Ny forskning ska förhindra hot och våld mot lärare

Dubbelmordet på två lärare i Malmö har återigen satt fokus på lärares utsatthet och risken att utsättas för hot och våld.
På Göteborgs universitet har två forskare just startat ett projekt med målet att identifiera och sprida vidare beprövade metoder för att minska risken att lärare drabbas.

Ilse Hakvoort är konfliktforskare och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet, och tillsammans med docent i sociologi Sofia Persson ska hon ägna tiden fram till december 2024 med att undersöka dels hur situationer där lärare utsätts för hot och våld kan motverkas, dels vilken typ av stöd lärare får från organisationen runt omkring för att skapa en trygg arbetsmiljö.

”Det är fruktansvärt”

Precis som alla andra reagerade hon starkt när hon nåddes av rapporteringen om attacken på de båda lärarna på Latinskolan i Malmö som senare avled av skadorna.

– Man blir väldigt påverkad, det är fruktansvärt. Det visar vilken utsatthet lärare befinner sig i. Jag tänker också att ”det här extrema våldet är det mest synliga, men vad finns det mer? Sådant som inte syns på samma sätt, men som ändå finns i skolorna?”, säger Ilse Hakvoort.

Lärare en utsatt profession

Att lärare tillsammans med personal inom exempelvis vården och socialtjänsten hör till de yrkesgrupper som är mer utsatta för våld än andra är lätt att konstatera men svårt att i grunden göra någonting åt, menar hon.

– Det är professioner som har en relation till personer som är i beroendeställning till dem. Lärare är dessutom myndighetsutövare, de sätter betyg. De påverkar elevernas akademiska framgång och därigenom deras framtid. Där kan det uppstå situationer, säger hon.

Ilse Hakvoorts senaste forskningsprojekt handlade om hur man kan gå till väga för att hindra konflikter från att eskalera innan de spårar ut och riskerar att bli farliga för de inblandade. I det nya projektet vänder hon och forskarkollegan Sofia Persson på perspektiven och vill i stället reda ut vad man kan göra för att hantera en situation på en skola som redan har gått för långt.

Det ska de göra genom att studera fyra högstadieskolor som tidigare har haft en problematisk arbetsmiljö präglad av hot och våld från elever mot lärare, men som lyckats bryta mönstret. Genom intervjuer med lärare, fackförbund, rektor, säkerhetsansvarig och kommuntjänstemän vill de identifiera typiska situationer av hot och våld gentemot lärares, orsakerna bakom, hur det har påverkat lärares yrkesutövning, vilket stöd lärarna fått och vilka åtgärder skolorna har satt in.

– Sammanlagt kommer vi säkert prata med 35–40 lärare. Det blir en kvalitativ fallstudie på fyra högstadieskolor som har haft en väldigt svår arbetssituation men har genomgått en förändringsprocess. Vi kommer att undersöka eskalerande konflikter som leder till hot och våld mot lärare från elever, och se vad skolorna har gjort för att komma bort från det, säger Ilse Hakvoort.

Kunskap måste leda till insatser

Skolorna väljs ut för att få med så många skilda sorters skola som möjligt. Någon i en storstad, en annan på en mindre ort, olika socioekonomiska faktorer och så vidare.

– Vi kommer att beskriva varje skolas kontext väldigt tydligt och sedan beskriva vilka metoder och insatser fungerade på just den här platsen. Då kan rektorer och andra se att ”hm, det här påminner om vår situation, vi kanske också kan pröva det här”. Vi hoppas kunna bidra med mer kunskap om eskalerande konflikter och om stöd.

Kan ökad kunskap om det leda till att färre lärare utsätts för våld i sin yrkesutövning?

– Jag tror inte kunskap i sig kan göra att det minskar. Men om kunskap leder till att det görs mer systematiska insatser hoppas jag att det kan göra skillnad. Det har iallafall gjort det på de skolorna vi kommer att undersöka, säger Ilse Hakvoort.