”Nationella prov ska rättas lokalt”

Gustav Fridolin och Jabar Amin, båda (MP), skriver ett debattinlägg om de nationella proven.

Ska eleverna klara kunskapsmålen i större utsträckning än i dag måste arbetet med bedömning och betygssättning förbättras i skolan. Under förra året rättades nära 35 000 nationella prov om av Skolinspektionen. Det står klart att det finns stora avvikelser mellan den lokala bedömningen och Skolinspektionens bedömning av provresultaten, framför allt för de delprov som är mer kvalitativa, exempelvis där eleven ska skriva en uppsats. I de delar av de nationella proven som har mer av rätt- eller felkaraktär är avvikelserna betydligt färre.

I strävan efter rättvis betygssättning är det enkelt att föreslå att fler prov borde rättas centralt eller att alla prov alltid borde rättas av någon annan än den lärare som har ansvaret för undervisningen. Det är också möjligt att dra slutsatsen att ha allt färre kvalitativa delprov till förmån för fler enkelt mätbara delprov eftersom den likvärdiga bedömningen då skulle öka. Men slutsatser likt dessa riskerar att slå helt fel. Vi ser tre orsaker till detta:

  1. Man ska vara försiktig med att utgå från att Skolinspektionens rättning är den korrekta. I de fall då Skolinspektionen gjort en tredje rättning har också dessa varit avvikande i förhållande till både ursprungsrättningen och den första omrättningen. Central rättning är bra i den omfattning som sker i nuläget. Ett stickprov som ger underlag till hur proven kan förbättras i sin utformning och ger en bild av hur likvärdigt de bedöms.
  2. Det är kontraproduktivt att låta proven rättas någon annanstans än på den skola som eleven som gjort provet går på. Idén att nationella prov inte ska rättas av lärare på skolan omöjliggör provens mest centrala funktion, nämligen att ge återkoppling till läraren och fungera som input i lärarlagets utvecklingsprocess. Då måste också dessa lärare delta i bedömningen. Flera lärare på skolan bör däremot vara inblandade i rättningen. Lokal medbedömning är att föredra. De som förespråkar något annat visar upp ett lågt förtroende för lärarnas bedömningskompetens.
  3. De nationella proven är en del av en samlad bedömning av elevens prestationer. Det är kunskapsmålen de nationella betygskriterierna som ska gälla och dessa kräver en samlad bedömning där också andra prestationer vägs in. Avvikelser mellan de nationella proven och det slutgiltiga betyget bör därför i de flesta fall förekomma. Om inte finns det skäl att ifrågasätta om eleven fått en tillräckligt samlad bedömning av allt det som han eller hon gjort.

Det är vår uppfattning att grunden till rättvisa betyg läggs genom att alla elever ges likvärdiga möjligheter att nå kunskapsmålen. Då behöver rätt stöd ges tidigt i skolåren. Kontinuerliga avstämningar mellan lärare och elev behöver finnas på alla lektioner, alla skoldagar, hela skoltiden. Skoldebattens ökade fokus på enskilda provtillfällen gör att vi förlorar helhetsperspektivet och det som egentligen är problemet. Nämligen att alltför många elever aldrig får en ärlig chans att klara av skolan från början.

Gustav Fridolin (MP), språkrör
Jabar Amin (MP), utbildningspolitisk talesperson

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm