Annons
82 procent av lärarna säger att de skulle behöva mer planeringstid till eleverna med extra anpassningar.

NPF: Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Publicerad 9 augusti 2018

Fakta

Enkäten

Enkäten gjordes under maj–juni 2018 och gick ut till 2 500 medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Svarsfrekvensen var 41,9 %.

Relaterat

Lärare tvingas anpassa undervisningen efter fler elever med behov av särskilt stöd, stor brist på speciallärare och stödåtgärder som kommer alldeles för sent. Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

Runt tusen lärare på grundskolor och gymnasier runt om i Sverige har svarat på Skolvärldens enkät. Svaren stärker bilden av att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, inte får den hjälp eller det stöd de har rätt till och att lärarna inte har möjlighet att ge dem en likvärdig undervisning.

I juli 2014 ändrades skollagen så att en elev som riskerar att inte uppnå kunskapskraven ska kunna få snabbare stöd i form av extra anpassning i undervisningen. Skolreformen skulle ta bort det långa och krävande administrativa arbetet och ge eleverna hjälp utan att det krävdes formella beslut och upprättade åtgärdsprogram. Men Skolvärdens enkät bekräftar att det i stället blivit mer jobb för lärarna – inte mindre.

”Det känns frustrerande när man sitter kanske två-tre timmar och skriver en anmälan som kommer tillbaka veckan efter för att man skrivit för lite om barnets positiva egenskaper eller hemförhållanden när barnen behöver hjälp här och nu för att fungera (…)”, berättar en lärare.

Trots att lärare gjort bedömningen att elever behöver stöd och anmält till utredning på skolan så är det många som får tillbaka eleverna för att skolledningen inte anser att de anpassat undervisningen tillräckligt. Det innebär att den ordinarie läraren får ta hand om elever som de egentligen bedömt behöver särskilt stöd.

35 procent av de tillfrågade lärarna i Skolvärldens undersökning svarade att skolan lyckas ganska dåligt med undervisningen för de här barnen.

Sven Bölte– Målet måste vara att ingen svarar ja på den här frågan, att alla lärare ser att även de här barnen får en bra skolgång och utbildning, säger Sven Bölte, psykolog och professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet.

I kommentarfälten berättar lärarna med egna ord om orsaken.

”För få speciallärare eller specialpedagoger i förhållande till elever som har olika problematiker/diagnoser”, skriver en lärare.

Flera lärare uttrycker frustration över situationen och säger att den enskilde läraren har svårt att hinna med alla anpassningar som krävs för att klara inkludering.

En annan lärare:

”Anpassningarna knäcker oss lärare. Det är mycket svårare att vara lärare i dag än när jag började 1981 . Den psykiska ohälsan bland eleverna ökar och det är något som vi lärare inte är utbildade för”, säger en lärare.

Att anpassa undervisningen efter barn som behöver särskilt stöd tar inte bara tid av lärarna, det kräver också kunskap som de ofta inte har. Enligt en kartläggning av Karolinska Institutet var det bara en på 20 lärare som ansåg sig ha tillräcklig utbildning för att undervisa barn med NPF-diagnos.

– Jag tror att elevhälsan på många skolor kan bli bättre och involveras mer, men också att skolan – från ledningen och nedåt till alla anställda – måste etablera systematiskt kvalitetsarbete där alla, även personal i matsal och städning, drar åt samma håll för elever med NPF:s behov. Kontinuerlig fortbildning för lärare vad gäller den här problematiken behövs, säger Sven Bölte.

Han tror att det i dag finns en övertro på diagnoser, att många tror att en diagnos löser situationen, medan det behövs konkreta lösningar för konkreta individer i konkreta sammanhang.

– Upp till 15 elever i en klass beräknas inte hänga med i den ordinarie undervisningen. Jag tror att om man från början har en enkel, strukturerad och tydlig undervisning där alla vet exakt vad de ska göra och inte göra och vad förväntningarna och målen är, så hänger även många av de här barnen med, och det är ju egentligen bara bra för alla, säger Sven Bölte.

Två till tre personer i varje klass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i någon form. Det kan vara adhd, autismspektrumdiagnoser, inlärningssvårigheter, motoriska störningar och språkstörningar.

– Jag tror att skolan måste utvecklas och vara redo att också ta hand om de här barnen, inte skicka dem vidare utanför skolan, säger Sven Bölte.

En tredjedel av lärarna som svarade på Skolvärldens undersökning uppgav att runt 30 procent av eleverna i deras klass eller undervisningsgrupp behöver extra anpassningar. En fjärdedel av lärarna uppgav att var fjärde elev behöver särskilt stöd i samma grupp. Och hela 82 procent av lärarna säger att de skulle behöva mer planeringstid till eleverna med extra anpassningar.

Drygt hälften av lärarna anser inte att alla elever på deras skola får det stöd som de behöver för att nå målen.

– Läraryrket ser inte ut som det gjorde på 70-talet. I dag är det viktigt att lärare kan hålla i klasser med en rad olika personligheter och de behöver fortbildning för att få kunskap inom det här området, säger Sven Bölte.

En orsak till att många elever med NPF inte får den hjälp och stöd de behöver är den stora bristen på special-lärare.

”Behoven överstiger den personal som finns. De som arbetar inom elevhälsan gör ett mycket bra jobb men de räcker inte till”, förklarar en lärare i Skolvärldens undersökning.

Lisbeth Ahlqvist, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, känner igen bilden av för få special-lärare för elever med NPF. Dessutom ser hon ofta att det är svårt att hitta speciallärare och svårt att få dem som arbetar att stanna kvar.

– Det är stor lärarbrist och brist på speciallärare och det här är ett jobb som egentligen gagnas av att det finns en kontinuitet och det är ett bekymmer, säger hon. Det är eleverna med störst behov som drabbas av det här.

Det bekräftas också i undersökningen.

Det är eleverna med störst behov som drabbas av det här

”Vi har ganska stor omsättning av personalen i elevhälsan, då vi har bytt både psykolog och kurator för ofta för att kunna jobba fram en stabil elevhälsogrupp.”, skriver en lärare.

Skolvärldens enkät visar också att det på många skolor finns åtgärdsprogram för elever med NPF, men att det är svårt att genomföra i praktiken.

– Ibland kan jag känna att det kan behövas ett tvålärarsystem, en extra lärare i klassen med pedagogisk kompetens, men då behövs det fler lärare, säger Lisbeth Ahlqvist.

I flera kommentarer i enkäten vittnar lärare om en eller två speciallärare på flera hundra elever.

”På vår skola saknas speciallärare. Vi har en på cirka 400 elever vilket är alldeles för lite”, berättar en lärare. ”Skolan har över 650 elever men endast en special-lärare och en specialpedagog”, säger en annan.

Specialpedagogiska skolmyndigheten har uppmärksammat att det behövs kompetensutveckling för att möta skolornas behov.

– Vi har studiepaket som riktar sig till elevhälsan, men också till skolpersonal som arbetar med elever med NPF, säger Lisbeth Ahlqvist.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

Annons
Annons

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Annons

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Annons
Annons

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Annons

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons