En av fem elever på högstadiet och gymnasiet har mått så dåligt att de stannat hemma för att slippa prata inför andra. Men det går att öva bort obehaget. Lena Barke på Älvdalsskolan märker stor skillnad på de elever som haft retorik sedan förskoleklass.– Nu vågar alla elever tala inför klassen, tidigare var det bara två eller tre som vågade.
Att stå inför en grupp människor och tala kan väcka stort obehag. Så många som 18 procent av eleverna på högstadiet och gymnasiet uppger att de någon gång stannat hemma från skolan för att slippa tala inför klassen, enligt en studie av analysföretaget GfK på uppdrag av Utbildningsradion. Dessutom ökar rädslan för att framträda inför en grupp med åldern.
Älvdalsskolan i nordvästra Dalarna har arbetat med retorik som en röd tråd genom alla ämnen sedan 1999. De lärare som varit med sedan tiden innan ämnet infördes på schemat, märker en stor skillnad på eleverna då och nu.
Lena Barke undervisar i svenska och SO-ämnen på Älvdalsskolan. Hon berättar:
– Vi börjar med retorik när barnen är sex år. Då får de öva sig på att berätta saker inför en mindre grupp. Vi lär dem tidigt att åhörarna och talaren har lika stort ansvar för att dialogen blir bra. Vi börjar med att barnen som berättar får ge lyssnarna återkoppling på hur de lyssnade.
Har du själv blivit en mer fängslande talare sedan ni införde retorik?
– Jag har lärt mig flera knep på hur jag ska fånga elevernas intresse och behålla det. Men eleverna har också mer kunskap om att retorik är en dialog och att berättelsen blir bättre när talaren känner sig trygg. Jag märker att eleverna har en större förståelse även för hur mitt arbete kan vara, säger Lena Barke.
Retorik är mycket mer än att planera ett elegant tal och våga framföra det inför en stor publik. Det handlar om att känna sig trygg i gruppen och i förlängningen handlar det om demokrati och att våga stå för sin åsikt. Det menar de lärare som Skolvärlden talat med.
Ia Larson undervisar i svenska och SO-ämnen på Engelbrektskolan i Borås. En av hennes klasser (klass 6A) kom till kvartsfinal i Retorikmatchen i Sveriges Radio – en tävling där svenska sjätteklassare tävlar i retorisk förmåga.
– Den klass som kom till kvartsfinal älskade debatter. I Retorikmatchen fick de även framföra tal, vilket var utvecklande. För att komma så här långt börjar vi med att skapa trygga grupper bland annat genom dramaövningar. Sedan tar vi det stegvis, eleverna får börja med att tala inför några kompisar, sedan en större grupp, förklarar hon.
Ida Hanson driver företaget Retorikforum och föreläser om retorik för olika grupper i hela samhället – bland andra lärare. Hon är glad över att allt fler skolor låter retorik ingå som en naturlig del av undervisningen.
– Retorik är inget som tar kraft från andra ämnen – det ger ny kraft och energi. Många lärare är bra på att väva in ämnet när de undervisar i språk eller historia – med det är lika viktigt att det blir en del av undervisningen i NO-ämnen och matematik. Vad du än ska göra senare i livet så måste du vänja dig vid att berätta om dina resultat och inleda en dialog, säger Ida Hanson.
Är retorik bra i alla sammanhang?
– Utan etik kan retoriken bli manipulativ. Därför måste vi också tala om etik när vi arbetar med detta ämne, säger hon.
Vad ser du för trender i ditt arbete – håller svenskarna på att slänga av sig Jantekappan och bli tuffare?
– Det finns en helt annan medvetenhet om hur viktigt det är att kunna tala inför andra – jämfört med hur det var för tio år sedan. Jag hoppas att fler skolor tar chansen att skapa trygga barn och ungdomar – som vågar uttala sin åsikt inför andra. Friheten att yttra oss är också ett ansvar, som fordrar retorisk kompetens.