Annons
Erfarna lärare hade under 2018 en sämre löneutveckling jämfört med de som arbetat kortare tid. Foto: Erik Nylund

Ny statistik: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Publicerad 14 november 2019

Relaterat

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.
– De som gör ett bra jobb, stannar länge på samma skola och bidrar till kontinuitet borde premieras, men det saknas pengar idag, säger Linnéa Lindqvist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

En analys av Lärarnas Riksförbunds löneenkät för 2018, som besvarades av cirka 20 000 medlemmar som arbetar som lärare inom i skolväsendets olika delar, visar att de lärare som har arbetat mer än 16 år i yrket genomgående hade en sämre löneutveckling 2018 än de som arbetat kortare tid.

Bäst löneutveckling hade de som arbetat fem år eller mindre som lärare.

– Vi behöver få en lönestruktur som tydligare premierar erfarenhet, men också kontinuitet, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linneá Lindqvist.En nyckelgrupp i dagens individuella och differentierade lönesystem är rektorerna. Linnéa Lindqvist, som är rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och en av initiativtagarna till Skolledarupproret, berättar att hon och många andra rektorer försöker att lönemässigt premiera duktiga lärare som arbetat länge på samma skola.

– Men kommunernas ekonomiska situation gör det svårt. Vi har helt enkelt inte pengar i våra budgetar för några särskilda lönesatsningar. Eftersom vi inte får kompensation för löneökningar måste de i sådana fall tas från elevpengen med konsekvens att arbetsmiljön försämras. Samtidigt behöver vi betala för att kunna rekrytera nya lärare, säger Linnéa Lindqvist.

– Vill du som lärare höja din lön mer än vad den årliga lönerevisionen ger får du ofta byta jobb, vilket så klart är helt galet. De som stannar länge på samma skola och bidrar till kontinuitet borde premieras. Men i dag styrs skolan av principen ”billigare och bättre”. Det innebär att samtidigt som vi hela tiden ska bli bättre ska vi också bli billigare. Det går inte.

Hur är det att sitta i lönesamtal med erfarna lärare utan att kunna erbjuda höjd lön fast du vill göra det?

– Det är fruktansvärt. Samtidigt förstår jag att nya lärare vill ha bra ingångslöner och också får det som ett resultat av lärarbristen. Problemet är att vi inte kan höja upp trotjänarna.

– Den individuella lönesättningen har lett till en lärarkarusell och att många byter jobb eftersom det ofta lönar sig ekonomiskt att göra det. Ur ett individperspektiv är det inget konstigt att lärare byter skola för att få upp sin lön, utan något full rimligt. Men för skolan som system är det inte bra.

Vad bör göras?

– Vi behöver få någon form av system med tariffer eller lönetrappa.

Skolvärlden har analyserat lönerna för 1 182 tills-vidareanställda legitimerade lärare vid 15 kommunala gymnasieskolor runt om i Sverige (se grafik här bredvid). Analysen visar bland annat:

  • Det är mycket små skillnader i månadslön mellan manliga och kvinnliga lärare.
  • Pendlare, det vill säga lärare som arbetar i en annan kommun än vad de själva bor i, tjänar i genomsnitt cirka 600 kronor mer i månaden än lärare som bor och arbetar i samma kommun.
  • Den genomsnittliga månadslönen varierar mycket beroende var i Sverige lärarna arbetar. I exempelvis Nacka låg genomsnittslönen i våras på 42 588 kronor i månaden, medan den i Kramfors stannade på 35 850 kronor. Det är en skillnad på drygt 80 000 kronor per år.



I mitten av 1990-talet ersattes tarifflöner och centralt reglerade löneplaner för grund- och gymnasielärare med individuell och differentierad lönesättning.

Förändringen var dock inget unikt för skolan, utan en del av en större trend på svensk arbetsmarknad. Lärarna var till med en av de sista grupperna som övergav tarifflönesystemet.

I en ny rapport har Lärarnas Riksförbund undersökt vad som har hänt sedan dess. Rapporten bygger bland annat på en analys av samtliga kommunalt anställda lärares löner för åren 1994–2017 och en enkätundersökning bland ett representativt urval av förbundets medlemmar. 

Undersökningen visar bland annat:

  • Bäst löneutveckling under perioden 1994–2017 har förskollärare och studie- och yrkesvägledare haft. Sämst har löneutvecklingen varit för lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan.
  • Sambandet mellan lön och yrkeserfarenhet (mätt som ålder) minskar kraftigt från år 2007 och framåt.
  • Osakliga löneskillnader mellan manliga och kvinnliga lärare har i det närmaste helt försvunnit.
  • Expansionen av friskolor har haft en positiv effekt på lärarnas löner, i synnerhet för yngre lärare och lärare med vissa specifika ämneskunskaper trots att friskolorna i allmänhet inte betalar högre löner än vad kommunala skolor gör. Däremot har de ökat konkurrensen om lärarna, vilket har gjort att kommunala skolor ”tvingats” höja lönerna.
  • Arbetsgivarens användning av begreppet ”rätt lön” lägger sig ofta som ett lock över många lärares löneutveckling. När en individ uppnått ”rätt lön” avstannar löneutvecklingen.
  • De senaste årens statliga lönesatsningarna har skapat en helt ny lönestruktur för lärarkollektivet, vilket bland annat resulterat i att äldre och mer erfarna lärare inte längre med nödvändighet tillhör de som tjänar mest. Det är en utveckling som dessutom har förstärkts av höjda ingångslöner för nyutexaminerade lärare som ett resultat av lärarbristen.
  • Många äldre lärare missgynnas i de årliga lönerevisionerna och andelen äldre erfarna lärare med avsevärt lägre lön än andra kollegor ökar kraftigt.
  • Lärarnas löner avgörs delvis av geografiska faktorer, det vill säga var kommunen de arbetar i ligger.
  • Många av LR:s medlemmar arbetar på en arbetsplats där det inte finns några tydligt fastlagda lönekriterier.

Vi vill ha en lönestruktur som premierar erfarenhet och kompetens.

Trots de senaste årens löneökningar, som framför allt är ett resultat av statliga insatser och den växande lärarbristen, är läraryrket enligt utredningen är ett av få akademikeryrken med en negativ livslön.

LR:s ordförande Åsa Fahlén säger att en lärare bör kunna räkna med att lönen, i fast penningvärde, fördubblas under ett yrkesliv.

– De senaste årens löneökningar – på kollektiv nivå – har varit en nödvändig återhämtning efter att vi tappat väldigt mycket under många år. Men det räcker inte bara med återställare. Det måste löna sig betydligt bättre än i dag att skaffa sig en lång akademisk utbildning och arbeta inom skolan. Vi behöver också en lönestruktur som tydligare premierar erfarenhet. Man ska kunna ha en god löneutveckling under hela livet.

Är det inte bra att ingångslönerna är höga?

– Det är positivt därför att de driver upp löneläget. Men vi vill ha en lönestruktur som premierar erfarenhet och kompetens och vi vill koppla den till ett statligt nationellt professionsprogram med olika meriteringssteg. Det innebär att en nyexaminerad och nylegitimerad lärare kanske går in på en lite lägre lön, men att det finns en tydlig löneutveckling i takt med att personen meriterar sig och skaffar sig ökad erfarenhet och kompetens.

En återgång till ett tariffsystem?

– Nja, det blir ett mer reglerat system än i dag, men inte rena tariffer. Tanken är att du meriterar dig i ett nationellt professionsprogram med olika steg. Det kommer dock även i fortsättningen att vara rektor som sätter din lön, men det sker inom den meriteringsgrad som du har skaffat dig och som tjänsten du sökt kräver.

Går det verkligen att göra det på en skolmarknad med många olika aktörer som konkurrerar med varandra? Råder det exempelvis brist på matematiklärare kommer väl de att få högre lön än en lärare som har doktorerat i historia om det inte är brist på sådana?

– Så länge vi har systemet med individuella löner, vilket dessutom finns på hela den offentliga arbetsmarknaden, så kommer vi inte ifrån det. Men med en tydlig koppling till ett nationellt professionsprogram och arbetsuppgifter knutna till särskilda meriteringssteg kan man kanske fila bort de värsta avarterna.

Det är jätteviktigt att prata med varandra om lönen.

Enligt LR:s undersökning är det många lärare som har en oklar bild av hur lönesättningen egentligen går till. 54 procent av de svarande lärarna uppger att lönekriterierna är ganska eller mycket otydliga med vad som krävs för att en medarbetare ska få högre lön. 50 procent uppger att chefen i ganska låg grad eller inte alls kunde motivera medarbetarens nya lön.

– Det krävs en större förutsägbarhet. Varje lärare måste enkelt kunna förstå varför vissa individer har högre lön än andra och vad som fordras för att man själv ska kunna få en högre lön. Det måste vara tydligt hur erfarenhet, förtjänst och meritering lönar sig, säger Åsa Fahlén. 

Bör lärarna prata mer öppet om sin lön med varandra?

– Ja, det är jätteviktigt att prata med varandra om lönen. Det vinner alltid arbetstagarna på. Då stärker man både sig själv och sina kolleger inför lönesamtalen med rektorn. 

– En del tror kanske att de kan få en liten fördel genom att inte vara öppna om sin lön. Men det har slutat att fungera för länge sedan.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Politik

Välfärdsmiljarder: Så mycket får din kommun

Budget 2020

Så fördelas regeringens utlovade 3,5 miljarder – se hela listan.

Beskedet: Tre och en halv miljarder till kommunerna i vår

Budget 2020

Regeringens vårbudget ger tre och en halv miljarder kronor extra till kommunerna.

Annons
Annons
Annons
Blogg

David Spak: ”Så kan vägledning förebygga gymnasieavhoppen”

Syv

”Det är viktigt att vi tidigt pratar med våra unga om att det inte bara handlar om att ta sig in på ett gymnasieprogram”, skriver David Spak.

Facklig storm mot nedskärningar – 6 förbund i gemensam protest

Protest

Sex fackförbund manifesterar gemensamt för välfärden i Umeå.
– Det är allt mer uppenbart att kommunen inte räcker till, säger Birgitta Larsson på LR.

Annons
Annons
Lön

Ny rapport: Ekonomisk förlustaffär för ämneslärarna

Lön

Det lönar sig att studera på högskolenivå i de flesta fall.

Annons
Slöjförbud i skolan

Anna Ekström: Finns viktigare saker än anställdas klädsel

Skurup

Utbildningsministern reagerar på kommunens beslut att förbjuda slöja.

Läraren Naouel om slöjförbudet: ”Stoppa galenskapen”

Politik

Skurups beslut att införa slöjförbud möter starkt motstånd. 

Bloggar

Fortbildning – tid för nya kunskaper eller tid att sitta av?

Fortbildning

”Hur ofta ska vi sitta och lyssna på samma sak? Något som inte berör oss? Något som inte är förankrat till vår egen verklighet?”, skriver Karin Boberg.

”Hur många föreläsningar med inspiration tål en lärare?”

Blogg

”Det är just själva arbetet som ska ges tid, inte att någon annan ska inspirera oss till att arbeta”, skriver David Haas.

Matematikbiennalen

Forskaren om matteångesten: Bristande arbetsmiljö

Matematik

Ingemar Karlsson har forskat om varför elever har matematikångest.

Så minns vännen bortgångna Gudrun Malmer

Matematik

Matematikgurun Gudrun Malmer har gått ur tiden, 99 år gammal. Men hennes arbete lever kvar i klassrummen.

Debatt

LR: ”Skolan måste värdera äldre lärares kompetens”

Replik

”Svensk skola har inte råd att inte värdera äldre lärares kompetens och erfarenhet. Därför måste lärarnas lönesystem förändras”, skriver Ingrid Lindholm, chefsförhandlare på Lärarnas Riksförbund.

Kommentera

”Skickliga lärare ska ha rätt lön”

Lönemodeller

Det primära syftet med den lokala lönebildningen måste vara rätt lön och inte rätt löneutveckling, skriver debattörerna.

Kommentera

”Lärarförsäkringar ska vara komplement till offentlig vård”

Replik

”Det är en av grunduppgifterna för en facklig organisation att verka för sina medlemmars trygghet”, skriver LR:s kanslichef Andreas Mörck i en replik om Lärarförsäkringar.

Kommentera

”Vill LR bidra till privatisering av den allmänna sjukvården?”

Debatt

”Eftersom LR är delägare till Lärarförsäkringar innebär det i praktiken att LR bidrar till privatiseringen av sjukvården, där den med mest pengar ges företräde”, skriver yrkesläraren Finn Ternrud.

Kommentera
Lärarassistenter

Ny forskning: Så påverkas lärarna av lärarassistenter

Avlastning

Mindre psykiskt ansträngande – men lika mycket att göra.

Nedskärningar

Kräver krismiljarder för att stoppa nedskärningar

Nedskärningar

V och M kräver att regeringen skjuter till pengar till välfärden i krisande kommuner och regioner.

Ny granskning visar på stora svagheter i svenska som andraspråk

Sva

På många skolor görs ingen bedömning av vilka elever som är i behov av undervisning i svenska som andraspråk, visar Skolinspektionens granskning.

Elever på semester utan lov riskerar böter

Lov

En vecka in på vårterminen var alla elever inte tillbaka från semestern. Riksrevisionen rekommenderar böter.
– Det här är återkommande varje termin, säger Malin Thunström, rektor på Gruvans skola i Nyköping.

Hur länge varar ett läsår?

Paradox

Birgitta Nilsson skriver om skolans paradoxer som väcker heta känslor och skapar svåra svarslösa frågor.

Kommentera

SPSM: Så bör skolor arbeta för att stärka närvaron

Skolfrånvaro

SPSM:s rådgivare Helene Fägerblad ger tips på vad skolor bör göra för att möta omfattande frånvaro och främja närvaro.

Elevcoachning

Skolans elevcoachning ökade elevernas hälsa och närvaro

Elevcoachning

Resultatet från projektet visar att elever generellt ökade både sin hälsa, närvaro och måluppfyllelse.

Besparingar

15 tjänster tas bort: ”Man skär inte ner – man anpassar”

Besparingar

Föräldrar på Karl Johanskolan håller barnen hemma i protest mot att 15 tjänster ska bort. Men enligt förvaltningen är problemet inte budgeten – utan dålig kommunikation.

Regeringens utredare: Svårt att stoppa nya religiösa friskolor

Politik

Det är svårt att införa ett förbud mot nya religiösa friskolor, menar regeringens utredare.

Digitala verktyg

Lärarna tipsar: Praktiska appar i klassrummet

Digitalt

Här är apparna som lärare menar gör deras undervisning bättre.

Karin Boberg: Vad har jag lärt mig det här året?

Blogg

Läraren Karin Boberg skriver om tre nya verktyg som hon lärde sig från förra året.

Debatt

Läraren om betyg i åk 4: Varför vill regeringen öka vår arbetsbörda?

Debatt

”Jag vet redan nu att det kommer att innebära mer stress för lärare”, skriver läraren Hai Phuong Tran.  

Kommentera
Forskning

Ny studie: Bättre koncentration med pulshöjande aktivitet

Forskning

Eleverna i Helsingborg fick både bättre koncentrationsförmåga och arbetsminne.

Jullov

Julledigt: Du vet att du är lärare när…

Jullov

Skolvärlden har samlat några ögonblick från höstterminen. Känner du igen dig?

Facket om skolåret 2019/2020

Enkät: Så ser facket på skolåret 2019/2020

Enkät

Hur skulle du sammanfatta skolåret 2019 i din kommun?

”Besparingar och arbetsmiljöproblem har stått i fokus”

Enkät

”2019 har präglats av starkt antifackliga vindar i Uppsala”, säger Helena Dübeck, kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

Lärare fick inte ut lön från kritiserade skolan: ”Horribelt”

Stockholm

Flera lärare har haft problem med att få ut sina löner, enligt Lärarnas Riksförbund.

Läsarnas favoriter

Läsarnas favoriter: Här är årets mest engagerande skolnyheter

Skolåret 2019

Här är artiklarna som Skolvärldens läsare varit mest intresserade av under 2019.

Här används 15 modersmål i undervisningen

Transspråkande

Att vara flerspråkig ses som en resurs på Sternöskolan i Karlshamn.

Debatt

”Nätetik innefattar betydligt mer än att hålla en god ton på internet”

Debatt

Marco Tiozzo tycker att nätetiken försummas i den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet.

Kommentera

Vikten av ett inte så främmande språk

Debatt

Valle Wigers, författare och presschef på tyska ambassaden i Stockholm skriver om hur han själv, på Charlottenburgs folkhögskola i Berlin, upplevde vikten av olika kulturer och främmande språk.

Kommentera

Skolverkets nya kursplaner: ”Förhoppningsvis lugnar detta”

Nya förslag

Antiken, bibeln och minoritetsspråken är tillbaka, men annat får stryka på foten i Skolverkets nya förslag till reviderade kursplaner.

Betyg i åk 4

Stark lärarkritik mot betyg i åk 4

Betyg

Regeringen och samarbetspartierna föreslår att fler skolor ska kunna sätta betyg från årskurs fyra. 

Ny dom: Friskolor får hålla betygsuppgifter hemliga

Friskolor

Enskilda friskolor har rätt att hålla betyguppgifter hemliga, enligt en färsk dom.

Debatt

Lärarupproret: ”Varför låter ni oss gå sönder, Anna Ekström?”

Debatt

Öppet brev till Anna Ekström – från Lärarupproret: ”Nu har ni lyssnat, nu måste ni agera!”.

Kommentera

Skolledarupproret: ”De goda exemplen är ett stort problem”

Debatt

”Om vi inte slutar tjafsa och visar konsekvenserna fortsätter nedskärningarna i all evighet”, skriver Linnéa Lindquist för Skolledarupproret.

Kommentera

Svenskläraren: ”Läsning på lektionstid är inte slösigt”

Läsning

Svenskläraren Karin Herlitz är en förkämpe för bokläsning på lektionstid. 
– Läsningen får man inte bara se på som något som äter lektionstid, säger hon.

Arbetsmiljö

”Stormentorer” vände skolans negativa trend

Arbetsmiljö

Eneskolan i Järna behövde en omstart – lösningen blev tre nya mentorstjänster. 

Blogg

”Jag vill vara som alla andra – men arbetar med ett osynligt funktionshinder”

NPF

Läraren Alexander Skytte skriver om sin funktionsnedsättning: ”Vi har få fall där sådana som jag med en NPF-problematik inkluderas på arbetsmarknaden”.

Debatt

”Vi är på väg att utbilda barn och unga rakt in i utanförskap”

Debatt

”Nedskärningarna slår hårt mot elever i behov av SVA”, skriver Anna Kaya och Karin Sandwall på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Kommentera
Fackligt

LR hoppar av las-förhandlingarna

Fackligt

Lärarnas Riksförbund meddelar att man hoppar av las-förhandlingarna. 

Högstadieläraren: ”Ett under att elever hinner lära sig något”

Debatt

Högstadieläraren Malin Suikki Inehag: ”Nog kan man säga att eleverna har en bred utbildning. Jag undrar bara: Var sätter jag betyg på den?”.

Kommentera
Lärarbristen

Skolministrarna i stormöte för att lösa lärarbristen

Politik

På onsdagen möttes skolministrarna och aktörer runt läraryrket i ett stormöte.

Malmö sparar 50 milj på skolan – prioriterar obehöriga lärare

Nedskärningar

Malmö stad sparar på skolan och legitimerade lärare flyttas till vikariat medan obehöriga jobbar kvar.

Fjärr- och distansundervisning

Eva har en arbetsplats – men lektion på fyra orter

Reportage

Hur är det att undervisa elever som inte befinner sig fysiskt framför dig? Fjärrläraren Eva Öhlund Westerberg har en arbetsplats – men håller lektioner på fyra orter.

Skolverket: ”Det ska inte ersätta reguljär undervisning”

Fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning är en möjlighet för fler elever att få behöriga lärare. Det menar Skolverket, som förra året föreslog att regeringen permanent ska tillåta fjärrundervisning i fler ämnen.

”Timmarna räcker inte till för historieundervisningen”

Debatt

”Vi måste få rimliga förutsättningar för historieundervisning och kräver att historieämnet i både grundskola och gymnasium får fler timmar”, skriver David Ludvigsson, ordförande för Historielärarnas förening.

Kommentera
Granskning tystnadskultur

Granskning: Varannan lärare är tyst av rädsla för att straffas

Granskning

Enligt varannan tillfrågad lärare råder det en tystnadskultur inom den svenska skolan. Fyra av tio lärare uppger att de har straffats efter att ha framfört kritik mot verksamheten.

Läraren Gunilla: ”Vi får inte kritisera i sociala medier”

Tystnadskultur

Den som kritiserar nedskärningar inom skolan kan bli inkallad till högre chef för ”håll käften-samtal”, berättar läraren Gunilla.

Juristen: Det här gäller om yttrandefrihet på skolor

Juridik

Offentligt anställda lärare har en mycket långtgående yttrandefrihet, säger Matteus Canevall som är förbundsjurist på LR.

Före detta läraren skriver själv: ”Den som är kritisk ställs i skamvrån”

Krönika

Före detta läraren Mikael Bruér skriver själv om svårigheten att stå upp för sina åsiker utan att bli åsidosatt och bortvald.

Statsbidrag trots nedskärningar symptom på ett trasigt system

Skolans finansiering

Att regeringen gör likvärdighetsbidraget till kommunerna villkorslöst bekräftar att systemet inte fungerar, menar Åsa Fahlén på LR och Marcus Larsson på tankesmedjan Balans.

Skolverket: Lärarbristen minskar

Lärarbristen

Skolverket skriver ner sin prognos för lärarbristen. Fortfarande beräknas dock 45 000 lärare fattas om 15 år.
– Det är enorma siffror, säger Therese Landerholm på LR.

Kommunaliseringen 30 år sedan

Göran Persson: Kommunaliseringen var aldrig den stora frågan

Intervju

30 år har gått sedan kommunaliseringen av skolan – blev det som Göran Persson hade tänkt sig?

Utredaren fick munkavle – nu säger han sin åsikt

Kommunaliseringen

Leif Lewin utredde effekterna av kommunaliseringen på uppdrag av regeringen, men skulle inte ge några rekommendationer. Nu säger han sin åsikt.

30 år efter kommunaliseringen: ”Minns hur lärare sörjde tillsammans”

Kommunaliseringen

”Det är 30 års förlorad tid av arbetsglädje för lärare”, säger Hans Eric Lindahl som deltog i lärarstrejkerna hösten 1989.

Läraren: ”Jag vill be om ursäkt för alla mina snedsteg”

Debatt

Signaturen ”Mister Magister” vill göra avbön och skriver: ”Alla pedagogiska experiment som jag har gjort. Alla trender som jag har hoppat på. Förlåt.”

Kommentera

Skolans duoundervisning lyfter elever i behov av stöd

Särskilt stöd

Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har ESS-gymnasiet i Stockholm lyckats lyfta både elever och personal.

Pisa 2018

Forskaren: Pisa-kritiken blir konspiratorisk

Pisa

Uppmärksamheten kring elever som undantogs från Pisa-studien har fått för stora proportioner, menar Ulf Fredriksson på Stockholms universitet.

Så vill SPSM göra skolan mer likvärdig: ”Ska knacka på”

Pisa

Staten måste se över var stödet behövs som bäst, enligt generaldirektören Fredrik Malmberg.

Pisa: Svenska elever presterar allt bättre

OECD

Presterar nu bättre än OECD-genomsnittet.

Så ser lärarna på Pisa-resultaten

Pisa 2018

Lärarprofilerna Alexander Skytte, Sara Bruun och Mikael Bruér förklarar hur de ser på Pisa-resultaten.

Anna Ekström: ”Svensk skola står stark tack vare lärarna”

Pisa

Anna Ekström (S) är glad men ser anledning till eftertanke efter de senaste Pisaresultaten. Roger Haddad (L) menar att det är effekterna av Liberalernas politik vi ser.

Åsa Fahlén: Resultaten får inte leda till mer nedskärningar

Nedskärningar

”Galet att skära ner på skolan”, säger Åsa Fahlén.

Moderaterna: ”Skolministern kan inte vara glad”

Politik

M-politikern menar att många resultat är oroväckande.

Per Kornhall: Pisa fortsätter luta rätt – och fel

Kommentar

Per kornhall kommenterar Pisa-resultatet: ”Det borde innebära att svensk skola kan få lite andrum och arbeta med mer långsiktiga reformer.”

Debatt: ”Svenska skolan sviker fortfarande de svagaste”

Debatt

”Tre attityder, unika för Sverige, står i vägen för den framgång som vi vill uppnå”, skriver läraren och politikern Emma Köster.

Kommentera

Forskaren sågar Pisa-studien: ”Det är otroligt förstorat”

Kritik

Malin Ideland tycker att det läggs alldeles för stor vikt vid studien.

OECD-chefen: ”Det kommer bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för OECD:s utbildningskontor, till Skolvärlden.

Alexander Skytte: Vem är en skicklig lärare?

Blogg

”Därför är jag tveksam till att det skulle fungera att flytta ’särskilt skickliga lärare’ till utsatta områden”, skriver Alexander Skytte.

Efter SD:s förslag: Det strider mot både lag och erfarenhet

Politik

Skapa internat för särskilt problematiska elever och sätt nyanlända i egna skolor. Det är ett par av SD:s nya skolförslag.

Åsa Wikforss om kampen mot ”Fake news”: Lärare har en viktig roll

Filosofi

Professorns bok ”Alternativ fakta” ska delas ut till alla som läser tredje året på gymnasiet.

”Årets gymnasielärare”: Brukar få höra att jag är tydlig

Lärargalan

Samhällskunskaps- och historieläraren Björn Grönqvist från Karlstad kammade hem titeln.

Lön

Granskning: De som fick lönelyft missgynnas av kommunerna

Rapport

Lärare som får del av lärarlönelyftet missgynnas lönemässigt om man bortser från de statliga pengarna, visar Statskontorets granskning.

Läraren Hannas öppna brev till kommunen: Här är min önskelista

Debatt

”Välkommen till Vallentuna, vi erbjuder inte lika villkor för alla elever. Det här är min önskelista till jul”, skriver Hanna Ståhlnacke, lärare i Vallentuna.

Kommentera

Fridolins nya uppdrag: Säkra kvaliteten i läromedel

Läromedel

”Det är ett drömuppdrag”, säger Gustav Fridolin.

Särskilt stöd

Unik dom: Diskriminering när elev inte fick stöd i tid

Särskilt stöd

Malmö stad tvingas betala 20 000 kronor i diskrimineringsersättning.

”Nedskärningarna kan drabba utsatta elever hårt”

Särskilt stöd 

SPSM:s generaldirektör varnar för att kommunernas nedskärningar kan drabba de utsatta eleverna hårt.

Hjälpmedel vid nationella prov

Sara Bruun: ”Alla barn har rätt att lära sig och att kunna läsa”

Blogg

”Det är varje barns rättighet att läsa och att kunna läsa. Att inte kunna läsa ordentligt är i allra högsta grad diskriminerande”, skriver Sara Bruun. 

”Elever som tas ifrån sina hjälpmedel under provet far illa”

Replik

”En elev med dyslexi som anses behöva hjälpmedel för att nå kunskapsmålen måste få använda sina hjälpmedel även under nationella proven. Allt annat är helt galet”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Ny dom: Diskriminering att förbjuda hjälpmedel vid nationella prov

Läs- och skrivsvårigheter

Örebro kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till en elev med dyslexi som inte fått använda sina vanliga hjälpmedel vid nationella proven i svenska.

Förstatligad skola: Så tänker utredaren

Skolsystemet

Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand lutar mot att föreslå en trestegsraket för ett statligt övertagande av skolans finansiering.

Forskning: Ingen ökning av avhopp från läraryrket

Lärarbrist

De senaste 20 åren har fler lämnat läraryrket än jämförda yrken. Men någon trend att allt fler hoppar av finns inte enligt ny forskning.

Digitalt

Ny rapport: Så ser dina elevers internetvanor ut

Digitalt

Sju av tio mellanstadieelever anser att de har fått undervisning i skydd mot kränkningar på internet.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna tvätta skolans gardiner för att spara pengar

Arbetsuppgifter

Nya rutiner väcker ilska på skolor i Piteå – får dumpa alla textilier eller städa själva.

Debatt

”Att hantera elever som utmanar, stökar och beter sig otrevligt”

Debatt

”Är det ett tecken på svaghet när man som lärare etablerar goda relationer till de elever som borde rätta sig i ledet? Nej, det är inte svagt utan smart”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Särskilt stöd

Efter kritiken: Kommunen tvärvänder om särskilt stöd för elever

Särskilt stöd

Kommunen meddelar att man kommer att se över tilläggsbelopp för särskilt stöd.

Blogg

Mikael Bruér: ”Vi behöver fler dåliga exempel”

Blogg

”Det är inte lärarna som det går bra för vi behöver prata om, utan de som inte orkar eller de som känner sig dåliga. Vi behöver ge dem en känsla av att de duger”, skriver Mikael Bruér. 

Nedskärningar i skolan

Facket varnar: Nya budgeten kommer drabba lärarna hårt

Besparingar

De kraftiga besparingar som väntar skolorna i Stockholm kommer att drabba lärarna hårt. 
– Det är ett allvarligt läge, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons