Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

I skolan i Malmö där Pia Kjellson jobbar finns 38 klasser för nyanlända. Hon är förstelärare i svenska som andra språk, men också behörig i engelska, svenska, tyska och japanska.

Hela tiden påverkas hennes undervisning av att eleverna lever under extrem stress.

– Mitt jobb är mycket mer än att vara lärare, jag betalar busskort åt elever och försöker fixa bostad. Vi har hemlösa elever nu. De bor under broar. Så då försöker jag hitta någonstans och bo så att de inte ska behöva bo i parker, säger hon.

Hon är engagerad i ideella föreningen Vi står inte ut, och hämtar kraft därifrån och andra som arbetar som hon. Hon följer sitt samvete, men hamnar i blåsväder. Socialtjänsten tycker att hon gör för många orosanmälningar. Och skolledningen tycker att hon går utanför sitt uppdrag.

– De säger att ’du får förstå att det gör du på din fritid’. Men jag vet inte. Jag bara gör det som måste göras, man måste vara vuxen när eleverna inte har någon annan.

Hon berättar att eleverna har svårt att komma i tid på morgonen eftersom de äter sömntabletter.

– Sen finns det många som inte har busskort kan inte ta sig till skolan. De luktar illa efter att ha sovit på toaletter. Medicinlistorna för de här pojkarna är ett skämt. Insomningstabletter, tabletter mot ångest och depression och något för magen eftersom de tar så mycket andra mediciner. Det är inte normalt, de håller dem neddrogade tills de ska utvisas, säger Pia Kjellsson.

När eleverna väl är där, har de svårt att koncentrera sig.

Vården har länge studerat samvetsfrågor som ibland leder till hälsohotande stress. Men inom pedagogikforskningen är begreppet nytt. Men stressen är reell, det visar Gunnel Colneruds forskning.

– Om man väldigt länge, väldigt ofta tvingas att handla i strid med sitt samvete så framkallar det en stresskänsla, en känsla av att inte ha gjort det rätta.  Att man har handlat fel fast man inte kunnat handla på ett annat sätt på grund av regler eller kollegor, säger Gunnel Colnerud, professor emerita i pedagogik vid Linköpings universitet.

I höst kommer hennes bok ”Läraryrkets etik och värdepedagogiska praktik” som bygger på hennes forskning och bland annat innehåller ett avsnitt om moralisk stress hos lärare.

– Vi har ett betygssystem som ska följas, vi ska ge nationella prov till alla elever, det finns regler som lärare har att rätta sig efter. Ibland skulle de vilja göra undantag för när de följer reglementet kanske de inte följer sitt samvete, säger Gunnel Colnerud.

Hon har gjort en undersökning med 130 lärare som beskriver 220 moraliska dilemman. Gunnel Colnerud har sorterat in dem i institutionella och interpersonella, det handlar om lagar och regler, till exempel betygssättning, eller förhållandet mellan lärare och elever, föräldrar eller kollegor.

– Många lärare känner igen sig i att man uppmuntrat en elev med svårigheter och säger att det finns en ljusning och så tvingas man ändå sätta ett lågt betyg. En del lärare tycker att det är väldigt besvärligt, säger Gunnel Colnerud.

Andra situationer kan handla om hur mycket man ska lägga sig i om man tycker att föräldrar inte behandlar sitt barn väl, eller att det är svårt att vara rättvis med två elever med olika behov.

– En av de största kategorierna är när en kollega behandlar en elev på ett sätt som inte känns etiskt riktigt. Det är det tabubelagt att kritisera varandra. Det är en mycket svår gräns att ta sig över, säger hon.

Att det finns ett ord för pressen räcker långt, menar Gunnel Colnerud.

– Om man språkliggör den med begreppet ”moralisk stress” kan det hjälpa till att minska den vanmakt och frustration lärarna känner – om man känner att det inte är en individuell åkomma utan ett fenomen, säger hon.