Nordisk forskning: Så blev effekterna av undervisning på distans

Undervisningen höll lägre kvalitet och de studiemässigt svagare eleverna förlorade mest på distansundervisningen under Coronapandemin.
En konsekvens kan bli lägre framtida inkomster, konstateras i en ny rapport.

Utifrån en genomgång av olika studier diskuterar forskare vid IFAU i rapporten ”Covid-19 och distansundervisning i Norden” hur elever i Norden påverkats av distans- och fjärrundervisningen. Diskussionsunderlaget bygger på forskning som genomförts innan och under pandemin, samt på uppföljningar om vad som hänt i skolor i de nordiska länderna från mars 2020 till juni 2021.

– Vi har inte tittat på länderna specifikt utan vi presenterar en gemensam bild av hur det har fungerat. Vårt viktigaste resultat är att det finns alla skäl att tro att distanslösningarna inneburit att eleverna lärt sig mindre än om man hade varit på plats i skolan, säger en av rapportförfattarna, Martin Lundin, docent på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Viktigt budskap

Undervisningen har sammantaget hållit en lägre kvalitet, en slutsats det enligt honom finns ett relativt tydligt stöd för i forskningen både när man tittar på studier om distansundervisning som gjordes före och under pandemin.

– Det är inte ett oväntat resultat men ett viktigt budskap.

Socioekonomiskt svagare elever har förlorat mest på en minskad närundervisning, medan ”starkare” elever möjligen inte drabbats alls. Av rapporten framgår att den yttersta konsekvensen för en elev som drabbats av sämre undervisning kan bli en lägre framtida inkomst.

– Tidigare forskning visar att undervisning på distans leder till att man lär sig mindre och det finns forskningsstöd för att sämre kunskaper på sikt genererar något lägre inkomster. Det handlar inte om jättestora effekter och det finns en del osäkerhet om konsekvenserna på längre sikt.

– Därför är det svårt att veta exakt hur det skulle kunna generaliseras till en nordisk kontext. Men det finns tecken på att om man inte kompenseras för det så ger det en sämre utveckling på arbetsmarknaden i framtiden.

Teknikvana

Forskarna noterar att de nordiska skolsystemen stod relativt väl förberedda när övergången från när- till distansundervisning var ett faktum på vårvintern 2020. Överlag var tillgången till digital teknik god, likaså vanan att använda sig av den i undervisningen.

I en jämförelse hade Sverige mer närundervisning än Norge, Danmark och Finland för yngre grundskoleelever, medan det jämnade ut sig mer på gymnasiet där alla länder bedrev distansundervisning i hög utsträckning.

– I och med att äldre elever haft mer undervisning på distans än yngre kan de äldre eleverna ha påverkats lika mycket eller mer än de yngre. Potentiellt tänker vi ändå att distansundervisning är mer skadlig för yngre barn som har svårare att ta del av den.

– Men samtidigt har man fått två år av sin gymnasieutbildning till stor del på distans är det svårare för skolsystemet att hinna kompensera för det, säger Martin Lundin.

Varierande påverkan

I början av juni publicerade Skolverket en rapport om kunskapstappet. Myndighetens undersökning visade att enligt lärare och rektorer varierade pandemins påverkan på elevernas kunskapsutveckling. Ett visst kunskapstapp i de flesta ämnen i grundskolan konstaterades, främst i årskurs 8 och 9. En bidragande orsak till det var hög frånvaro bland elever och personal.

På gymnasiet noteras kunskapstapp främst i ämnen som matematik, moderna språk och praktiska ämnen. Men även där är variationerna stora och vissa lärare och rektorer märker inget kunskapstapp alls.

Trots ovanstående försämrades inte gymnasiebetygen vårterminen 2021. I matematik kunde kan man till och med se förbättringar.