niclas_westin_skola

Niclas Westin, enhetschef på Skolverket.

Lärarlyftet

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka lärarlyft

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

Det här är Lärarlyftet

Vad

  • Behörighetsgivande kurser för lärare i många ämnen och skolformer. Hela eller delar av speciallärarutbildningen för lärare. Kurser i praktisk-estetiska ämnen för fritidspedagoger.

För vem

  • Lärare inom alla skolformer som är legitimerade eller har en behörighetsgivande examen. Fritidspedagoger med en examen enbart inriktad mot fritidshem eller enbart mot förskola och fritidshem.

Hur

  • Huvudsakligen distansstudier med några campusträffar på universitet eller högskola samtidigt som du arbetar.

Var

  • Studier på utvalda universitet eller högskolor.

Källa: Skolverket

18 april var sista dagen att ansöka till årets kurser inom Lärarlyftet, kurser som vänder sig till legitimerade lärare som behöver behörighet i fler ämnen. Skolverkets statistik från tidigare i år visar att behörighetsläget försämrats. Men trots det är det färre som ansökt till Lärarlyftet i år jämfört med året innan.

– Förra året var det knappt 3 100 förstahandssökanden, i år ser det ut att bli knappt 2 200. Så det är en minskning med 900 personer. Siffrorna kan dock ändra sig något, när vi får den sista uppdateringen. Det är framförallt lärargruppen som är färre i år, berättar Niclas Westin, enhetschef på Skolverket.

Omkring 1 300 lärare har sökt till 91 olika ämneskurser. Ett 80-tal fritidspedagoger har sökt fem olika kurser och omkring 840 personer har ansökt till speciallärarutbildningens 22 olika utbildningar.

Givet behörighetsläget, som är sämre i år jämfört med året innan, borde det inte vara fler som söker Lärarlyftet?

– Det är jättesvårt att dra någon slutsats i det här läget. Men ja, behörighetssituationen är jättebekymmersam. Det finns många lärare som undervisar i ämnen där de saknar behörighet och ur det perspektivet finns det ett jättebehov av utbildningar som erbjuder kompletterande behörighet. Men jag har inget enkelt svar på varför intresset sjunker.

En förklaring kan vara att Lärarlyftet bara sträcker sig 2018 ut och då måste utbildningen vara klar. Det gör att vissa kurser måste läsas i högre takt, vilket kan minska intresset. En relaterad förklaring är att en del längre utbildningar inte längre kan erbjudas på grund av att uppdraget är på väg att löpa ut.

Har villkoren varit för dåliga?

– Det har funnits en sådan diskussion. En del huvudmän har valt att ha mer generösa villkor än andra, men det är inte det vanliga. Många lärare tycker att det är tufft att kombinera arbete och studier.

Som ett svar på det införde regeringen förra året ett stadsbidrag som möjliggör för huvudmannen att ge läraren 80 procent av lönen under studierna, säger Niclas Westin.

– Men det jag hör, från en del, är att lärarbristen i sig gör att rektorerna inte ser att de har möjlighet att avvara sina lärare. Man har redan en bristsituation och ska en lärare fortbilda sig, här rör det sig om lärare med legitimation, så måste man kanske ta in en obehörig person vilket förvärrar situationen än mer. Och då avstår man.

Ett moment 22, med andra ord.

Behovet av vidareutbildning lär inte upphöra 2018, Skolverket menar att Lärarlyftet bör permanentats och har påtalat detta för regeringen. Andra åtgärder för att säkra lärartillgången som görs nu och som är viktiga är till exempel fler utbildningsplatser på lärarutbildningarna och olika snabbspår, menar Niclas Westin.

– Många olika satsningar behövs. Men på längre sikt tror jag att man måste titta på vad lärare själva lyfter som problematiskt med yrket. Det handlar om arbetssituation, höga krav, möjlighet till kompetensutveckling och lön.

– Jag tror att varje skola och huvudman måste fundera på: hur ser det ut hos oss? Har vi en tillräckligt bra situation? Om man inte har det måste man göra något åt det, för att kunna behålla sina lärare och attrahera nya. Om de som verkar i skolan trivs är de, de viktigaste ambassadörerna för yrket. De mekanismerna, tror jag, är grundläggande för att på lång sikt få en stabil lärarförsörjning. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm