shutterstock_707051653
Gymnasiet

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Förslagen i korthet
  • Yrkesprogrammen på gymnasiet ska ge behörighet till högskolan
  • Inga yrkesämnen ska tas bort – poängen höjs
  • Ett estetiskt ämne på 50 poäng ska vara obligatoriskt på alla nationella program

Idag kan yrkeselever välja att addera högskolebehörighet genom att lägga till timmar i schemat eller avstå från delar av yrkesutbildningen. Nu vill regeringen vända på det hela, så att grundläggande högskolebehörighet ska ingå på yrkesprogrammen som standard.

– Det är viktigt både för vad unga människor behöver i livet men också för attraktiviteten i utbildningarna. Det syns tydligt hur populariteten föll när den borgerliga regeringen tog bort behörigheten. Som 15-åring vill man inte stänga dörrar för framtiden, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Regeringen föreslår att förändringen genomförs genom att lägga till två timmar matematik, svenska och engelska per vecka för alla på yrkesprogrammet. Den som vill kan sedan ta ett aktivt beslut att avstå de extra timmarna, och därmed avstå högskolebehörigheten.

Lärarnas Riksförbund (LR) har länge velat se ett återinförande av högskolebehörighet på yrkesprogrammen och välkomnar förslaget.

– Framför allt är det bra att de i remissen utökar poängen så att man får behörighet utan att dra ner på yrkeskurserna. Det är positivt att de har lyssnat på våra förslag, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande.

Han trycker på hur viktigt det är att eleverna ges bra förutsättningar att klara av de utökade studierna, så att det inte leder till avhopp.

– Man måste ge dem stöd. Det är jätteviktigt, så att de klarar det här och det inte bara blir en estetisk skillnad. Möjligheten finns ju att välja bort det här, och får man inte det stöd man behöver så är risken att man skippar det.

Alla behöver estetiskt skolning

Det var under den borgerliga regeringen som grundläggande behörighet först togs bort från yrkesprogrammen, bland annat med motiveringen man ville minska avhoppen. Men Gustav Fridolin väntar sig inte stöta på patrull när man nu vill göra om ordningen igen.

– Vi har en stabil parlamentarisk majoritet för det i riksdagen, säger han.

Regeringen föreslår samtidigt att alla som går ett nationellt gymnasieprogram ska läsa ett obligatoriskt estetiskt ämne. Gymnasiearbetets omfattning kapas från 100 poäng till 50 poäng, och de övriga 50 tillfaller estetiska ämnen.

– De estetiska ämnena ger kompetenser som är viktig både för individen och för samhället. De kreativa näringarna i sig sysselsätter väldigt många i vårt land, och allt fler jobb idag efterfrågar kompetens att förklara vad man pysslar med, presentera för andra och så vidare, och det är sådana kompetenser man får inom de estetiska ämnena, säger Gustav Fridolin.

Han tror också att det kommer bidra till att statusen på de estetiska ämnena, och dess lärare, kommer att höjas.

– Det är klart att det påverkas. Att utbilda sig till lärare estetiska ämnen kommer att bli mer attraktivt, säger han.

Urban Ekdahl är lärare i bild, media, film och kulturhistoria på Schillerska gymnasiet i Göteborg, och han är väldigt positiv till regeringens förslag att återinföra estetiska ämnen som ett obligatorium på gymnasiet.

– Det tycker jag förstås är jättebra. Det är viktiga ämnen. Alla behöver estetiskt skolning. Det berikar livet och man lär sig mycket även om de andra ämnena genom exempelvis bild och musik, säger han.

Han bekräftar också bilden att den lärargrupp han tillhör har relativt låg status idag.

– Det finns ju inget estetiskt ämne som ger meritpoäng till exempel, det är ett sätt som det märks på. Det är väl det här att man inte tycker att det inte är så viktiga ämnen, att det inte är något att rätta och inga prov eller så. Dessutom har vi fler undervisningstimmar än andra ämnen.

Svante Tideman på LR tror också att reformen påverkar lärarnas status. Men han är mer skeptisk till förslagets utformning.

– I och med att ämnena kommer tillbaka som obligatoriska får de ju de facto en ökad status. Men risken är att en 50-poängs kurs blir lite urvattnad. Det kanske inte ger möjligheten för lärarna att bedriva den undervisning som de egentligen vill.

Han varnar också för att det kan bli svårt att hitta alla de lärare som kommer att behövas när många fler elever än idag ska få undervisning i estetiska ämnen.

– Det som är så tragikomiskt. När ämnena försvann från gymnasiet var de tvungna att göra sig av med massor av lärare. Nu måste de återanställa igen – om de finns kvar. Vi vet inte vart de tog vägen. Om de har gått vidare till andra yrken så blir det lärarbrist.

Utbildningsminister Gustav Fridolin delar den oron, men menar att det inte går att låta det påverka de politiska besluten.

– Vi har lärarbrist i flera ämnen, och estetiska ämnen kommer fortsätta att vara ett av dem framöver. Men det går inte att använda lärarbristen som argument för att backa in i framtiden. Vi måste sända signalerna att det är attraktivt och lönsamt att utbilda sig.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm