Så kan motivationen kan höjas bland elever, menar Lena Boström, professor i pedagogik, och Göran Bostedt, docent i statsvetenskap och lektor i pedagogik, båda på Mittuniversitetet.
Många klagar på att elever inte är motiverade i skolan – men få frågar sig varför. Vi menar att forskning om elevers motivation för lärande kräver mer av ett didaktiskt än ett psykologiskt anslag, samt att elevernas röster behöver tydliggöras i frågan.
Fokus för motivation för lärande (eller studiemotivation) är ett sökande efter kunskap om lärandets meningsfullhet för eleverna och en vilja till ansvarstagande. Men för att eleverna ska kunna ta ansvar för sitt lärande och sina studier behövs ”verktyg” och vägledning att nyttja individuellt.
Fokus för motivation för lärande ur lärares perspektiv handlar om en didaktisk medvetenhet om ämnet, gruppen och individen och det egna ledarskapet. Men för att lärarna ska kunna rikta undervisningen för att iscensätta undervisning som är motivationshöjande för eleverna behövs tid och inspiration. Den grundläggande kompetensen har de flesta lärare.
Under sex år har vi forskat om motivation för lärande i gymnasiet och grundskolan. Här finns mycket att lära för alla aktörer och våra slutsatser är att kunskap om motivation för lärande bör genomsyra alla lärarutbildningar och vara en plattform för skolutvecklingsprojekt. Utan motiverade elever sjunker kunskapsresultaten och skapas problem i klassrummen, frustrerad skolpersonal och oroade vårdnadshavare.
Motivation handlar om de processer som sätter människan i rörelse, de krafter som ger hennes beteende energi och riktning. Dessa krafter kan vara individens egen vilja likväl som olika omgivningsfaktorer. Eftersom våra utgångspunkter skiljer sig från den tidigare mera psykologiskt baserade forskningen menar vi att motivation inte bara är en individuell aspekt, utan motivation formas i ett samspel mellan en situation och en person. Framgångsrikt lärande sker i pedagogiska möten som karaktäriseras av förtroende, omsorg och respekt. Studiemotivation påverkas av känslor, men också av studiestrategier och de lärmiljöer eleven befinner sig i.
Några resultat från våra studier är följande:
De slutsatser vi kan dra av vår forskning är att det krävs en kraftsamling av alla aktörer i skolan; från ledningsnivå till lärare, elever och vårdnadshavare, där fokus ska riktas mot motivationsfrämjande undervisning och stöd till eleverna. Vi ser ett behov av att lyfta betydelsen av den pedagogiska, fysiska och sociala miljön i skolan för att främja motivation.
Det handlar om såväl didaktiska övervägande som en genomtänkt undervisning. Av stor betydelse är även att tidigt implementera ett metakognitivt förhållningssätt i undervisningen där eleverna ges möjlighet att reflektera över sitt lärande och använda olika strategier för lärande.
För att lärare ska kunna utveckla den typen av undervisning krävs tid – tid för kompetensutveckling, tid för implementering och uppföljning. Sist men inte minst ser vi behovet av ett medvetet förhållningssätt i lärarutbildningarna för att främja motivation för lärande. Vi menar att det även är viktigt att lyfta frågan om det allmänna förhållningssättet om skolan.
Låt oss även ta fram allt positivt som sker och inte bara fastna i problematiseringar och negativa omdömen. Att tillsammans skapa en positiv bild av skolan gynnar även det motivation för lärande.
Lena Boström, professor i pedagogik, Mittuniversitetet
Göran Bostedt, docent i statsvetenskap och lektor i pedagogik, Mittuniversitetet