hd_klassrum

Högsta domstolen befäster hovrättens dom.

| Foto: Mostphotos
Stöd

Ny HD-dom: Brist på stöd är diskriminering

Högsta domstolen slår fast att elever med stödbehov har rätt till skadestånd om skolan dröjer med insatser.
– Jättebra att det här kommer, säger NPF-experten Kenth Hedevåg.

Enligt skollagen måste skolor sätta extra anpassningar och särskilt stöd för att elever som befaras inte nå kunskapskraven ska få den hjälp de behöver för att nå så långt som möjligt. Om en elev med stödbehov på grund av funktionsnedsättning inte får det stödet bryter skolan dessutom mot diskrimineringslagen. Därmed har eleven rätt till ekonomisk ersättning, vilket nu bekräftas av högsta domstolen som fastslår hovrättens tidigare bedömning.

Disa Nordling
Disa Nordling

– Domen bekräftar att det här är diskriminering och elever har rätt till ersättning om de inte får de anpassningar och stöd som man har rätt till. Vi tycker att det är en oerhört viktig dom, för det här är ett problem som finns på både friskolor och kommunala skolor i hela landet, säger Disa Nordling, jurist på Malmö mot Diskriminering, den antidiskrimineringsbyrå som drivit fallet.

I det specifika fallet innebär domen att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning. Men i det bredare perspektivet är förhoppningen att domen ska förmå huvudmän att göra rätt från början istället.

­­– Vi hoppas självklart att skolhuvudmän börjar ta sitt ansvar och ser till att eleverna får det stöd de har rätt till. Det är hög tid för skolorna att ta tag i de här problemen, säger Disa Nordling.

Kenth Hedevåg
Kenth Hedevåg | Foto: Fredrik Jalhed

Kenth Hedevåg har mångårig erfarenhet av att arbeta med elever som har svårt i skolan, inte minst elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och adhd. Han håller med om att högsta domstolens utslag är en viktig markering till huvudmännen.

–  Det här är ju jättebra att det här kommer. Nu har vi en väldigt stark barnkonvention, en skollag, en diskrimineringslag och de juridiska tolkningarna att följa i skolan. Sen är det väldigt konstigt egentligen att det ska behövas ett domslut, vi vet ju egentligen att det här gäller. Lagen är tydlig, säger han.

Varje år riktar Skolinspektionen kritik mot huvudmän i cirka 500 ärenden på grund av bristande stödinsatser. I den siffran syns inte alla de fall som aldrig anmäls, vilket enligt både Disa Nordling och Kenth Hedevåg är en överväldigande majoritet.

– Det har ju gått långt innan man som vårdnadshavare anmäler till Skolinspektionen. Då har man försökt allt. Man kanske inte orkar eller ens vet att man har den möjligheten. Och även om man orkar och har koll så är man rädd för vilka konsekvenser det kan få att anmäla barnens skola, säger Disa Nordling.

­–  Vi har ett jättestort mörkertal, det här är väldigt vanliga ärenden. Tusentals elever står utan den hjälp och stöd de har rätt till, säger Kenth Hedevåg.

Om det är som du säger att huvudmännen redan vet vad som gäller enligt lagen men ändå inte följer den, kommer den här domen att ha någon praktisk betydelse?

– Den positiva tolkningen är att det här kan förtydliga att förebyggande arbete nära vårdnadshavare och elever spar resurser i det långa loppet.

Kommunernas högsta prioritet är att hålla budget

För i slutändan handlar problemet till stor del om de styrandes syn på pengar, enligt Kenth Hedevåg. Den rektor som inte har en budget i balans kan snart få se sig leta efter ett nytt jobb, eller åtminstone finna sig i att motarbetas av sina chefer.

– Kommunernas högsta prioritet är att hålla budget. Det är kontroversiellt när en rektor säger att de inte kan hålla budget om de ska följa skollagen, men att hålla budget är jättesvårt om du gör det här jobbet rätt, säger han.

Han menar också att skolorna generaliserar stödbehovet utifrån de ekonomiska ramar de ges har. Sedan stoppar man in eleverna i systemet istället för att forma systemet utifrån behoven.

– Svenska skolan gör massa saker, men man jobbar med för mycket generella lösningar istället för att göra gedigna pedagogiska utredningar av elevernas individuella behov. Man tänker att ”nu kommer någon med adhd, då gör vi så här”, men det håller inte. Diagnoser fungerar inte på det sättet.

Mycket kunde också vinnas genom att sätta in stöd betydligt tidigare, menar Kenth Hedevåg. Trots regeringens läsa-skriva-räkna garanti och att politiker i alla färger de senaste åren talat mer eller mindre samstämmigt om tidiga insatser i skolan verkar det inte ha hänt så mycket med den saken.

– Den skolmänniska som inte vet att förebyggande arbete är hälsosammare och effektivare finns ju knappast. I ett längre perspektiv sparar det dessutom pengar men ändå hamnar vi i att jobba reaktivt. Du måste ha en ledning en styrning av skolan som vet att man måste satsa resurser tidigt i skolan. I Finland kommer de in i ett tidigt skede och det får kosta pengar då, medan vi har någon konstig idé i Sverige om att skjuta upp det, att vänta och se, säger han.

Efter HD:s utslag står nu fler elever och vårdnadshavare på tur för att dra huvudmän inför rätta. Och det är ingen brist på fall att ta upp. Alla elever som blivit utan tillräckligt stöd sedan diskrimineringslagen ändrades 2015 kan gå till domstol och yrka på skadestånd, en möjlighet de har fram till den dag de fyller 20 år.

– Vi har redan lämnat vidare ett liknande ärende till en advokatbyrå som ska driva det vidare. Bryter huvudmannen mot skollagen på det här sättet är det tydligt att man har rätt till diskrimineringsersättning. Och det gäller inte bara ärenden framåt utan alla ärenden sedan 2015, säger Disa Nordling.

– Förhoppningsvis kan hotet om böter leda till att elever får det stöd de har rätt till. Det blir ju ingen budget i balans om vårdnadshavare kräver ersättning för uteblivet stöd i efterhand. Det är bättre för både budgeten, lärarna och eleverna att göra rätt från början, säger Kenth Hedevåg.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm