boj-32

Bo Jansson lämnar ordförandeposten i LR.

Ny ordförande

Nu tar Bo Jansson examen

Han har fått se lärarnas löneutveckling börja ta fart. Men är besviken över att arbetsmiljön och arbetsbelastningen ännu inte blivit bättre. Efter tre händelserika år lämnar Bo Jansson nu ordförandeposten i Lärarnas Riksförbund.
– Jag kommer sakna intensiteten och möjligheten att vara med och påverka, säger han.

Det här är Bo Jansson

Ålder: 63 år.

Bor: Stockholm.

Familj: Frånskild, två vuxna döttrar.

På fritiden: Gillar att resa.

Bakgrund: Är adjunkt i historia, samhällskunskap och geografi och har arbetat på högstadieskolor i 35 år. Blev tidigt i karriären vald till lokalombud i Lärarnas Riksförbund.  Utsågs till ledamot i förbundsstyrelsen år 2000, blev vice ordförande 2009 och efterträdde i maj 2013 Metta Fjelkner som ordförande.

Aktuell: Lämnar vid kongressen ordförandeposten i Lärarnas Riksförbund.

Möten i Bryssel. Kommentera regeringens vårbudget. Svara på mejl från ombud och medlemmar. Sitta i en paneldiskussion med utbildningsministern, professorer och Svenska Akademien-ledamöter om språkens ställning i skolan.

Som ordförande för Lärarnas Riksförbund finns inga vanliga arbetsveckor. Skolfrågorna tar stor plats i nyhetsflödet och Bo Jansson har sovit med mobilen på sju nätter i veckan, alltid redo att svara om medier vill ha en sen eller tidig intervju.

– Jag sa till Skolvärlden när jag tillträdde att jag känner mig laddad och taggad – och det gör jag fortfarande. På det sätt sättet känns det tråkigt att sluta, men jag har fattat mitt beslut utifrån att mandatperioden är fyra år. 2020 är jag 68 år och en så gammal ordförande ska inte LR ha. Ställer man upp ska man sitta hela perioden, säger Bo Jansson och fortsätter:

– Jag har känt samma sak som ordförande som under mina 35 år som lärare: Att jag gör något som verkligen gör skillnad. Det var därför jag blev lärare och det var därför jag engagerade mig i facket.

* Vad kommer du att sakna mest från ordförandeuppdraget?

– Intensiteten. Även om det är väldigt mycket och man får kämpa på många fronter samtidig, så är det ju för saker man tror på. Jag kommer också att sakna att vara med och påverka politiska beslut – så att det blir rätt beslut. Att det satsas på rätt saker och rätt frågor.

* Känner du att du har haft politikernas öra?

– Ja, det tycker jag. Både i den här regeringen och i den förra. Vi har bra kontakter med många politiska partier och dess företrädare och det har funnits viktiga möten där jag verkligen känt att jag kunnat påverka så att besluten hamnat i rätt riktning. Vi har varit med och drivit fram nya satsningar på skolan och mer pengar till lärarlönerna.

* Vad finns kvar att göra?

– Vi måste få högre löner för alla medlemmar och vi måste förbättra arbetsmiljön och minska arbetsbelastningen. Vi måste få fler att vilja stanna i yrket och få fler studenter att välja utbildningar till lärare och studie- och yrkesvägledare.

* Vad har varit tufft under dina år som ordförande?

– Vad gäller arbetsmiljön och arbetsbelastningen så ser våra medlemmar på skolorna ännu ingen skillnad. Jag är övertygad om att förändringen kommer, men det är jobbigt att det tar sådan tid. Det finns risk att fler tröttnar och lämnar yrket eller blir besvikna på facket. Jag skulle vilja se snabbare resultat. Det gäller lönerna också – den senaste satsningen gick inte till våra vux-lärare och inte till studie- och yrkesvägledarna. Det känns tufft.

* Vad är du mest stolt över?

– Över att jag har ansträngt mig för att skapa breda allianser för LR:s viktigaste frågor, som statens ansvar för skolan. När jag tillträdde sa en del till mig ”lägg ner det där, det kommer inte bli några förändringar – den kommunala skolan är här för att stanna”. De hade fel. Vi är överens med Skolledarförbundet, inom Saco och vi har ett samarbete med LO, säger Bo Jansson och fortsätter:

– Sedan är jag stolt över vår devis ”Vi är LR”. Vi har blivit bättre på att hålla ihop förbundet och jobba tillsammans på central och lokal nivå och det gör oss mycket starkare. Jag vill verkligen att ombuden och styrelsen och andra ska synas för det fantastiska jobb de gör, som med lönepatrullerna vi har satt igång.

* Vad önskar du att du hade sett mer resultat kring?

– Att alla medlemmar skulle fått se förbättringar vad gäller lön, arbetsmiljö och arbetsbelastning. De lärare som har nåtts av högre löner har inte nåtts av det politiker pratar om vad gäller arbetsbördan. Den måste bli bättre om vi ska ha lärare kvar som kan, vill och orkar.

* Om du blickar framåt – hur hoppfull känner du dig vad gäller den svenska skolan de kommande 5–10 åren?

– Vad gäller utvecklingen av löner och arbetsförhållanden för lärare så är jag optimist. Vi vet att det har krisat i den svenska skolan, både vad gäller kunskapsresultat, studiero för eleverna och att det saknas så många utbildade lärare. Vi får betala dyrt för lärarnas nedmonterade status. Att alla elever inte har utbildade lärare smärtar mig.

* Kommer vi få fler unga att söka sig till läraryrket?

– När de som i dag arbetar som lärare äntligen ser en ljusning och får rätt förutsättningar för att utföra sitt yrke kommer de att vara de bästa ambassadörerna för att få studenter att välja lärarutbildningen. Då kommer vi att kunna komma tillbaka till hur det var när jag valde lärarutbildningen, som då var extremt populär och svår att komma in på. Så borde det vara i dag med. Med rätt förutsättningar är det här yrket fantastiskt.

* Vilka frågor hoppas du att LR fortsätter driva under nya ordföranden?

– Jag hoppas att LR håller fast vid detta med breda allianser. Vi måste få många att tycka som vi! Jag hoppas att vi fortsätter hålla ihop det centrala och det lokala fackliga arbetet och kämpar tillsammans. Och jag hoppas att man fortsätter fajtas för bättre arbetsmiljö och minskad arbetsbelastning, där medlemmarna ännu inte alls ser några resultat.

* Vad väntar i ditt nya liv?

– Jag kommer att ha kvar några styrelseuppdrag som jag är personvald till, som i Sacos styrelse. Jag har också fått ett nytt uppdrag, i ekonomiska och sociala kommittén i Bryssel för Sacos räkning. Det kommer jag ägna mycket tid åt. Det kommer vara viktiga möten framöver också, men ändå lugnare.

* Kommer du bara sakna intensiteten eller blir det skönt att få det lite lugnare?

– Jag kan se fram emot att kunna stänga av mobiltelefonen ibland, att inte ha ständig beredskap att rycka ut. Jag har rest väldigt mycket i uppdraget, men jag ser fram emot att kunna resa på ett annat sätt. Att kunna vandra längs stranden med sand mellan tårna.

Kommentera