Nej till offentlighetsprincip för friskolor: ”Ett hån mot lärare”

Efter beslut av statistikmyndigheten Statistiska centralbyrån (SCB) och en lagakraftvunnen dom i Kammarrätten som innebär att uppgifter om friskolor ska ses som affärshemligheter och därför sekretessbeläggas fick frågan om en eventuell lagändring nytt liv.

Frågan har utretts och beretts sedan 2015, men efter domstolsbeslutet stod det plötsligt klart att lagstiftningen måste ändras så att statistik om samtliga skolor finns tillgänglig för alla. 

Exakt hur detta ska gå till råder det dock skilda meningar om. Regeringen, C och L har enats om en tillfällig lösning i form av att bryta statistiksekretessen, tills en långsiktig lösning finns på plats, medan V vill att de tar steget fullt ut genom att införa offentlighetsprincipen också för friskolor.

– När man tillåter vinstintressen att ta sig in i skolan så pass lätt som man gör i Sverige så är det väldigt viktigt att det finns möjlighet till insyn. Lärare, elever, föräldrar, journalister och forskare måste kunna granska och få tillgång till den information som finns, säger Daniel Riazat (V), ledamot i utbildningsutskottet och den som i ett utskottsinitiativ föreslog att regeringen skulle få i uppdrag att införa offentlighetsprincip även för friskolor.

Förslaget röstades dock ner i riksdagens utbildningsutskott på torsdagen då en majoritet bestående av L, C, M, KD och SD agerade för att initiativet inte skulle genomföras.

– Jag tycker det är väldigt synd och jag ser det som ett hån gentemot lärare, elever och föräldrar. Att ha Offentlighetsprincipen är för mig en väldigt grundläggande fråga i ett demokratiskt samhälle men i det här fallet blev det väldigt tydligt att de borgerliga partierna inte vill ha samma öppenhet, säger Daniel Riazat.

När Skolvärlden i augusti frågade partiernas ledande företrädande i riksdagens utbildningsutskott om offentlighetsprincipen ska utökas till att inte enbart gälla de kommunala skolorna utan också omfatta de skattefinansierade friskolor var oenigheten stor.

Medan S, M och KD ställde sig positiva till en sådan lagändring, svarade C och SD direkt nej. Inte heller M ställde sig särskilt positiva till att låta offentlighetsprincipen omfatta friskolor, men svarade inte blankt nej, samtidigt som L önskade en ökad transparens.

– Efter Skolvärldens enkät hade jag ett visst hopp om att vi kunde få igenom förslaget, men nu inser jag att vissa partier bara har kommit med tomma löften, säger Daniel Riazat.

Han ifrågasätter särskilt L:s nej.

– Jag var inte förvånad över hur SD, C och M röstade i frågan men jag hade ändå hoppats att L skulle tänka lite mer på vad lärare, elever och föräldrar tycker. Istället visade det sig att de inte står upp för skolan och för mig är det nu väldigt tydligt att L ska sluta kalla sig för ett skolparti.

Roger Haddad (L), vice ordförande i utbildningsutskottet, håller inte med om att offentlighetsprincipen behövs. Som han ser det är det stora problemet sekretessen kring skoluppgifterna och det problemet numera är löst, efter överenskommelsen med regeringen.

– För min del känner jag mig säker på att vi med den här lösningen sett till att det blir öppenhet och insyn. Det är möjligt att Vänsterpartiet vill lösa det på ett annat sätt, men vi menar att detta är en lösning som är bra för Skolverket, Skolinspektionen och kommunerna, säger Roger Haddad till TT.

Vad gäller M var deras argument mot initiativet är att offentlighetsprincipen skulle drabba de små friskolorna och kosta mycket pengar. Argumentet ifrågasätts dock av Daniel Riazat som hänvisar till att Idéburna friskolors riksförbund, som representerar de små friskolorna, ”ställer sig bakom offentlighetsprincipen”.

– De har ingenting emot att omfattas av offentlighetsprincipen utan tycker att den är det enda rimliga, säger han till Skolvärlden.