nio är intakta. I årskurs sju är de omgjorda från grunden.

Vad ligger bakom omorganisationen?

Minna Wadman: Jag hann arbeta på Långbergsskolan i 17 år och har varit med från när vi hade omkring 10 procent elever med utländsk bakgrund till vi hade över 90 procent på högstadiet. Det fria skolvalet blev inte lyckat för våra elever. Skolan valdes bort, de med utländsk bakgrund blev kvar samtidigt som elevantalet minskade enormt.

Herta Lind Fagerlind: Det handlade också om att Borgis, det som nu är Omega, var en väldigt populär skola med högt söktryck. Det bidrog till att urholka de övriga skolorna och skapade homogena kulturer på respektive skola.

Minna: Omorganisationen handlade inte bara om att bryta segregationen utan även om att skapa likvärdighet. Resultaten skiljde sig åt mellan skolorna. Gamla Borgis låg väldigt högt jämfört med till exempel Långbergsskolan.

Ann Löwbeer: Det fanns profiler på Borgis som lockade elever och det gav status att gå musik, det blev nästan lite exkluderande. Till slut blev det ohållbart när vissa klasser på skolan låg i topp och andra klasser var hur jobbiga som helst att ha. Det blev inte bra.

Herta: Jag har jobbat där, i ett icke-profil-arbetslag, och man kände sig som ett B-lag gentemot musik. Det var väldigt olika social belastning i de olika lagen.

Ni har på ett väldigt konkret och drastiskt sätt försökt bryta segregationen – är det här vägen att gå?

Minna: Det vet vi inte än. Men vi som jobbade på Långbergsskolan var väldigt positiva till förändringen, det var efterlängtat. De sista åren kände vi att så här kan vi inte ha det, våra elever måste få möta andra. Det enda jag var bekymrad över var att skolan blir så stor, man blir mer anonym här. 

Ann: Vad skulle vi ha gjort annars? Vad finns det för alternativ annat än att mixa rejält? Jag tycker att det är synd att man inte mixade alla klasser, i alla fall åttorna. Visst, man hade kunnat ta det mer successivt. Nu blir några försökskaniner och personalen har utsatts för stora påfrestningar. Det har bitvis varit jättejobbigt. Men samtidigt kände jag, äh nu tar vi allt på en gång.

Herta: Det var verkligen, nu gå vi ”all in”. Allt ställdes på sin spets.

Har ni kunnat se några positiva konsekvenser?

Sanna Nornberg: Mina gamla elever har vidgat sitt umgänge.  Jag hade några somaliska tjejer som jag ser går runt med svenska tjejer från andra områden som de aldrig hade träffat annars. Det öppnar nya världar för barnen. Och det gäller förstås åt båda håll. Det är lätt att prata om att nu får barnen från invandrartäta områden äntligen möta svenskar. Men det finns många infödda svenskar som behöver vidga sina perspektiv. Nu finns möjligheten att lära känna människor från Somalia eller Syrien och att se att de inte är konstiga. Den biten är väldigt positiv.

Minna: Det verkar som att sjuorna har blivit lyckade sammansättningar. Tittar man på betyg och resultat så har det blivit en bra fördelning och klasserna fungerar bra. Deras sammansättning är genomtänkt i minsta detalj.

Herta: Man har utgått från Salsa-värden, föräldrars utbildningsnivå, resultat på de nationella proven, vilka behov som funnits tidigare och bostadsområde med målet att skapa heterogena och likvärdiga klasser. Socialt sett har det blivit en bra balans och som jag uppfattar det är det ganska lugnt.

Sanna: Det blir mer dynamik i grupperna om man mixar elever, starka elever kan dra med sig de andra. Blandade grupper är jättebra så länge det inte blir extrema skillnader. Men jag tror inte att det fungerat lika smärtfritt med sjuorna på Omega. Jag vet inte vad det beror på, det är trängre där, sjuorna kommer nära inpå varandra och finns det en social problematik så märks det tydligt.

Minna: På Alpha har det blivit lyckat. En skillnad är att på Omega går de åttor och nior som gått där tidigare, här är alla nya för alla. Ingen har någon historia på skolan.
Herta: Personalgrupperna är mixade på båda enheterna men det gamla huset är ju kvar och rutinerna finns till viss del kvar. Det gör det komplicerat, det finns en Borgiskultur som sitter i väggarna. Här på Alpha blev allt nytt vilket jag tror har gjort det enklare för oss.

Hur har elever och föräldrar reagerat?
Ann: Det var mycket snack bland eleverna innan. ”Det kommer bli bråk”, ”ni kommer ångra er”. Men det har inte varit ett enda slagsmål.

Herta: Många tyckte att det var spännande, man var lite nyfiken på de andra. När de kom in här i skolan var reaktionen: ”wow, ska vi vara här!”

Ann: En del av musikprofilens föräldrar gillade inte att man tog bort de klasserna, de fungerade ju bra. Jag kan förstå det, det är inte lätt att släppa förmånen att gå i en välfungerande skola bara för att andra ska få det bättre. Det är en form av dela-med-sig-tanke som inte är självklar.

Vilka utmaningar återstår att lösa?

Sanna: Många på Omega upplever att man har gjort sig av även med det som fungerade bra. Ett problem är att klasserna nu är stora. Det finns inga mindre undervisningsgrupper längre och vi upplever att mycket av det välfungerande stödet försvunnit. Det blir kanske särskilt märkbart på Omega som tar emot de nyanlända eleverna.

Herta: Man har förändrat precis allt och vi har inte hunnit ta oss igenom alla barnsjukdomar än. Jag tror inte att vi har sett alla konsekvenser av omorganisationen, förmodligen kommer vi göra korrigeringar efter hand. Man kan inte ha 30 elever själv i engelska med så här stor spridning på eleverna till exempel och vi har flera lärare i svenska som andraspråk vars kunskaper inte utnyttjas nu.

Minna: Tidigare läste vissa sva-eleverna för sig. Nu är tanken att alla ska vara i samma klassrum. Det tror jag är positivt för många av eleverna men man måste också se till individens behov. En del elever hänger inte med i stor grupp och då utvecklas inte språket.

Ann: Att göra ett jättestort integrationsprojekt och inte bry sig mer om att ge personalen den kompetens som behövs är problematiskt. Jag tycker att man skulle ha ordnat en utbildning om språkutvecklande arbetssätt för alla direkt. Det finns en övertro på att lärare kan jobba så utan utbildning. Men hur ska man kunna det?

Minna: Och även om alla jobbar språkutvecklande i alla ämnen så behöver våra nyanlända elever få stöd, kanske i mindre grupp eller handledning på modersmålet.

Ann: Det är väl när det gäller stödet som det felat lite. Att ta bort de små, statiska grupperna med stödundervisning tycker jag är jättebra. Nu kan man vara mycket mer flexibel. Men om alla ska vara i stora klasser måste det finnas ett bra stöd där och det har tyvärr inte fungerat.

Har det varit värt allt slit?

Ann: Vi är kritiska mot vissa saker, men inte mot integrationstanken. En del skulle förberetts bättre, man borde ha tagit bättre vara på det som faktiskt var bra. Det har varit slitig, ett tjugotal i personalen har valt att lämna. Jag tycker att man borde ha gjort mer för att stötta personalen.

Herta: Men det är absolut värt det. Jag kan inte se hur Nyköpings kommun skulle kunna ha en lyckad skolutveckling framför sig om man inte hade gjort det här. Jag är stolt över att jobba i en kommun som vågar, det kräver ett jättemod. Sedan hade man kunnat göra saker annorlunda men så är det ju alltid.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter antagningsprov: Här minskar avhoppen

Lärarutbildningen

Var tredje svensk lärarstudent hoppar av utbildningen redan första terminen. Men det finns ett undantag.

Annons
Annons
Höstbudgeten

Åsa Fahlén: Det bästa och sämsta med budgeten

Höstbudgeten

Det bästa med regeringens budget är att det finns ambitioner – det sämsta är att de inte är tillräckliga. Det menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons

”Budgeten ger Anna Ekström bara dåliga val för skolan”

Debatt

”Finansministerns budget har satt utbildningsminister Anna Ekström i en situation där det bara finns dåliga val för skolan att välja mellan”, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från tankesmedjan Balans.

Kommentera

Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

Lärarassistenter

En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

Annons
Annons

Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

Budget

Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

Annons
Skolvärlden i Buenos Aires

I Argentina är lärarna krisens hjältar

Skolvärlden i Argentina

Skolvärlden åkte till Buenos Aires för att ta reda på vad som driver lärarna.

Nedläggningshot

Framgångsrik kommunal skola hotas av nedläggning – för att ge plats åt friskola

Nedläggningshot

Kommunen vill lägga ner en 40 år gammal skola med goda resultat och behöriga lärare.

Extra anpassningar eller särskilt stöd

Här får eleverna stöd i tre steg

Särskilt stöd

Gränsen mellan extra anpassningar och särskilt stöd är flytande och individuell, men likväl något som många lärare funderar över.

SPSM: ”Det finns ett ständigt behov”

Stöd

Hur ska man som lärare skilja på extra anpassningar och särskilt stöd? Specialpedagogiska skolmyndigheten reder ut.

Intervju

”Jag är jättestolt över att förknippas med disciplin”

Skoldebatt

Läraren Isak Skogstad har gjort sig ett namn i skoldebatten genom att lyfta de stora utbildningsfrågorna.

Debatt

Skolföräldraupproret: ”Vi kräver förbättrad arbetsmiljö för alla inom skolan”

Debatt

”Vi kräver förbättrad skol- och arbetsmiljö för alla barn och anställda”, skriver James Brocka, för Skolföräldraupproret i Malmö.

Kommentera

”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

Debatt

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

Blogg

Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan.

Här testar lärarna flextid: ”Det är precis den riktningen vi vill gå”

Avtal

Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

Elevassistenter

Två av tre elevassistenter försvinner: ”Slår mot eleverna”

Elevassistenter

75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

Jag är lärare

David: Därför är jag lärare

Läraryrket

David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Debatt

Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

Debatt

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Kommentera
Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Läsning

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

Lokalt

Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

Ny organisering av lärare

Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

Organisering

Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

Organisering 

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

Beslut

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

Skolbibliotek

Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

Skolbibliotek

På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

Skolans dag

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Modersmål

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

Skolpolitik

17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

Nationella prov

Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

Nationella prov

Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

Arbetsmiljö

9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

VFU

En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

VFU

I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
– Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Hjärnsmart

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

Betyg

Rektor höjde betyg trots lärarens protest

Betygsättning

Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Elever med cancer

Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

Läsning

Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

Arbetsmiljö

Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

Arbetsmiljö

Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

Statsbidrag

Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

Statsbidrag

Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

Blogg

Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

Blogg

”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

BEO-anmälde läraren

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Legitimation

Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

Blogg

”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Värdeskapande lärande

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

Skolmat

Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

Lågaffektivt bemötande

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Likvärdighet

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Likvärdighet

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Lovskola

”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

Bedömning

Sara Bruun sågar sommarskolan:
”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

Debatt

Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

Debatt

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons