Transparens
Nej till offentlighetsprincip i friskolor
Annons
Nya lagar
Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”
Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.
Viktigare lagar och förordningar halvårsskiftet 2017
Meddelarskydd i privata verksamheter
Den nya lagen berör anställda och uppdragstagare i privat bedriven verksamhet inom skola, vård och omsorg, som till någon del är offentligt finansierad. De ska ha motsvarande rätt som offentligt anställda att lämna uppgifter om verksamheten för publicering i medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen, till exempel radio, tv och tidningar. Den som bedriver verksamheten får inte efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna och får inte heller utsätta honom eller henne för negativa åtgärder, till exempel avskedande, uppsägning och disciplinpåföljd, på grund av detta. Rätten att lämna uppgifter begränsas av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område och ger inte någon rätt att lämna ut handlingar. Den som ingriper eller efterforskar i strid med lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år.
Lagändringar inom Utbildningsdepartementet
Nytt rekryterande studiestöd.
Tydligare regler om studiestöd för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd:
Lovskola ska erbjudas.
Ökad digital kompetens.
Försöksverksamhet med branschskolor inleds.
Försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning utvidgas.
Lättare att jämföra intyg från folkhögskolan med andra kvalifikationer.
Källa: Regeringen.se
Läs mer om förändringarnas innebörd här.
Ny termin, nya lagar. Under sommaren trädde en rad nya lagar i kraft som rör skola och undervisning. En omfattande förändring innebär att anställda och uppdragstagare i privat bedriven verksamhet, som till någon del är offentligt finansierad, inom skola, vård om omsorg nu omfattas av meddelarskyddet.
Lärare och annan skolpersonal på fristående skolor får alltså motsvarande rätt som offentligt anställda att lämna uppgifter om verksamheten för publicering till olika medier, till exempel radio, tv och tidningar.
Omkring 15 procent av Lärarnas Riksförbunds medlemmar finns inom friskolesektorn, berättar förbundets chefsjurist, Kristina Rollbäck.
– Som offentliganställd lärare har du haft meddelarskydd sedan lång tid tillbaka, den är grundlagsskyddad. I takt med att vi fått en större och större andel offentligfinansierade fristående skolor så har behovet och kravet på att även lärare i fristående verksamheter ska omfattas av meddelarskyddet vuxit fram under åren, säger hon.
– Nu har du rätt att kontakta media om något inte fungerar och berätta om det. Och då är du skyddad på samma sätt som om du jobbat i en kommunal skola.
Meddelarskyddet innebär också att den som bedriver verksamheten inte får efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna och får inte heller utsätta uppgiftslämnaren för negativa åtgärder som avskedande, uppsägning och disciplinpåföljd, på grund av detta.
Kristina Rollbäck säger att det är en viktig förändring som nu trätt i kraft.
– Ja, det är en viktig förändring. Och något som vi har jobbat för och lobbat för. Det ligger i förbundets intresse att få de olika skolformerna jämställda och att våra medlemmar ska ha samma grundlagsskydd oavsett huvudman. Så det här är positivt.
Från den första augusti gäller också att huvudmännen är skyldiga att i vissa situationer erbjuda elever i grundskolan lovskola. Hittills har det varit frivilligt. Elever som avslutat årskurs 8 och som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan och elever som avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet har nu rätt till lovskola.
Från den 1 juli gäller förändringar i läroplansförordningarna och andra förordningar för att öka elevernas digitala kompetens. Förordningsändringarna förstärker och tydliggör skolans uppdrag att bidra till att elever utvecklar sin digitala kompetens. Dessutom utvidgad försöksverksamheten riksrekryterande gymnasial spetsutbildning genom att den får avse även teknikvetenskapliga ämnen, förutom som i dag matematik eller naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen.