Annons
82 procent av lärarna säger att de skulle behöva mer planeringstid till eleverna med extra anpassningar.

NPF: Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Publicerad 9 augusti 2018

Fakta

Enkäten

Enkäten gjordes under maj–juni 2018 och gick ut till 2 500 medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Svarsfrekvensen var 41,9 %.

Relaterat

Lärare tvingas anpassa undervisningen efter fler elever med behov av särskilt stöd, stor brist på speciallärare och stödåtgärder som kommer alldeles för sent. Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Runt tusen lärare på grundskolor och gymnasier runt om i Sverige har svarat på Skolvärldens enkät. Svaren stärker bilden av att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, inte får den hjälp eller det stöd de har rätt till och att lärarna inte har möjlighet att ge dem en likvärdig undervisning.

I juli 2014 ändrades skollagen så att en elev som riskerar att inte uppnå kunskapskraven ska kunna få snabbare stöd i form av extra anpassning i undervisningen. Skolreformen skulle ta bort det långa och krävande administrativa arbetet och ge eleverna hjälp utan att det krävdes formella beslut och upprättade åtgärdsprogram. Men Skolvärdens enkät bekräftar att det i stället blivit mer jobb för lärarna – inte mindre.

”Det känns frustrerande när man sitter kanske två-tre timmar och skriver en anmälan som kommer tillbaka veckan efter för att man skrivit för lite om barnets positiva egenskaper eller hemförhållanden när barnen behöver hjälp här och nu för att fungera (…)”, berättar en lärare.

Trots att lärare gjort bedömningen att elever behöver stöd och anmält till utredning på skolan så är det många som får tillbaka eleverna för att skolledningen inte anser att de anpassat undervisningen tillräckligt. Det innebär att den ordinarie läraren får ta hand om elever som de egentligen bedömt behöver särskilt stöd.

35 procent av de tillfrågade lärarna i Skolvärldens undersökning svarade att skolan lyckas ganska dåligt med undervisningen för de här barnen.

Sven Bölte– Målet måste vara att ingen svarar ja på den här frågan, att alla lärare ser att även de här barnen får en bra skolgång och utbildning, säger Sven Bölte, psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet.

I kommentarfälten berättar lärarna med egna ord om orsaken.

”För få speciallärare eller specialpedagoger i förhållande till elever som har olika problematiker/diagnoser”, skriver en lärare.

Flera lärare uttrycker frustration över situationen och säger att den enskilde läraren har svårt att hinna med alla anpassningar som krävs för att klara inkludering.

En annan lärare:

”Anpassningarna knäcker oss lärare. Det är mycket svårare att vara lärare i dag än när jag började 1981 . Den psykiska ohälsan bland eleverna ökar och det är något som vi lärare inte är utbildade för”, säger en lärare.

Att anpassa undervisningen efter barn som behöver särskilt stöd tar inte bara tid av lärarna, det kräver också kunskap som de ofta inte har. Enligt en kartläggning av Karolinska Institutet var det bara en på 20 lärare som ansåg sig ha tillräcklig utbildning för att undervisa barn med NPF-diagnos.

– Jag tror att elevhälsan på många skolor kan bli bättre och involveras mer, men också att skolan – från ledningen och nedåt till alla anställda – måste etablera systematiskt kvalitetsarbete där alla, även personal i matsal och städning, drar åt samma håll för elever med NPF:s behov. Kontinuerlig fortbildning för lärare vad gäller den här problematiken behövs, säger Sven Bölte.

Han tror att det i dag finns en övertro på diagnoser, att många tror att en diagnos löser situationen, medan det behövs konkreta lösningar för konkreta individer i konkreta sammanhang.

– Upp till 15 elever i en klass beräknas inte hänga med i den ordinarie undervisningen. Jag tror att om man från början har en enkel, strukturerad och tydlig undervisning där alla vet exakt vad de ska göra och inte göra och vad förväntningarna och målen är, så hänger även många av de här barnen med, och det är ju egentligen bara bra för alla, säger Sven Bölte.

Två till tre personer i varje klass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i någon form. Det kan vara adhd, autismspektrumdiagnoser, inlärningssvårigheter, motoriska störningar och språkstörningar.

– Jag tror att skolan måste utvecklas och vara redo att också ta hand om de här barnen, inte skicka dem vidare utanför skolan, säger Sven Bölte.

En tredjedel av lärarna som svarade på Skolvärldens undersökning uppgav att runt 30 procent av eleverna i deras klass eller undervisningsgrupp behöver extra anpassningar. En fjärdedel av lärarna uppgav att var fjärde elev behöver särskilt stöd i samma grupp. Och hela 82 procent av lärarna säger att de skulle behöva mer planeringstid till eleverna med extra anpassningar.

Drygt hälften av lärarna anser inte att alla elever på deras skola får det stöd som de behöver för att nå målen.

– Läraryrket ser inte ut som det gjorde på 70-talet. I dag är det viktigt att lärare kan hålla i klasser med en rad olika personligheter och de behöver fortbildning för att få kunskap inom det här området, säger Sven Bölte.

En orsak till att många elever med NPF inte får den hjälp och stöd de behöver är den stora bristen på special-lärare.

”Behoven överstiger den personal som finns. De som arbetar inom elevhälsan gör ett mycket bra jobb men de räcker inte till”, förklarar en lärare i Skolvärldens undersökning.

Lisbeth Ahlqvist, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, känner igen bilden av för få special-lärare för elever med NPF. Dessutom ser hon ofta att det är svårt att hitta speciallärare och svårt att få dem som arbetar att stanna kvar.

– Det är stor lärarbrist och brist på speciallärare och det här är ett jobb som egentligen gagnas av att det finns en kontinuitet och det är ett bekymmer, säger hon. Det är eleverna med störst behov som drabbas av det här.

Det bekräftas också i undersökningen.

Det är eleverna med störst behov som drabbas av det här

”Vi har ganska stor omsättning av personalen i elevhälsan, då vi har bytt både psykolog och kurator för ofta för att kunna jobba fram en stabil elevhälsogrupp.”, skriver en lärare.

Skolvärldens enkät visar också att det på många skolor finns åtgärdsprogram för elever med NPF, men att det är svårt att genomföra i praktiken.

– Ibland kan jag känna att det kan behövas ett tvålärarsystem, en extra lärare i klassen med pedagogisk kompetens, men då behövs det fler lärare, säger Lisbeth Ahlqvist.

I flera kommentarer i enkäten vittnar lärare om en eller två speciallärare på flera hundra elever.

”På vår skola saknas speciallärare. Vi har en på cirka 400 elever vilket är alldeles för lite”, berättar en lärare. ”Skolan har över 650 elever men endast en special-lärare och en specialpedagog”, säger en annan.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har uppmärksammat att det behövs kompetensutveckling för att möta skolornas behov.

– Vi har studiepaket som riktar sig till elevhälsan, men också till skolpersonal som arbetar med elever med NPF, säger Lisbeth Ahlqvist.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter politiska röran: Så påverkas skolan med nya regeringen

Skolpolitik

Sverige har en ny statsminister i Stefan Löfven. Det innebär att Januariavtalet blir verklighet. Men vad innebär en ny regering för lärarna och syvarna? 

Annons
Annons

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Annons

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons