Annons

Ny dom: Diskriminering att inte tillåta hjälpmedel vid nationella prov

Publicerad 20 november 2019

Fakta

Skolverket om skadeståndsanspråken

Skolverket skriver om skadeståndsanspråken på sin hemsida ”med anledning av rättsfall rörande hjälpmedel vid nationella prov”.

Relaterat

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska. 
Advokaten som driver fallet rekommenderar kommuner att inte följa Skolverkets direktiv.

Fallet är ett av tre som drivs av Dyslexiförbundet och Talerättsfonden mot diskriminering, och det första av dem som lett till en fällande dom. Tidigare har Södertörns och Malmö tingsrätt friat respektive kommun. Samtliga ärenden befinner sig i överklagandeprocess och domen i Södertörn väntas tas upp i hovrätten i december.

– Här blir en kommun skadeståndsskyldig på grund av att man följt Skolverkets instruktioner. Jag skulle rekommendera kommunerna att inte iaktta de direktiven, säger Stellan Gärde, advokaten som driver fallet.

Det hela handlar om att elever med läs- och skrivsvårigheter enligt Skolverkets instruktioner inte tillåts använda vanliga hjälpmedel som uppläsning när de skriver de nationella proven i svenska i årskurs 6. Enligt Dyslexiförbundet strider de instruktionerna mot diskrimineringslagstiftningen.

Finns det skillnader i de olika fallen som kan förklara de olika domsluten, eller är det tingsrätterna som tolkar lagen olika?

Stellan Gärde– I Huddinge tyckte rätten att det var tillräcklig anpassning att eleven fick sitta i ett särskilt rum och hade längre tid på sig. Trots att hon inte kan läsa bättre på grund av de sakerna. I Malmö såg de provet som ett sätt att identifiera anpassningar inför framtiden. Vilket inte är sant. Det är ju ett reellt prov med betyg och allting som har betydelse för hennes framtida betygssättning. De nationella proven är inte till för att hitta anpassningar, säger Stellan Gärde.

Skolvärlden intervjuade Dyslexiförbundets ordförande Bengt-Erik Johansson när de började söka en juridisk prövning 2018.

– Nationella prov handlar om att mäta en kunskap hos en elev – vad har den uppnått under de senaste tre åren? När elever med dyslexi inte får använda sina hjälpmedel kan de inte visa hur duktiga de är. Det är som att ta bort glasögonen från en person som inte kan se ordentligt, sa han till Skolvärlden då.

Men Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket, tycker inte att den sortens liknelser är rättvisande.

Anders Boman– Det här är en diskussion som pågått i många år. Ytterst så handlar det om en uttolkning vad läsning är för något. Enligt Skolverket är det två saker – kodning och läsförståelse, och båda delar behövs. Om det ena försvinner blir summan noll. Dyslexiförbundet lutar sig mot en annan tolkning, nämligen att läsning endast är förståelse, och därmed kan man läsa med öronen. Och så tolkar vi inte det. Ytterst handlar det om den avvikande synen, säger han.

Det är ju många elever som lyssnar på böcker och läromedel på lektionerna. Blir det inte en krock när nationella provet har egna regler?

– Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver marineras i läsning. Och man kan träna läsning på många olika sätt och med många metoder, bland annat genom att lyssna. Men vi ser inte hur avkodning kan testas i en provsituation om en elev lyssnar på texten.

Han påpekar också att berörda elever får använda sig av hjälpmedel i alla andra nationella prov, där avkodningen inte är en del av det som testas. Det inkluderar proven i svenska i årskurs 9.

– I det fall man bedömer att en elev inte har möjlighet att klara av ett nationellt prov så har rektor alla möjligheter att undanta eleven från provet och jobba med andra texter istället, säger Anders Boman.

Han ställer sig frågande till Stellan Gärdes rekommendation till kommunerna att inte följa instruktionerna för att inte riskera att bryta mot lagen.

– Jag förstår inte alls den analysen. Det finns ingen dom eftersom ingen vunnit laga kraft och Justitiekanslern har slagit fast att instruktionen inte utgör diskriminering. Det är vad vi har att luta oss mot tills vidare.

Stefan Gärde, är det en form av kommunal civil olydnad du uppmanar till?

– Tvärtom. De har en skyldighet att iaktta svensk lag, att inte diskriminera. Om de följer Skolverkets instruktioner finns en uppenbar risk att de bryter mot svensk lag. Instruktionerna är ingen lag, det är bara myndighetens icke juridiskt bindande önskan om hur något ska gå till. Därför rekommenderar jag kommunerna att inte iaktta Skolverkets direktiv, säger Stefan Gärde.

Han och Talerättsfonden mot diskriminering överväger nu att gå vidare och stämma staten och Skolverket före årsskiftet.

På sin hemsida skriver Skolverket om skadeståndsanspråken ”med anledning av rättsfall rörande hjälpmedel vid nationella prov”:

”Företrädare för tre elever har lämnat ett skadeståndsanspråk mot staten genom Skolverket till Justitiekanslern (JK). JK har avslagit det anspråket och slår fast att Skolverket inte har diskriminerat eleverna. Det är ett beslut som inte kan överklagas.

Då JK har slagit fast att våra instruktioner inte utgör diskriminering har Skolverket i detta läge ingen anledning att göra justeringar i våra anvisningar för de prov som är berörda. För skolor och huvudmän gäller fortsatt att vid genomförandet av de nationella proven följa anvisningarna.”

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Coronaviruset

Corona i skolan: Pressat läge efter stort personalbortfall

Corona

Tio medarbetare på Bredaredskolan har insjuknat, flera i Covid-19. 

Annons
Annons

LR: Även mellanstadiet ska kunna övergå till distans

Corona

Facket öppet för distansundervisning i tidigare årskurser: ”Men det är en väldigt komplicerad fråga”.

Annons

Coronaeffekt: Så slår inställda lektioner mot högstadiet

Rapport

Praktiska ämnen värst drabbade. 

Politik

SD: Lärare och elever ska bara prata svenska i skolan

Politik

”I skolan ska svenska språket vara det talade språket.”

Annons
Annons
Idrott och hälsa

Panelen: Så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Fyra idrottslärare svarar på tre aktuella frågor.

Annons
Lärarnas arbetsmarknad

Här är läraregenskaperna arbetsgivare rankar högst

Lista

15 mest efterfrågade kompetenserna.

Betyg

Riksdagsbeslut: Skolor får ge betyg i årskurs 4

Betyg

”Det är olyckligt att man behandlar skolan på det sättet.”

Forskaren om tidiga betyg: ”Politikerna har inte lyssnat på oss”

Betyg

”Betyg i årskurs 4 används som en bricka i det politiska spelet.”

YRKESLÄRARE

Granskning: Så ser kvaliteten ut på yrkeslärarutbildningarna

Yrkeslärare

UKÄ har granskat kvaliteten på landets yrkeslärarutbildningar. 

SFI

Otydliga riktlinjer slår hårt mot SFI-elever

SFI

”Som lärare känner jag en samvetsstress över att inte räcka till.”

Fackligt

Vab, vobb eller välgörenhet – detta gäller när lärare är hemma

Expertråd

LR:s ombudsman Fredrik Alm reder ut vem som ansvarar för undervisning och bedömning när du är borta från jobbet

Forskning

Forskare: Musiklyssning till läxorna skadar studierna

Forskning

"Musiken gör det svårare att förstå innebörden i en text".

Coronaviruset

Nya munskyddsråd får facklig kritik: ”Frustrationen stiger”

Corona

”Det finns ingen logisk förklaring till varför försiktighetsprincipen inte ska gälla även i klassrummen.”

Lärarpris

Frigjord från räkneboken – lärare prisas för kreativ undervisning

Prisad

”I matematik glöms det ofta bort att alla inte har samma utgångsläge.”

Nationella prov

Skolverkets besked: Digitala nationella prov försenas

Nationella prov

EU-dom försenar införandet av digitala nationella prov. 

Fackligt

Kravet på brottsmisstänkt lärare slopas efter fackliga protester

Fackligt

"Det känns bra eftersom kravet saknar laglig grund"

Lärare tvingas berätta om brottsmisstankar

Fackligt

"Det strider mot grundlagen."

Särskilt stöd

Nytt lagförslag: Krav på specialpedagog eller speciallärare i elevhälsan

Utredning klar

Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning.
– Det är huvudmännens ansvar, säger utbildningsminister Anna Ekström.

2 av 3 lärare: Elever får inte särskilt stöd

Särskilt stöd

Samtidigt har lärarnas dokumentation ökat – trots att den skulle minska.

Saknas: 5 000 speciallärare för att täcka behovet

Speciallärare

Kravet: Att staten tar ansvar för finansieringen av skolan.

”Lärarna har väldigt svårt att möta behovet”

Speciallärare

Tidsbrist vanligaste orsaken till att alla elever inte kan få stöd.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons