nygards_mobil_klassrum

Karin Nygårds är grundskollärare och har jobbat mycket med frågor om digitalisering i skolan.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet. Men bara 47 procent vet hur de ska skydda sig mot kränkningar. Det visar en rapport från Internetstiftelsen.

Mer om rapporten ”Barnen och internet 2019”:
  • I åldern 11–19 år är det 96 procent som använder internet för skolarbete, den dagliga användningen är 67 procent.
  • Användandet av barnens privata mobiler minskar stadigt i undervisningen. Flickor tenderar något oftare att använda sin privata mobil i undervisningen. 
  • En majoritet av barnen i åldern 11–16 år får undervisning i digital kompetens. Det vanligaste är att barnen får undervisning i digital källkritik, vilket nio av tio (90 procent) upplever att de har fått.
  • Generellt sett säger svenska barn att de fått undervisning i digital källkritik. Men det är bara tre av fem (60 procent) som anser att de kan värdera om information som de tar del av är sann eller falsk.
  • 27 procent i åldern 11–19 år säger att de utsatts för näthat. Bland barnen i mellanstadiet är det var femte (20 procent) som uppger att de utsatts för kränkningar, på högstadiet är det 27 procent och på gymnasiet 34 procent av barnen som anger att de utsatts

Läs hela rapporten här. 

Det är i den årliga rapporten ”Barnen och internet”, som är en delrapport av ”Svenskarna och internet”, som organisationen Internetstiftelsen har undersökt de yngre svenskarnas internetvanor. 

Enligt rapporten är det 96 procent i åldern 11–19 år som använder internet för skolarbete, och den användningen ökar med ålder och skolform.

Kristina Alexandersson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar och expert på arbetet med digital kompetens i skolan, menar att det är en naturligt hög andel.

– Det är inte förvånande att en så stor del använder internet i skolan. Internet borde vara en självklar del av barnens skolvardag precis som den är i den privata vardagen, säger hon.

Rapporten visar att en majoritet av eleverna tycker att det är enkelt att hitta sökord. Det kan man tolka som att eleverna är bra på att söka på internet ­– men det kan även tolkas som att de faktiskt inte har förstått komplexiteten i att söka eller vad det innebär att hitta information som är relevant, menar Kristina Alexandersson.

– Den senare tolkningen är jag benägen att fastna för. För tittar man på vad eleverna säger att de kan göra med information som de hittar så är det en ganska betydande del av eleverna som inte har någon aning om hur de ska värdera information. 

Det här mönstret kan man särskilt se på mellanstadiet. Där är det inte ens hälften av eleverna som säger att de tycker att de har god eller ganska goda kunskaper i att värdera informationer. 

– Det är ett tecken på att deras sökningar är breda, att de inte kan specificera och borra på hur de ska hitta informationen som de kan värdera.

Karin Nygårds är grundskollärare på Hamnskolan i Stockholm och har jobbat mycket med frågor om digitalisering i skolan. Hon tror att det finns en risk att både barn och vuxna inte har respekt för komplexiteten inom sök.

– Det även många lärare som inte tycker att de behöver lära sig det här med källkritik – just för att man tror att man redan behärskar det. Man tror att man kan söka utan att man vet särskilt mycket om hur sökning går till.

Hur ska man arbeta för att lyfta den här frågan i undervisningen? 

– Vi måste undervisa i hur algoritmer fungerar, alltså hur en webbsökning går till, och även hur man granskar vilka sidor vi tar fakta från. Det svåra tycker jag är att få eleverna att förstå att de behöver ta till sig av den här kunskapen, säger Karin Nygårds.

I undersökningen konstaterar man att användandet av barnens privata mobiler minskar stadigt i undervisningen. 

– När vi började göra den här rapporten 2016 pratade man om en stark trend kring att man skulle få ta med sig sin egen enhet till skolan och att alla skulle arbeta med digitala enheter. Den trenden har vikit totalt, säger Kristina Alexandersson.

Karin Nygårds märker av minskningen, men ser också en fara med tillbakagången.

– Den lättaste åtgärden är att låsa in mobilen, men det ger bara en effekt på kort sikt. Jag vet inte om det hjälper oss som samhälle. För mig är det inte ett bra sätt att låsa bort mobiler. Jag tror att vi behöver jobba med de mjuka frågorna och att resonera om att etik och moral är lika viktigt på nätet. Samtidigt behöver vi vuxna lära oss strategier för att hantera digitala distraktioner. 

Men gynnas undervisningen av ett mobilförbud?

– Vi har mobilförbud på min skola och det har gjort att jag aldrig behöver ta de diskussionerna i klassrummet med eleverna. Det är en skön utväg att ha ett mobilförbud, men jag är inte säker på att det är det bästa i längden, säger Karin Nygårds. 

Samtidigt är näthat vardag för många unga i dag. Elever möter kränkningar, hot och trakasserier i bloggar, kommentarsfält och sociala medier.

Enligt rapporten är det nära tre av tio (27 procent) i åldern 11–19 år som säger att de utsatts för näthat.

– Sju av tio av barnen på mellanstadiet säger sig ha fått undervisning i hur de ska göra för att inte utsättas för kränkningar. Men det är väldigt få av dessa, 47 procent, som säger att de faktiskt vet hur man ska göra om man blir utsatt för kränkningar, säger Kristina Alexandersson. 

Inom det här området finns det mycket att arbeta med, anser Kristina Alexandersson. 

– Jag tror att det handlar om ett delat ansvar mellan hem och skola. Men att skolan med hela sitt värdegrundsarbete behöver lyfta frågan hur man ska agera på nätet när man blir utsatt för kränkningar.

Karin Nygårds är tveksam till siffrorna kring hanterandet av kränkningar på internet. Hon tycker inte att det stämmer överens med hur exempelvis hennes elever resonerar inom ämnet.

– De flesta verkar ha koll på hur man anmäler, blockerar med mera. För mig är det mer förvånande att det är så många som har fått undervisning i ämnet. Det gläder mig. Men samtidigt, eftersom det ingår i läroplanen, ska alla ha det. Det ska vara 100 procent. 

Hon påpekar samtidigt hur viktigt det är att lärare har diskussioner kring näthat i klassrummet med eleverna. 

– Det är viktigt att prata om hur det ser ut, vad som är ok och vad innebär det när vi uttrycker oss på ett visst sätt, vad har jag för rätt att ta bort kommentarer och så vidare. Vi måste även berätta om vad som är ett lagligt sätt att bete sig på men samtidigt diskutera att även det som inte är olagligt kan vara olämpligt. Vi kan inte ducka för de här frågorna.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm