klassrum_2

En av fyra från språkintroduktion går vidare till nationella gymnasieprogram.

Nyanlända

Nivån för låg på språkintroduktion

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Så gjordes undersökningen

Totalt ingick 42 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor i 41 kommuner. En av skolorna är fristående. I Sverige finns 300 skolor som erbjuder introduktionsprogram till gymnasiet. Skolinspektionen har intervjuat representanter för huvudmän, skolpersonal och elever samt studerat dokument.

Språkintroduktion är det fjärde största gymnasieprogrammet, med 35 900 elever under läsåret 2016/17. Trots att utbildningen ska vara en förberedelse för de nationella gymnasieprogrammen är det bara en av fyra elever som går vidare. Många elever läser på för låg nivå, och det tar för lång tid för dem att komma vidare och sedan söka sig till annan utbildning, konstaterar Skolinspektionen i en ny granskning.

Det beror på flera brister på språkintroduktionsprogrammet. Dels sker sällan tillräcklig kartläggning av tidigare kunskaper, dels är både handledning och utbildning i modersmål otillräcklig. Anna Kaya påpekar att det saknas ett obligatoriskt nationellt material för att kartlägga elevernas kunskaper, som det finns för de nyanlända som ska introduceras i grundskolan.

– Vi behöver tydliga styrdokument och tydliga riktlinjer kring hur undervisningen ska organiseras efter elevernas behov, och inte efter organisationens behov. Men det krävs också förutsättningar för kompetensutveckling för lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare, säger hon.

Bland annat efterlyser Anna Kaya att det tydligare ska framgå i styrdokumenten att eleverna har rätt till undervisning i alla ämnen som krävs för att de ska kunna gå vidare till nationella program.

– Det ska inte vara beroende av vilka ämneslärare och vilka lokaler en skolledare har tillgång till, säger hon.

Att tre fjärdedelar av eleverna inte kommer in på gymnasiets nationella program kommer att öka trycket på vuxenutbildningen, menar Anna Kaya.

– Det pågår en komvuxutredning och där får man hoppas att de lyfter fram den stora gruppen elever med kort skolbakgrund som kom hösten 2015 och som inte klarar av att komma in på de nationella programmen innan de fyllt 20. Om vi inte satsar på vuxenutbildningen kommer en stor grupp unga människor att hamna i utanförskap, säger hon.

I Skolinspektionens granskning finns ändå ljusglimtar. Resultaten ökar när studie- och yrkesvägledare kommer in i ett tidigt skede och samverkar med övrig skolpersonal. Men det är tyvärr ingen självklarhet.

– Studie- och yrkesvägledningstjänsterna är underdimensionerade och studie- och yrkesvägledarna hinner inte med alla elever. Ibland beror det på att den som har tjänsten inte är behörig, säger Catharina Niwhede, studie- och yrkesvägledare och medlem i styrelsen för Lärarnas Riksförbund.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm