”Novellen kan vara räddaren i nöden”

Vi lever i en tid av ständigt flöde. Ett flöde av upplevelser, information och underhållning. Många barn och unga lever sitt liv genom sociala medier och spel. Det sociala umgänge de bedriver ser annorlunda ut idag än vad det gjorde för bara tio år sedan. Mycket har snuttifierats, och konkurrensen om tiden är hård.

Ungas intressesfär och förmågeregister har också förändrats. Samhället försöker febrilt hinna med, förebygga, stötta och förekomma.

Inte minst skolan behöver förhålla sig till den värld vi lever i, med ständigt uppkopplade individer vars uppmärksamhet snabbt skiftar mellan olika fokus.

I skolan märks en ny typ av segregering som varken är geografisk eller socioekonomisk, utan avhängig av hur individer använder sin tid: läsvanor i hemmet, och vardagsmotion är några faktorer som kan spela stor roll för hur det går i skolan.

Vad bygger skolframgång idag?

Läsning kan fungera som en väg mot likvärdighet.

Vi menar att läsning gynnar den kognitiva utvecklingen. Förmågor som analytiskt tänkande, ordförråd och koncentrationsförmåga utvecklas av läsning. Att skapa läslust och tillhandahålla passande litteratur är därför centralt för att ge unga goda förutsättningar att lyckas i sitt skolarbete. Litteraturen ger också perspektiv och visar på olika synsätt och livsöden.

Med god läsförmåga har eleven bättre förutsättningar för att hantera textflöden av olika slag samt sålla bland information. Dessutom ökar förståelsen och engagemanget för omvärlden om eleven får ta del av läsning med olika fokus och berättarröster.

Läsning kan således fungera som en väg mot likvärdighet, och mot förståelse.

För att nå dit bör diversifierad och varierad litteratur erbjudas och bearbetas i skolan. Den behöver också kopplas till ett större sammanhang, där eleven får använda sina erfarenheter tillsammans med andra.

Att läsa skönlitteratur hör till kursplanen. Att jämföra, dra paralleller och koppla texten både bortom sig själv och till egna upplevelser är viktiga delar för att utveckla god läsförståelse.

Men hur får man unga att läsa en hel bok – eller helst flera böcker, för att jämföra miljö, tidsaspekter, berättarkurva, huvudpersoner, författarperspektiv och så vidare?

Och hur får man unga att välja bort något för att välja läsning?

Vi tror att lösningen heter noveller.

Och då menar vi noveller i lösvikt, där varje berättelse får stå för sig själv. Där varje novell är en hel bok. Elever ska med stolthet kunna säga ”jag läste en bok idag”.

Noveller samlade kring teman kan inspirera och ge sammanhang. Där det finns en tydlig röd tråd som kan rullas upp och nystas i, och förstås utifrån olika perspektiv – där kan lärande äga rum.

Detta sätt att läsa påminner i stort om romanläsning, då läsaren får ta del av en skönlitterär upplevelse och dyka in i ett helt nytt universum, bli uppslukad av litteraturen och ta med sig en bit av den tillbaka till verkligheten.

I vår tid är novellen ett självklart val att erbjuda elever. Just känslan av att läsa en skönlitterär text från början till slut, se spänningskurvan och följa berättelsens driv genom en hel berättelse är så mycket värt och ger mer än att bara läsa ett utdrag, avsnitt eller kapitel ur en text.

Att läsa med fokus och koncentration i den snuttifierade värld vi lever i ställer höga krav på läsaren, och därmed på den läsning som vi erbjuder och tillhandahåller i skolan.

Noveller som ett steg in i den skönlitterära världen är ett sätt att få alla elever in i läsningen.

Vi ser inte att romanläsningen helt ska ersättas, men att arbeta med noveller kan vara ett steg på vägen för att möta nutiden och få elever att känna läslust och komma vidare i sin läsutveckling.

Anna Klockar och Mia Vestman, legitimerade  lärare i svenska och sva och grundare av Skolbyrån

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.