nedskarningar

Enligt en undersökning av SKR kommer de ekonomiska förutsättningarna att vara sämre i år än 2019.

Skolans ödesfrågor

Nedskärningar: ”För vissa kommuner är läget akut”

Nedskärningarna fortsätter att slå hårt mot skolan även i år.
– En del kommuner har extremt svårt att få ihop ekonomin, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

Under det senaste året har det kommit larmrapport efter lamrapport om nedskärningar inom skolan. Lärare, elever, skolledare och föräldrar runt om i Sverige har demonstrerat och protesterat mot besparingarna, men med föga framgång. Klyftan mellan skolans uppgifter och resurser växer.

  • När Skolvärlden i höstas frågade LR:s kommunombud om deras kommun genomförde besparingar i grundskolan svarade 78 procent ja. Nästan 70 procent uppgav att det dessutom planeras att genomföras ytterligare nedskärningar under 2020.
  • När Sveriges Radio vid ungefär samma tidpunkt frågade de svenska kommunerna – förvaltningschefer med ansvar för grundskolan – om besparingar inom skolan uppgav tre av fyra att det sannolikt kommer att genomföras besparingar under 2020. Varannan skolchef bedömde att besparingarna kommer att leda till en minskning av antalet anställda per elev.
  • När Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i höstas frågade de kommunala ekonomicheferna om deras bedömning för 2020 uppgav 79 procent att de ekonomiska förutsättningarna kommer att vara sämre än 2019 då uppskattningsvis en tredjedel av kommunerna gick med underskott trots stora besparingar.

Marcus Larsson.
Marcus Larsson.

– Det blir utan tvekan fortsatta besparingar även i år. Alla kommuner som vi har undersökt har ett tuffare ekonomisk läge 2020 än vad de hade 2019. Det blir dessutom förmodligen ännu sämre under de kommande åren, berättar Marcus Larsson från tankesmedjan Balans som bland annat analyserar kommunala budgetar.

– Vi ser nu hur kommuner till och med börjar fundera på att säga upp lärare på grund av minskade budgetar.

En del kommuner hävdar att de inte sparar på skolan om de inte minskar på anslagen i nominella termer.

– Men kompenserar man inte fullt ut för prisökningar innebär det nedskärningar även om inte skolbudgeten minskar i absoluta tal. Det är dessutom fler och fler som helt nollar indexuppräkningen vilket innebär att lärarna i praktiken får betala för sina egna löneökningar.

Men staten ökar stödet till skolan, till exempel genom likvärdighetsbidraget?

– Tyvärr talar man sällan om hur ökningen av likvärdighetsbidraget har finansierats. Det har man nämligen gjort genom att man har tagit bort andra bidrag till skolan. Dessutom har utbildningsministern nu slopat kravet på att kommunens inte får skära ned på skolan om de vill få del av likvärdighetspengarna, säger Marcus Larsson.

Likvärdighetsbidraget är i år 4,9 miljarder kronor. Hur mycket pengar varje kommun har rätt att söka bestäms av hur stora behov den enskilda kommunen har. Pengarna ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen.

– Det blir lite som med satsningen på lärarassistenter. När jag är ute och pratar i kommunerna frågar jag ofta hur det ser ut med satsningen på lärarassistenter. Svaret jag brukar få är att man gör om elevassistenter till lärarassistenter för att få del av det statliga bidraget, säger Marcus Larsson. 

– I sak har det alltså inte skett någon annan förändring än ett namnbyte. Lärarnas arbetsbelastning till exempel, har inte minskat. Ändå kommer lärar-assistentreformen användas för att motivera ökad undervisningstid.

Mycket talar för att Sverige är på väg in i lågkonjunktur med stigande arbetslöshet, vilket kommer förvärra många kommuners ekonomiska situation ytterligare. Enligt SKR väntas svenska kommuner och regioner, trots skattehöjningar, sakna 43 miljarder kronor år 2023 om staten inte ökar bidragen mer än vad som redan beslutats.

– Vissa kommuner har i dag riktigt stora utmaningar. På några års sikt kommer alla kommuner att ha det, vilket delvis har att göra med att vi går in i en sämre konjunktur vilket leder till lägre skatteintäkter. Men också för att kostnaderna för framför allt barn, unga och äldre kommer att öka snabbare takt än skatteintäkterna, säger Annika Wallenskog.

Staten har både råd och behöver öka statsbidragen i snabbare takt än som nu görs.

I flera kommuner och län väntas dessutom antalet invånare i arbetsför ålder minska samtidigt som behovet av kommunala och regionala tjänster ökar.

– Staten har både råd och behöver öka statsbidragen i snabbare takt än som nu görs. Jag vet inte varför så inte sker. Det känns som om man är väldigt upplåst i politiska förhandlingar, säger Annika Wallenskog.

Enligt SKR bör flera av de riktade statsbidragen till kommunerna ersättas av generella.

– Bara inom skolan finns det 70 riktade bidrag. Om staten i stället skulle ge generella bidrag kan kommunerna satsa på det som de har behov av, vilket kan leda till en mer effektiv resursanvändning.

– I dag är dessutom allt fler kommuner som inte söker en del statsbidrag, varav en del för att de inte har råd att medfinansiera vilket ibland krävs. Eller så har de inte behov av just det som statsbidraget ska gå till, men av annat.

Många kommuner är små. Krävs det sammanslagningar?

– Rent ekonomiskt är det svårt att se att det skulle spara pengar. Väldigt många av de minsta kommunerna är stora till ytan. Slår man ihop dem behöver man ändå ha kvar verksamheten lokalt. Man kan inte låta barn åka tio mil till skolan, säger Annika Wallenskog. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm