Annons
Erfarna lärare hade under 2018 en sämre löneutveckling jämfört med de som arbetat kortare tid. Foto: Erik Nylund

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Publicerad 14 november 2019

Relaterat

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.
– De som gör ett bra jobb, stannar länge på samma skola och bidrar till kontinuitet borde premieras, men det saknas pengar idag, säger Linnéa Lindqvist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

En analys av Lärarnas Riksförbunds löneenkät för 2018, som besvarades av cirka 20 000 medlemmar som arbetar som lärare inom i skolväsendets olika delar, visar att de lärare som har arbetat mer än 16 år i yrket genomgående hade en sämre löneutveckling 2018 än de som arbetat kortare tid.

Bäst löneutveckling hade de som arbetat fem år eller mindre som lärare.

– Vi behöver få en lönestruktur som tydligare premierar erfarenhet, men också kontinuitet, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linneá Lindqvist.En nyckelgrupp i dagens individuella och differentierade lönesystem är rektorerna. Linnéa Lindqvist, som är rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och en av initiativtagarna till Skolledarupproret, berättar att hon och många andra rektorer försöker att lönemässigt premiera duktiga lärare som arbetat länge på samma skola.

– Men kommunernas ekonomiska situation gör det svårt. Vi har helt enkelt inte pengar i våra budgetar för några särskilda lönesatsningar. Eftersom vi inte får kompensation för löneökningar måste de i sådana fall tas från elevpengen med konsekvens att arbetsmiljön försämras. Samtidigt behöver vi betala för att kunna rekrytera nya lärare, säger Linnéa Lindqvist.

– Vill du som lärare höja din lön mer än vad den årliga lönerevisionen ger får du ofta byta jobb, vilket så klart är helt galet. De som stannar länge på samma skola och bidrar till kontinuitet borde premieras. Men i dag styrs skolan av principen ”billigare och bättre”. Det innebär att samtidigt som vi hela tiden ska bli bättre ska vi också bli billigare. Det går inte.

Hur är det att sitta i lönesamtal med erfarna lärare utan att kunna erbjuda höjd lön fast du vill göra det?

– Det är fruktansvärt. Samtidigt förstår jag att nya lärare vill ha bra ingångslöner och också får det som ett resultat av lärarbristen. Problemet är att vi inte kan höja upp trotjänarna.

– Den individuella lönesättningen har lett till en lärarkarusell och att många byter jobb eftersom det ofta lönar sig ekonomiskt att göra det. Ur ett individperspektiv är det inget konstigt att lärare byter skola för att få upp sin lön, utan något full rimligt. Men för skolan som system är det inte bra.

Vad bör göras?

– Vi behöver få någon form av system med tariffer eller lönetrappa.

Skolvärlden har analyserat lönerna för 1 182 tills-vidareanställda legitimerade lärare vid 15 kommunala gymnasieskolor runt om i Sverige (se grafik här bredvid). Analysen visar bland annat:

  • Det är mycket små skillnader i månadslön mellan manliga och kvinnliga lärare.
  • Pendlare, det vill säga lärare som arbetar i en annan kommun än vad de själva bor i, tjänar i genomsnitt cirka 600 kronor mer i månaden än lärare som bor och arbetar i samma kommun.
  • Den genomsnittliga månadslönen varierar mycket beroende var i Sverige lärarna arbetar. I exempelvis Nacka låg genomsnittslönen i våras på 42 588 kronor i månaden, medan den i Kramfors stannade på 35 850 kronor. Det är en skillnad på drygt 80 000 kronor per år.



I mitten av 1990-talet ersattes tarifflöner och centralt reglerade löneplaner för grund- och gymnasielärare med individuell och differentierad lönesättning.

Förändringen var dock inget unikt för skolan, utan en del av en större trend på svensk arbetsmarknad. Lärarna var till med en av de sista grupperna som övergav tarifflönesystemet.

I en ny rapport har Lärarnas Riksförbund undersökt vad som har hänt sedan dess. Rapporten bygger bland annat på en analys av samtliga kommunalt anställda lärares löner för åren 1994–2017 och en enkätundersökning bland ett representativt urval av förbundets medlemmar. 

Undersökningen visar bland annat:

  • Bäst löneutveckling under perioden 1994–2017 har förskollärare och studie- och yrkesvägledare haft. Sämst har löneutvecklingen varit för lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan.
  • Sambandet mellan lön och yrkeserfarenhet (mätt som ålder) minskar kraftigt från år 2007 och framåt.
  • Osakliga löneskillnader mellan manliga och kvinnliga lärare har i det närmaste helt försvunnit.
  • Expansionen av friskolor har haft en positiv effekt på lärarnas löner, i synnerhet för yngre lärare och lärare med vissa specifika ämneskunskaper trots att friskolorna i allmänhet inte betalar högre löner än vad kommunala skolor gör. Däremot har de ökat konkurrensen om lärarna, vilket har gjort att kommunala skolor ”tvingats” höja lönerna.
  • Arbetsgivarens användning av begreppet ”rätt lön” lägger sig ofta som ett lock över många lärares löneutveckling. När en individ uppnått ”rätt lön” avstannar löneutvecklingen.
  • De senaste årens statliga lönesatsningarna har skapat en helt ny lönestruktur för lärarkollektivet, vilket bland annat resulterat i att äldre och mer erfarna lärare inte längre med nödvändighet tillhör de som tjänar mest. Det är en utveckling som dessutom har förstärkts av höjda ingångslöner för nyutexaminerade lärare som ett resultat av lärarbristen.
  • Många äldre lärare missgynnas i de årliga lönerevisionerna och andelen äldre erfarna lärare med avsevärt lägre lön än andra kollegor ökar kraftigt.
  • Lärarnas löner avgörs delvis av geografiska faktorer, det vill säga var kommunen de arbetar i ligger.
  • Många av LR:s medlemmar arbetar på en arbetsplats där det inte finns några tydligt fastlagda lönekriterier.

Vi vill ha en lönestruktur som premierar erfarenhet och kompetens.

Trots de senaste årens löneökningar, som framför allt är ett resultat av statliga insatser och den växande lärarbristen, är läraryrket enligt utredningen är ett av få akademikeryrken med en negativ livslön.

LR:s ordförande Åsa Fahlén säger att en lärare bör kunna räkna med att lönen, i fast penningvärde, fördubblas under ett yrkesliv.

– De senaste årens löneökningar – på kollektiv nivå – har varit en nödvändig återhämtning efter att vi tappat väldigt mycket under många år. Men det räcker inte bara med återställare. Det måste löna sig betydligt bättre än i dag att skaffa sig en lång akademisk utbildning och arbeta inom skolan. Vi behöver också en lönestruktur som tydligare premierar erfarenhet. Man ska kunna ha en god löneutveckling under hela livet.

Är det inte bra att ingångslönerna är höga?

– Det är positivt därför att de driver upp löneläget. Men vi vill ha en lönestruktur som premierar erfarenhet och kompetens och vi vill koppla den till ett statligt nationellt professionsprogram med olika meriteringssteg. Det innebär att en nyexaminerad och nylegitimerad lärare kanske går in på en lite lägre lön, men att det finns en tydlig löneutveckling i takt med att personen meriterar sig och skaffar sig ökad erfarenhet och kompetens.

En återgång till ett tariffsystem?

– Nja, det blir ett mer reglerat system än i dag, men inte rena tariffer. Tanken är att du meriterar dig i ett nationellt professionsprogram med olika steg. Det kommer dock även i fortsättningen att vara rektor som sätter din lön, men det sker inom den meriteringsgrad som du har skaffat dig och som tjänsten du sökt kräver.

Går det verkligen att göra det på en skolmarknad med många olika aktörer som konkurrerar med varandra? Råder det exempelvis brist på matematiklärare kommer väl de att få högre lön än en lärare som har doktorerat i historia om det inte är brist på sådana?

– Så länge vi har systemet med individuella löner, vilket dessutom finns på hela den offentliga arbetsmarknaden, så kommer vi inte ifrån det. Men med en tydlig koppling till ett nationellt professionsprogram och arbetsuppgifter knutna till särskilda meriteringssteg kan man kanske fila bort de värsta avarterna.

Det är jätteviktigt att prata med varandra om lönen.

Enligt LR:s undersökning är det många lärare som har en oklar bild av hur lönesättningen egentligen går till. 54 procent av de svarande lärarna uppger att lönekriterierna är ganska eller mycket otydliga med vad som krävs för att en medarbetare ska få högre lön. 50 procent uppger att chefen i ganska låg grad eller inte alls kunde motivera medarbetarens nya lön.

– Det krävs en större förutsägbarhet. Varje lärare måste enkelt kunna förstå varför vissa individer har högre lön än andra och vad som fordras för att man själv ska kunna få en högre lön. Det måste vara tydligt hur erfarenhet, förtjänst och meritering lönar sig, säger Åsa Fahlén. 

Bör lärarna prata mer öppet om sin lön med varandra?

– Ja, det är jätteviktigt att prata med varandra om lönen. Det vinner alltid arbetstagarna på. Då stärker man både sig själv och sina kolleger inför lönesamtalen med rektorn. 

– En del tror kanske att de kan få en liten fördel genom att inte vara öppna om sin lön. Men det har slutat att fungera för länge sedan.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Debatt

”Varför låter ni oss gå sönder, Anna Ekström?”

Debatt

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Kommentera
Annons
Annons

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Annons
Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Blogg

”Jag vill vara som alla andra – men arbetar med ett osynligt funktionshinder”

NPF

Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Annons
Annons
Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Annons
Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debatt

”Lärarförsörjningen är ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”

Replik

”Det är ljuv musik för mig att höra ett sådant fackligt engagemang, men lärarförsörjningen är och förblir ett tydligt ansvar för arbetsgivaren”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Det saknas konstruktiva förslag från LR vad gäller lärarbristen”

Debatt

”Jag vill att LR nu vaknar till liv, med all den urkraft som bra facklig verksamhet kan vara”, skriver Liane Blom, lokalombud på Bergslagens folkhögskola.

Kommentera

Hon forskar om särskilt stöd på gymnasiet: ”Finns väldigt lite kunskap”

Särskilt stöd 

Forskaren Anna Öhman genomför just nu en studie av särskilt stöd på gymnasiet.

vuxenutbildning

Lokala vuxenutbildningens projekt sprids i Europa

Vuxenutbildning

Vux Huddinges integrationsprojektet sprids till andra länder. 

Lönegranskning

Tre erfarna lärare berättar: Yngre fick högre lön än vi

Löner

När lärarstudenten var klar med sin utbildning anställdes hon på samma skola som hon gjorde sin praktik på.
– Hon fick 4 000 kronor mer i månadslön än vad jag hade. Det svider, säger Stina som var studentens handledare.

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Löner

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.

Forskning

Hans forskning ska lyfta skillnader mellan skolreformer

Forskning

Forskargrupper från fyra länder ska i ett nätverk jämföra forskning av utbildningsreformer.

Debatt

”Ge barn i särskolan rätt till obligatorisk förskoleklass”

Debatt

”Även barn i särskola borde ha rätt till tio års grundskola enligt likvärdighetsprincipen”, skriver debattörerna.

Kommentera

Facket vill skrota elevens val: Tiden behövs till annat

Tidsbrist

”Stoffträngseln” i skolans ämnen har blivit synlig genom debatten om nya kursplaner. Ett bra tillfälle att ta bort elevens val, menar LR.

Forskarna: Nationella proven måste omarbetas

NP

Digitala och externt rättade nationella prov står inför dörren. Men för att fungera vid betygsättning måste själva uppgifterna anpassas, menar flera forskare.

Läxförhör istället för prov – så får hon över fler elever från F till E

Bedömning

Helena Kvarnsells elever har skriftligt läxförhör varje vecka: ”Fantastiskt betygsunderlag”.

HÖK 18

6 av 10 ombud: Kommunerna lever inte upp till avtalet

Avtalet

Många kommuner lever inte upp till skrivningarna i avtalet HÖK 18, enligt Skolvärldens enkätundersökning bland fackligt aktiva lärare.

Åsa Fahlén: ”Jag är jättebekymrad”

HÖK 18

LR:s ordförande Åsa Fahlén är inte överraskad över kritiken mot HÖK 18.
– Situationen är i dag oerhört bekymmersam på många håll på grund av alla nedskärningar.

Digitala verktyg

Forskarens tips: Så lyfter du undervisningen med digitala verktyg

Digitala verktyg

Mattias Rundberg forskar på digitala verktyg i skolan för att se vilken effekt de har på lärandet. 

Intervju

Jörgen Tholin: Därför är det svårt att motverka glädjebetyg

Betygsutredningen

Hur upptäcker vi systematisk betygsinflation och vad kan vi göra åt den? Regeringens särskilda utredare Jörgen Tholin har ett halvår på sig att finna svar.

Debatt

”Lärare lockas inte av marknadsskolan”

Debatt

”Enda sättet att få fler att vilja bli lärare är att göra svenska skolan till den likvärdiga och högkvalitativa skola den var innan de borgerliga partiernas friskolereform genomfördes”, skriver debattörerna.

Kommentera
Lärarassistenter

En av tre utnyttjar inte extrapengar till lärarassistenter

Statsbidrag

Intresset blev inte lika stort som regeringen hoppades på.

Sökte inte bidrag: ”Var för knepigt”

Lärarassistenter

Gotland valde att inte utnyttja bidraget – Västerås sökte 5,47 miljoner.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Forskning

Agneta Gulz: Så skapar du motivation hos eleverna

Undervisning

Hur arbetar man bäst för att skapa motivation i klassrummet? Forskaren Agneta Gulz ger sina viktigaste tips.

Debatt

”Vi behöver tydligare tag hemifrån – inte hårdare tag i skolan”

Debatt

”Det är dags att på djupet rannsaka föräldrarollen för att ge skolan den chans den förtjänar och den auktoritet den behöver”, skriver debattören Peter Östling.

Kommentera

Kommuner kan bryta mot lagen för att locka friskolor

Kommunerna

Sockrade hyresavtal till enskilda aktörer strider mot kommunallagen.
– Kommunerna gör jättemycket tokigheter som strider mot lagen, säger juridikprofessor Lotta Lerwall.

Skolutveckling

Kornhall: En bra skola är ingen slump

Skolutveckling

”På den här skolan kan vi se betydelsen av en klok skolledning och vuxna som arbetar tillsammans och aldrig ger upp”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Låt inte eleverna läsa vad skräp som helst”

Debatt

”När skärmar kräver så mycket av våra ungdomars tid måste vi vara modiga och våga viga mycket tid åt läsningen”, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons