Annons
Kenth Hedevåg är lärare och föreläsare och har lång bakgrund som pedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. Foto: Fredrik Jalhed

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

Publicerad 4 december 2017

Fakta

Kenth Hedevåg

  • Idrottslärare i botten som senare läst specialpedagogik med inriktning neuropsykiatri.
  • Har jobbat i Kungälvs kommuns elevhälsoteam i många år och under fem år inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stenungssund.
  • Håller i utbildningar och föreläser för skolpersonal om hur man bemöter elever med diagnoser som ADHD och inom autimsspektrat och andra elever som inte har någon diagnos men stora svårigheter i skolsituationen ändå.
  • Författare till boken: ”När mallen inte stämmer”.

Relaterat

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Kenth Hedevåg har lång bakgrund som pedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. En fråga får han särskilt ofta: Var fanns de här barnen förr? Är det inte ett nytt påfund att vi ska sätta diagnoser på alla? Han brukar svara med en motfråga:

– Var fanns alla dyslektiker på 1100-talet? Vi lever idag i ett otroligt forcerat informationssamhälle. Något funktionsnedsättningar som adhd och autism har gemensamt är att de innebär ett annorlunda sätt att ta emot och processa information. I det samhälle vi lever i, ger sådana funktionsnedsättningar ett mycket större utslag än i det gamla samhället, som var mer informationsfattigt, förklarar Kenth Hedevåg.

När Kenth Hedevåg på 1980-talet arbetade som idrottslärare i Kungälv engagerade han sig i elever med olika funktionsnedsättningar. I början handlade det om elever med fysiska utmaningar men så kom det en elev till skolan med diagnosen MBD/DAMP med motoriska svårigheter och Kenth Hedevåg kopplades in.

– Och när det sedan började en pojke med Aspergers syndrom, så tänkte man väl att jag passade bra för att ta mig an honom också.

Det räcker inte att vara en ambitiös vanlig lärare. Man måste ha något mer.

Pojken var en av de första i Sverige som fick diagnosen, så kunskapen var begränsad, berättar Kenth Hedevåg och tillägger att han själv nog inte riktigt förstod hur stort ansvar och komplicerat det faktiskt var.

– Vi kom en bit på väg och det gick rätt bra. Men det jag förstod där och då var att man måste ha specialkompetens, det räcker inte att vara en ambitiös vanlig lärare. Man måste ha något mer.

Mötet med eleven blev inkörsporten till vidareutbildning inom specialpedagogik med inriktning neuropsykiatri och arbete inom kommunens elevhälsoteam. Idrotten fick till slut inte plats. Idag föreläser Kenth Hedevåg på heltid om hur man bemöter elever med diagnoser som adhd och inom autimsspektrat och för den delen alla andra elever som inte har någon diagnos men ändå har stora svårigheter med skolsituationen.

Skolans styrdokument är i sig en orsak till elevernas svårigheter, menar han.

– Den nya läroplanen är väldigt tydlig med att för att klara målen så ska du kunna reflektera, värdera, analysera, kritiskt granska och sätta saker i ett större sammanhang. Precis det man har svårt med när man har exempelvis autism.

Det kan aldrig vara meningen att skolans styrdokument ska exkludera en viss grupp elever.

Våren 2016 var det 12,7 procent av grundskolans elever som inte kom in på ett nationellt gymnasieprogram. Kenth Hedevåg jämför med en undersökning som Autism- och aspergerförbundet gjort med nästan 1 800 svarande och som visar att bland elever med diagnos inom autimsspektrat var det hela 56 procent som saknade behörighet till gymnasiet.

– Vartannat barn! Och det är inte på grund av bristande intellektuella förutsättningar utan det handlar om att deras funktionsnedsättning rimmar väldigt dåligt med skolans kunskapskrav.

– Jag är övertygad om att det aldrig kan vara meningen att skolans styrdokument ska exkludera en viss grupp elever.

Så vad borde lärare och skola göra? Enligt Kenth Hedevåg handlar det först och främst om att använda de styrdokument som faktiskt finns. Som undantagsbestämmelsen, som han menar används både för sällan och ibland felaktigt.

– Jag träffade en rektor som sa att ”den använder vi inte för vi anser att då gör vi eleverna en björntjänst”. Det är tjänstefel, menar jag. På andra skolor används den utan att man först gett nödvändigt stöd. Också det är felaktigt.

Undantagsbestämmelsen ger läraren möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven om det finns särskilda skäl, som exempelvis en funktionsnedsättning.

– Skolan har mycket lättare att hantera elever med synliga hinder. Vi har mycket lättare att ge en rullstolsburen elev godkänt i idrott och hälsa än vad vi har att ge en elev som har autism, och därmed svårt att reflektera, godkänt betyg i svenska. Där har skolan något att jobba med.

Skolan måste också bli mycket, mycket bättre på att kompensera och utveckla strategier för att möta barn med neuropsykiatriska svårigheter. Lärare borde till exempel tänka på sig själva som professionella informationshanterare, något de kan bli ännu bättre på, säger han.

Det finns alltid finns en orsak om barn inte presterar.

Han pekar ut tre informationsriktningar:

– Traditionellt är det jag som lärare som ger information, och i den riktningen behöver läraren prata mindre och visa mer, alltså bli bättre på visuellt stöd. Pratar du för mycket och för komplicerat kräver du av eleverna att de ska omsätta informationen till inre bilder och det kan vara väldigt svårt vid autism.

Även när man vill veta vad eleverna själva tycker och tänker måste man jobba med visuellt stöd – som skalor och påståenden – för att få bättre kvalitet på informationen. Och slutligen, när eleven får information som ska bearbetas – genom reflektion eller analys – måste läraren förstärka med bilder, rubriker och stödfrågor så att det blir lättare för eleven att sätta informationen i ett sammanhang.

– Vid en föreläsning nyligen kom det fram en lärare som stöttade en elev i svenska och där ansvarig lärare tyckte att stöd och hjälp med rubriker och bilder och sånt var fusk. Då har man inte fattat någonting. 

Stöter du på den synpunkten ofta?

– Ja, det är alldeles för vanligt. Det finns en stor okunskap.

I sin bok ”När mallen inte stämmer” skriver Kenth Hedevåg att skolan måste ta ett ”brutalt barnperspektiv”.

– Då förutsätter man att alla barn vill, men inte alltid kan. Det är min absoluta övertygelse att barn gör bra ifrån sig om de kan och att det alltid finns en orsak om de inte presterar. Om vi utgår ifrån att barn egentligen vill men inte alltid kan – då måste vi hitta smartare strateger för att hjälpa dem att lyckas.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Facket räknar med besvärlig skolstart

Corona

Pandemin och ett lapptäcke av åtgärder runt om i landet bäddar för en orolig skolstart.

Annons
Annons

Därför ska lärare använda normkritik

Stockholm Pride

Normkritik i klassrummet är en konsekvens av skolans styrdokument och kan dessutom öka ämnesförståelsen, menar läraren Annika Sjödahl.

Annons

Lund vill ha kameraövervakning på alla skolor

Bevakning

Efter ett stort antal skolbränder planerar Lunds kommun för kamerabevakning på samtliga skolor och förskolor.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons