Skolk

Närvaroteam gav mindre skolk

I Östersund har man lyckats vända elevfrånvaro till närvaro genom samarbete och samordning mellan flera aktörer som finns runt eleven.
– Men det viktigaste är att lyssna på barnets berättelse och sätta in åtgärderna snabbt, säger Martin Björnwall, verksamhetschef vid Elevhälsan vid Östersunds kommun. 

Några tips!
  • Våga prioritera den här riskgruppen. Problemen går snabbt när ett barn inte är i skolan, det gäller alla nivåer.
  • Samarbeta och samverka med alla aktörer som finns. Politiker, tjänstemän, skola, pedagoger, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, barn- och ungdomshabilitering.
  • Upp med bollen på agendan. Hitta system för att se mönster hos barn som ligger i riskzonen och ta det på allvar.
  • Lyssna på barnet. Vad handlar frånvaron om? 

Redan 2008 insåg representanter vid Elevhälsan i Östersund att de behövde agera för att komma till bukt med elevers långvariga frånvaro i skolan. De hade då fått signaler om att antalet elever som inte kom till skolan hade ökat och att det fanns ett mörkertal.

Man räknade med att ett 30-tal var hemma från skolan långa perioder utan att det berodde på sjukdom. Cirka 20 av dem hade varit borta så länge som ett eller ända upp till två år utan att någon på ett bra sätt lyckades få tillbaka de till skolan.

– Det är ju ett stort misslyckande, naturligtvis. Men det finns många och svåra skäl till långvarig frånvaro. Det kan handla om att barnet har en svår hemmamiljö med psykisk ohälsa eller att det är stökigt på annat håll. Men att inte gå i skolan leder bara till mer utslagning, säger Martin Björnwall.

Det visade sig att i många fall hade ingen vuxen runt eleven hade tagit kontroll över situationen. Rektor menade ibland att det var BUP eller Socialtjänsten som hade ansvar och de pratade kanske inte med varandra av sekretesskäl. BUP och Socialtjänst ansåg att det var skolans ansvar att följa upp sina elever.

– Skolan har ju naturligtvis ansvar för sina elever men ändå ramlade de här barnen mellan stolarna. Vi bestämde oss för att prioritera den här gruppen och det snabbt.

Den första åtgärden blev att skapa ett samarbetsteam med pedagoger, psykologer, socionomer och skola som kan mobiliseras vid behov. Gruppen kallas närvaroteam och ska träda in om rektor på skolan ansöker om stöd för en elev med långvarig frånvaro via Elevhälsan. En koordinator där har mandat att sammankalla de som finns runt eleven inom tio arbetsdagar. För det krävs att föräldrarna har skrivit på ett medgivande.

– Det är ingen som har tackat nej till stöd. Och det är förutsättningen för att alla i teamet ska kunna prata fritt om barnet utan att vara bundna vid sekretess.

Teamet ska träda in snabbt och effektivt.

– Tidigare tog det flera månader innan något hände och det mår inte eleven bra av. Det är en framgångsfaktor att dra igång fort, menar Martin Björnwall.

Teamet sammankallas till möten med barnet, föräldrar, skola och andra viktiga personer runt barnet.

– Tillsammans börjar de med att göra en kartläggning av situationen. De utgår bland annat från barnets berättelse. Omständigheterna runt barnet är olika därför blir lösningen också individuell. Det är ingen snabbfix utan det handlar om långsiktighet. Målet är att erbjuda ett sammansatt stöd från många samtidigt.

Teamet tar inte över insatserna, det är skolan som har det yttersta ansvaret för eleven och att åtgärderna blir av.

– Nu ser vi att eleverna kommer tillbaka till skolan i mycket högre grad. Frånvaron för de elever som närvaroteamet har mött har sjunkit men jag anser att det finns mer att göra. Bland annat sätta in resurserna tidigare, vi vet ofta vilka barn som är riskzonen för att hamna i lång frånvaro. De vill vi hjälpa i god tid och bygga en bra relation med, säger Martin Björnwall.

Kommentera