Annons
Enligt en undersökning av SKR kommer de ekonomiska förutsättningarna att vara sämre i år än 2019.

Nedskärningar: ”För vissa kommuner är läget akut”

Publicerad 23 januari 2020

Relaterat

Nedskärningarna fortsätter att slå hårt mot skolan även i år.
– En del kommuner har extremt svårt att få ihop ekonomin, säger Annika Wallenskog som är chefsekonom på SKR.

Under det senaste året har det kommit larmrapport efter lamrapport om nedskärningar inom skolan. Lärare, elever, skolledare och föräldrar runt om i Sverige har demonstrerat och protesterat mot besparingarna, men med föga framgång. Klyftan mellan skolans uppgifter och resurser växer.

  • När Skolvärlden i höstas frågade LR:s kommunombud om deras kommun genomförde besparingar i grundskolan svarade 78 procent ja. Nästan 70 procent uppgav att det dessutom planeras att genomföras ytterligare nedskärningar under 2020.
  • När Sveriges Radio vid ungefär samma tidpunkt frågade de svenska kommunerna – förvaltningschefer med ansvar för grundskolan – om besparingar inom skolan uppgav tre av fyra att det sannolikt kommer att genomföras besparingar under 2020. Varannan skolchef bedömde att besparingarna kommer att leda till en minskning av antalet anställda per elev.
  • När Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i höstas frågade de kommunala ekonomicheferna om deras bedömning för 2020 uppgav 79 procent att de ekonomiska förutsättningarna kommer att vara sämre än 2019 då uppskattningsvis en tredjedel av kommunerna gick med underskott trots stora besparingar.

Marcus Larsson.– Det blir utan tvekan fortsatta besparingar även i år. Alla kommuner som vi har undersökt har ett tuffare ekonomisk läge 2020 än vad de hade 2019. Det blir dessutom förmodligen ännu sämre under de kommande åren, berättar Marcus Larsson från tankesmedjan Balans som bland annat analyserar kommunala budgetar.

– Vi ser nu hur kommuner till och med börjar fundera på att säga upp lärare på grund av minskade budgetar.

En del kommuner hävdar att de inte sparar på skolan om de inte minskar på anslagen i nominella termer.

– Men kompenserar man inte fullt ut för prisökningar innebär det nedskärningar även om inte skolbudgeten minskar i absoluta tal. Det är dessutom fler och fler som helt nollar indexuppräkningen vilket innebär att lärarna i praktiken får betala för sina egna löneökningar.

Men staten ökar stödet till skolan, till exempel genom likvärdighetsbidraget?

– Tyvärr talar man sällan om hur ökningen av likvärdighetsbidraget har finansierats. Det har man nämligen gjort genom att man har tagit bort andra bidrag till skolan. Dessutom har utbildningsministern nu slopat kravet på att kommunens inte får skära ned på skolan om de vill få del av likvärdighetspengarna, säger Marcus Larsson.

Likvärdighetsbidraget är i år 4,9 miljarder kronor. Hur mycket pengar varje kommun har rätt att söka bestäms av hur stora behov den enskilda kommunen har. Pengarna ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen.

– Det blir lite som med satsningen på lärarassistenter. När jag är ute och pratar i kommunerna frågar jag ofta hur det ser ut med satsningen på lärarassistenter. Svaret jag brukar få är att man gör om elevassistenter till lärarassistenter för att få del av det statliga bidraget, säger Marcus Larsson. 

– I sak har det alltså inte skett någon annan förändring än ett namnbyte. Lärarnas arbetsbelastning till exempel, har inte minskat. Ändå kommer lärar-assistentreformen användas för att motivera ökad undervisningstid.

Mycket talar för att Sverige är på väg in i lågkonjunktur med stigande arbetslöshet, vilket kommer förvärra många kommuners ekonomiska situation ytterligare. Enligt SKR väntas svenska kommuner och regioner, trots skattehöjningar, sakna 43 miljarder kronor år 2023 om staten inte ökar bidragen mer än vad som redan beslutats.

– Vissa kommuner har i dag riktigt stora utmaningar. På några års sikt kommer alla kommuner att ha det, vilket delvis har att göra med att vi går in i en sämre konjunktur vilket leder till lägre skatteintäkter. Men också för att kostnaderna för framför allt barn, unga och äldre kommer att öka snabbare takt än skatteintäkterna, säger Annika Wallenskog.

Staten har både råd och behöver öka statsbidragen i snabbare takt än som nu görs.

I flera kommuner och län väntas dessutom antalet invånare i arbetsför ålder minska samtidigt som behovet av kommunala och regionala tjänster ökar.

– Staten har både råd och behöver öka statsbidragen i snabbare takt än som nu görs. Jag vet inte varför så inte sker. Det känns som om man är väldigt upplåst i politiska förhandlingar, säger Annika Wallenskog.

Enligt SKR bör flera av de riktade statsbidragen till kommunerna ersättas av generella.

– Bara inom skolan finns det 70 riktade bidrag. Om staten i stället skulle ge generella bidrag kan kommunerna satsa på det som de har behov av, vilket kan leda till en mer effektiv resursanvändning.

– I dag är dessutom allt fler kommuner som inte söker en del statsbidrag, varav en del för att de inte har råd att medfinansiera vilket ibland krävs. Eller så har de inte behov av just det som statsbidraget ska gå till, men av annat.

Många kommuner är små. Krävs det sammanslagningar?

– Rent ekonomiskt är det svårt att se att det skulle spara pengar. Väldigt många av de minsta kommunerna är stora till ytan. Slår man ihop dem behöver man ändå ha kvar verksamheten lokalt. Man kan inte låta barn åka tio mil till skolan, säger Annika Wallenskog. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

Kornhall: Hatten av för den här kursändringen i svensk skolpolitik

Skolbibliotek

Det är en avsevärd skillnad och blir ett uttryck för en samhällelig ambition att alla elever har rätt till ett bemannat skolbibliotek på sin skola.

Annons
skolsegregation

Forskning: Så påverkar kamrateffekt lärares undervisning

Segregation

Elevsammansättningen styr i hög grad undervisningen i ett klassrum och vad en lärare kan göra.

Granskning: dokumentation

IT-snurren: Skolor tvingas betala företag för att ta del av sin egen data

Dokumentation

”Att behöva betala för att få tillgång till sin egen egendom är absurt.”

Forskaren: Så skulle det bästa IT-systemet för skolan se ut

IT

”Svenska skolans IT-infrastruktur är föråldrad.”

Annons
Annons
Annons
Nya timplaner

Hundratals bildlärare i gemensam protest mot Skolverket

Timplan

"För många är måttet rågat", säger bildläraren Mia Ekström.

Bildlärare om förslaget till ny timplan: ”Vi skriker”

Kritik

Skolverket vill flytta bildtimmar från hög- till lågstadiet.
– Ett slag i ansiktet, säger bildläraren Lena Landström.

Lärare rasar över nya timplanen – så påverkas ditt ämne

Timplan

Skolverkets förslag är fortfarande ute på remiss, men åsikterna har inte låtit vänta. 

BETYG OCH BEDÖMNING

Efter inställt Pisa – oron växer för kunskapstapp

Betyg

Krisen sätter stopp för OECD att kunna genomföra nästa mätning. 

Coronaviruset

”Min skolvardag”: Här är lärarnas berättelser från pandemin

Min skolvardag

Här delar lärarna med sig av hur det kan ser ut i skolvardagen.

Efter ökade smittspridningen: ”Krävs mer än att vädra lokaler”

Corona

”Hög tid att inse allvaret och utnyttja de digitala verktygen”.

Läraren Leila: ”Kom igen Skolsverige – nu visar vi vår vardag”

Min skolvardag

”Jag tänkte att den kunde vara lite rolig och skrattretande.”

Distansstress för högstadielärare: ”Flera kommer gå in i väggen”

Arbetsmiljö 

Lärare vittnar om en tuff vardag som skapat stress inom kåren. 

NPF

Skytte: ”Det gjorde ont i mig efter att jag slagit en klasskamrat”

NPF

Alexander Skytte om att skapa en flyktväg för barn som har svårt att hantera sitt agerande i affekt.

Debatt

”I väntan på Fridolin – att lyfta skolbiblioteket”

Debatt

”Vi behöver säkerställa ett strategiskt och hållbart nyttjande av våra skolbibliotek.”

Kommentera

Skolverket stäms för diskriminering vid nationella prov

Diskriminering

En elev uppbackad av flera organisationer stämmer Skolverket efter att ha nekats hjälpmedel vid nationella prov.

Forskning

Forskning ska visa hur avgörande lärare är för elevers motivation

Studie

"Kan förhoppningsvis leda till att elevernas motivation för matematik både ökar och utvecklas."

Nya lagar och regler – detta gäller skolan 2021

Skollagar

Det nya året innebär bland annat ändrade ämnesplaner och utökad möjlighet till distansundervisning. 

Debatt

”Reglerad undervisningstid är nyckeln till kvalitet”

Debatt

”Samhället måste ge oss tid och tillit för den uppgift vi har”, skriver läraren Birgitta Hultkrantz-Bremler.

Kommentera

Färre lärare och lägre löner i friskolor: ”Helt oacceptabelt”

Rapport

LR: Det nuvarande skolsystemet behöver justeras.

Coronaviruset

Corona i skolan: Så agerar kommunerna inför skolstart

Corona

Öppna skolor, munskydd till lärare och nätbaserad undervisning i högstadiet.

”Nedstängning av hela grundskolan under några veckor är nödvändig”

Corona

Ge skolorna en chans att upprätta åtgärder som bubbeltänk och munskydd, uppmanar forskaren Åsa Wheelock.

Min guide – så här enkelt kan du undervisa på distans

Corona

Sara Bruun gjorde en instruktionsvideo för att hjälpa den som känner sig orolig och stressad inför skolstarten.

Efter fackets krav: Här avgör riskbedömning skolans undervisning

Corona

Kommunombudet: "Väldigt svårt för både lärare och elever att bedriva undervisning på distans."

LR:s krav: Munskydd och sänkt maxantal i skolan

Corona

Högstadieskolor får bedriva fjärrundervisning, men lärarfackets skärpta krav inför terminsstarten kvarstår. 

Öppnar för högstadium på distans: ”Lärare inte mer smittade än andra”

Skolstart

Huvudmännen får mandat att gå över till distansundervisning på högstadiet när skolan startar nästa vecka.

Tydliga siffror: Grundskolor är vanligaste platsen för coronautbrott

Corona

Mer än dubbelt så många utbrott inom grundskolan som på alla andra arbetsplatser i Sverige.

Mikael Bruér inför terminsstarten: ”Stäng skolorna – bara stäng”

Corona

”Öppna inte grundskolorna när terminen startar, låt eleverna ha distansundervisning”, skriver han.

”God fortsättning”, kära kollega

Debatt

"Att vi lärare skulle få möjlighet att skydda oss kommer med största sannolikhet inte att ske fortsatt heller", skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

En miljard extra till skolan: ”Inte tillräckligt”

Corona

 LR: Skolan behöver förstärkning också efter pandemin.

"Det går inte längre att bedriva en fungerande skola för alla"

Debatt

Skolan kan inte hålla samma nivå under pandemin – och de mest utsatta barnen drabbas hårdast. Det skriver Jessika Linde Brundin, specialpedagog och barnboksförfattare.

Kommentera

”Ett annorlunda år med hög frånvaro”

Enkät

Så ser LR:s kommunombud på coronaåret 2020.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons