lotta_elmbro_tvalararsystem

Lotta Elmbro vill dela sina goda erfarenhet av tvålärarsystem och ger nu ut en bok på egen hand på temat.

| Foto: Lotta Elmbro/stockfour
Tvålärarsystem

Ny bok: Tvålärarsystem behöver inte kosta mer

I tider av nedskärningar kan ett tvålärarsystem kännas som en utopi på många skolor. Men Lotta Elmbro menar att metoden inte behöver kosta mer.
I en ny bok visar hon hur.

Lotta Elmbro
  • Utbildad studie- och yrkesvägledare som arbetat i skolans värld i 40 år. Skolledare sedan 1992. Idag verksam i projektet ”Samverkan för bästa skola” vid Linnéuniversitet.
  • Har gett ut boken ”Tvålärarsystem och andra kända framgångsfaktorer som skapar mervärde”.

Det var när Lotta Elmbro arbetade på en grundskola i Mönsterås som kommunen beslutade att skolorna skulle införa tvålärarsystem.

– Lärarna var tveksamma först, eftersom de skulle komma att vara lite mer i klassrummet än vad de hade varit innan. Så oron var stor innan det startade. Men ganska snabbt märkte de att i och med att dokumentationen, planeringen av lektioner och antalet bedömningar minskade så minskade bördan.

Mycket tid las initialt på att skapa en struktur för paren lärarna arbetade i. Framförallt utifrån vilka lärare som jobbade bra ihop, men ambitionen var också att sätta ihop en mer erfaren lärare med en som var mer ny i yrket.

– Det blir en win-win-situation. Dels får den nya stöd och hjälp av den som har lång erfarenhet, medan den som har varit länge i yrket får ta del av nya saker från utbildningen.

Det gjorde att pedagogiska diskussioner uppstod alldeles av sig självt, menar Lotta Elmbro. Vidare ville man skapa ett system som kunde hålla i flera år.

– Den lärare som jobbade i sexan hade också en stund i trean för att den skulle lära känna de eleverna. Likadant fungerade det för alla stadier, det sparade mycket konferenstider när det gäller överlämningar. Man får en helt annan kontakt med eleverna genom tvålärarsystem.

Skillnaden märktes ganska omgående. I form av bättre elevrestultat, minskade sjukskrivningar och minskad stress. Och med minskad stress kommer motivationen och glädjen i undervisningen, menar Lotta Elmbro.

– Ett exempel är den här stressen som uppstår när en lektion börjar och en elev fattas för att något hänt på rasten. Då finns det någon som kvickt kan ta tag i konflikten och lämna över till elevhälsan medan undervisningen kan fortgå. Likaså finns det alltid någon där som kan förstå problematiken kring bedömning.

Hon hävdar också bestämt att tvålärarsystemet inte behöver bli en kostnadsfråga.

– Är det dålig ekonomi kan man byta tid med sig själv. Tid för att planera, bedöma och ha ansvar för en lektion byts mot att man är med en kollega istället.

Ett alternativ kan också vara att dra ner på andra resurser, säger Lotta Elmbro.

– Ofta jobbar lärare ihop med en elevassistent som den måste handleda. Det är stor skillnad i klassrummet och vara två lärare eller en lärare och någon annan person. En lärarutbildning är speciell.

Ett stort problem är ju dock att det på många håll i Sverrige är lärarbrist. Hur tänker du om det i förhållande till tvålärarsystemet?

– Naturligtvis är det ett bekymmer, men jag menar att det på kort sikt blir en konkurrensfaktor för att fler lärare vill jobba där det finns tvålärarsystem. På lång sikt menar jag att om man lärare trivs och mår bra så kommer fler vilja utbilda sig till lärare eller söka sig tillbaka till yrket.

Vad skulle du använda för argument om man vill övertyga sin rektor om att det är en bra idé att införa tvålärarsystem?

– Framförallt skulle jag säga att det påverkar lärarnas mående så enormt mycket, stressnivån och arbetsmiljön. Kan man påverka det på riktigt så kommer också resultaten, och kommer resultaten är rektorn nöjd kan man säga. Det är det som huvudmannen tycker att rektorn ska klara.

Lottas räkneexempel: Så kan tvålärarsystem införas utan ökade kostnader

En liten låg- och mellanstadieskola med 10 heltidstjänster. Genomsnittlig undervisningstid 18,5 timmar per vecka och lärare. Om lärarna istället arbetar efter tvålärarsystem med 11-13 timmar per vecka som de ansvarar för undervisningen och är resurslärare på resterande tid upp till i genomsnitt 22 timmar.

Istället för att planera, genomföra och dokumentera 18,5 lektionstimmar per vecka blir det 12 timmar per vecka. Att vara resurs i 3,5 timmar byts alltså mot att inte planera inför 6,5 lektionstimmar varje vecka.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm