Ny forskning lyfter fram könsskillnaderna i stöd

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har tillsammans med Umeå universitet samverkat och tagit fram den vetenskapliga antologin ”Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv”. En samling som innehåller åtta texter skrivna av forskare från både Sverige och Finland.

Charlotta Pettersson, nationell FoU-samordnare på SPSM och fil.dr. lektor i pedagogik inriktning specialpedagogik vid Örebro universitet, menar att antologin ska bidra till att öka och sprida kunskaper om olika aspekter av genus, funktionsnedsättningar och specialpedagogik. Men också hur villkoren ser ut för flickor – respektive pojkar – med funktionsnedsättning i skolan, på fritiden och med blicken riktad mot vuxenblivande i det viktiga arbetet att skapa en likvärdig skola för alla elever.

– I antologin synliggörs hur genus och andra former av identitetsbildningar konstrueras och hur relationen mellan funktionsnedsättning och genus kommer till uttryck i den specialpedagogiska praktiken. Artiklarna har olika tyngdpunkter. I några framstår det specialpedagogiska perspektivet tydligare och i andra får genus ett större utrymme, säger Charlotta Petterson.

Johan Östman, FoU-chef på SPSM, berättar att det finns viktiga skillnader att belysa mellan Sverige och Finland – och just därför valde man att ha med forskare även från grannlandet i antologin.

– Rätt kompetens inom området råkar finnas just i Finland. Men det handlar också om ett land som har ett skolsystem som både liknar det svenska och utmärker sig i förhållande till det svenska. Ett av kapitlen i antologin belyser just skillnader och likheter mellan länderna med avseende på inkludering, jämställdhet och system för särskilt stöd, säger han.

SPSM har under en längre tid uppmärksammat ett ökat behov av stödinsatser riktade till pojkar. Detta som en direkt följd av att inkomna ärenden och förfrågningar om specialpedagogiskt stöd till pojkar har blivit fler.

2014 genomförde myndigheten 3 755 råd- och stöduppdrag. Av dessa var 50 procent riktade till pojkar, 25 procent till flickor och resterande del till blandade grupper, som enskilda skolor, specifika skolklasser, arbetslag eller till särskilda grupper.

Lärarna i skolan behöver inte känna att de måste klara allt själva.

Störst skillnad i stödinsatser vad gäller flickor respektive pojkar fanns i gruppen ”elever med någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF)”. Under 2015 gick 14 procent av stödet till flickor och 56 procent till pojkar.

Därför initierade SPSM en granskning och genomlysning av ärenden och ansökningar under 2013–2015 som gällde specialpedagogiskt stöd till flickor respektive pojkar med diagnosen ADHD.

– Det finns behov av forskning på området, forskare som bedriver denna typ av forskning är ofta ganska så ensamma på sina universitet att jobba med denna typ av frågor. Därav ordnades en tvärdisciplinär forskarträff om genus och funktionshinder vid Umeå universitet för seniora forskare i november 2014, vilken bland annat ledde fram till antologin men också till andra samverkansformer så som ett internationellt symposium om genus, funktionsnedsättning och specialpedagogik som kommer att hållas vid Umeå universitet den 30 november- 1 december i år, säger Charlotta Petterson och fortsätter:

– Syftet var främst att ringa in aktuell forskning, diskutera framtidsfrågor och etablera ett forum för verksamma inom fältet. Initiativtagare var SPSM och Pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Diskussionen uppehöll sig främst kring vad det är för problem som skolan och samhället försöker lösa och vilka normerande praktiker som iscensätts på den specialpedagogiska arenan. Alla var överens om att öka kunskapen inom fältet och att stimulera fortsatt utveckling, spridning och samverkan kring kunskap om genus och funktionsnedsättning. Därför togs initiativ till antologin.

Vad kan lärare och skolor göra för att föra vidare det ni belyser?

– Lärarna i skolan behöver inte känna att de måste klara allt själva, det finns expertgrupper som specialpedagoger och speciallärare i skolan som har ett gemensamt ansvar för elevers specialpedagogiska behov och multiprofessionella team som elevhälsan som arbetar med den typen av frågor, säger hon.

Charlotta Pettersson menar att en utmaning handlar om att göra en synvända från att det är elevernas funktionsnedsättningar som förstås som problem till att svårigheterna är något som uppstår i en specifik social skolkontext och att stödet och det specialpedagogiska arbetet behöver göras i den specifika situationen.

– Det kan också handla om att fundera över om den här uppgiften passar alla elever oavsett kön och funktionsnedsättning? Kommer flickor och pojkar att tilltalas på samma sätt av uppgiftens innehåll och det sätt den är utformad på? Passar det här arbetssättet både flickor och pojkar med ADHD? Lärare behöver tid att diskutera och reflektera över förväntningar på flickor och pojkar och hur de kan förändra sitt arbete för att inte begränsa pojkars och flickors förmågor och intressen. Det är också viktigt att diskutera vilka erfarenheter vi i skolan vill att barnen ska få med sig i sitt framtida liv.

Genus och specialpedagogik i skolan handlar mycket om medvetenhet om normer, värderingar och förhållningssätt, berättar Charlotta Pettersson.

– Att gemensamt på skolan synliggöra föreställningar och förväntningar som finns på flickors och pojkars beteenden. Diskutera frågor som: Hur ser normerna för en flicka respektive pojke ut? Upprätthålls normerna, och hur utmanas och överträds de? Vilka genuspositioner är tillgängliga för flickor och pojkar? På vilket sätt är de situationsbundna?

Vad mer är förhoppningen med antologin?

– Att den ska användas flitigt i lärar-, speciallärar- och specialpedagogutbildningarna och av verksamma ute på skolorna, för att öka kunskapen och för att stimulera fortsatt utveckling, spridning och samverkan kring genus och funktionsnedsättning. Att antologin kan bidra till goda diskussioner och samtal både i utbildningarna och på skolorna som sedan kan implementeras i skolans verksamhet och i mötet med eleverna, säger hon.

Läs och ladda ner antologin på SPSM:s webbplats.