Ministern efter mötet om lönelyftet: Finns dåliga exempel

Lärarkårens reaktion när lärarlönelyftet sjösattes under hösten präglades av frustration, misstro och ilska över hur huvudmännen fördelade pengarna. Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, lade till stor del ansvaret för det missnöjet på huvudmännen, som hon menar inte har levt upp till sin del av överenskommelsen.

– Har man många lärare som uppfyller kriterierna för lärarlönelyftet så får man ju själv se till att skjuta till de resurser som behövs. Det finns en del dåliga exempel på hur huvudmän har valt att implementera det, sa hon till Skolvärlden då.

Tisdagens möte med arbetsgivare och fackförbund har inte ändrat på den saken, men hon är förhoppningsfull att det ska bli bättre med tiden.

 – Syftet med reformen är att stimulera huvudmännen. Där lärarna är nöjda med implementeringen är ju där det har varit i samband med en lokal lönesatsning. Vi bidrar ju med tre miljarder till lärarlöner, men vi höjer också de generella statsbidragen till kommunerna till tio miljarder. Det behövs mer tid helt enkelt, för att få det här att bli bra, säger hon.

Vad är nästa steg för att förmå huvudmännen att bidra mer?

– Vi kommer följa upp hur det går och fortsätta diskutera med dem. Jag behöver också se över om det är något mer vi behöver förtydliga från regeringen.

Svante Tideman, förste vice ordförande för Lärarnas Riksförbund, var med på mötet och tycker att regeringens linje var tydlig.

– När det gäller att lärarlönelyftet ska vara tills vidare så var det väldigt tydligt. Det var inget snack. Och det tror jag faktiskt att alla ser som positivt.

Vad gäller huvudmännens vilja att satsa egna pengar på lärarlöner fortsätter facket att bearbeta dem.

– De lovade ingenting på kort sikt, de kommer inte skjuta till mer pengar här och nu. Men vi skickade en tydlig signal till arbetsgivarna att de måste jobba med alla lärare för att inte känslan av att delas in i ett a- och ett b-lag ska bita sig fast.  

Han delar ministerns syn att huvudmännen inte lever upp till det som var tanken med lärarlyftet men tror att det behövs fler åtgärder för att det ska bli riktigt bra.

– Det står väldigt tydligt i förordningstexten att det här ska vara en stimulans för arbetsgivarna att komma igång med egna lönesatsningar. Men i framtiden krävs det ett mer transparant karriärlönesystem där man vet om redan från början att det här kommer jag kunna ta del av, lönepåslag och annat.