Annons
Erfarna lärare hade under 2018 en sämre löneutveckling jämfört med de som arbetat kortare tid. Foto: Erik Nylund

Granskning: Så mycket halkar erfarna lärare efter i lön

Publicerad 14 november 2019

Relaterat

Erfarna lärare som arbetat länge på samma arbetsplats har ofta betydligt sämre löneutveckling än yngre och mindre erfarna kollegor, visar en ny analys av 20 000 lärares löner.
– De som gör ett bra jobb, stannar länge på samma skola och bidrar till kontinuitet borde premieras, men det saknas pengar idag, säger Linnéa Lindqvist, rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg.

En analys av Lärarnas Riksförbunds löneenkät för 2018, som besvarades av cirka 20 000 medlemmar som arbetar som lärare inom i skolväsendets olika delar, visar att de lärare som har arbetat mer än 16 år i yrket genomgående hade en sämre löneutveckling 2018 än de som arbetat kortare tid.

Bäst löneutveckling hade de som arbetat fem år eller mindre som lärare.

– Vi behöver få en lönestruktur som tydligare premierar erfarenhet, men också kontinuitet, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linneá Lindqvist.En nyckelgrupp i dagens individuella och differentierade lönesystem är rektorerna. Linnéa Lindqvist, som är rektor på Hammarkullsskolan i Göteborg och en av initiativtagarna till Skolledarupproret, berättar att hon och många andra rektorer försöker att lönemässigt premiera duktiga lärare som arbetat länge på samma skola.

– Men kommunernas ekonomiska situation gör det svårt. Vi har helt enkelt inte pengar i våra budgetar för några särskilda lönesatsningar. Eftersom vi inte får kompensation för löneökningar måste de i sådana fall tas från elevpengen med konsekvens att arbetsmiljön försämras. Samtidigt behöver vi betala för att kunna rekrytera nya lärare, säger Linnéa Lindqvist.

– Vill du som lärare höja din lön mer än vad den årliga lönerevisionen ger får du ofta byta jobb, vilket så klart är helt galet. De som stannar länge på samma skola och bidrar till kontinuitet borde premieras. Men i dag styrs skolan av principen ”billigare och bättre”. Det innebär att samtidigt som vi hela tiden ska bli bättre ska vi också bli billigare. Det går inte.

Hur är det att sitta i lönesamtal med erfarna lärare utan att kunna erbjuda höjd lön fast du vill göra det?

– Det är fruktansvärt. Samtidigt förstår jag att nya lärare vill ha bra ingångslöner och också får det som ett resultat av lärarbristen. Problemet är att vi inte kan höja upp trotjänarna.

– Den individuella lönesättningen har lett till en lärarkarusell och att många byter jobb eftersom det ofta lönar sig ekonomiskt att göra det. Ur ett individperspektiv är det inget konstigt att lärare byter skola för att få upp sin lön, utan något full rimligt. Men för skolan som system är det inte bra.

Vad bör göras?

– Vi behöver få någon form av system med tariffer eller lönetrappa.

Skolvärlden har analyserat lönerna för 1 182 tills-vidareanställda legitimerade lärare vid 15 kommunala gymnasieskolor runt om i Sverige (se grafik här bredvid). Analysen visar bland annat:

  • Det är mycket små skillnader i månadslön mellan manliga och kvinnliga lärare.
  • Pendlare, det vill säga lärare som arbetar i en annan kommun än vad de själva bor i, tjänar i genomsnitt cirka 600 kronor mer i månaden än lärare som bor och arbetar i samma kommun.
  • Den genomsnittliga månadslönen varierar mycket beroende var i Sverige lärarna arbetar. I exempelvis Nacka låg genomsnittslönen i våras på 42 588 kronor i månaden, medan den i Kramfors stannade på 35 850 kronor. Det är en skillnad på drygt 80 000 kronor per år.

 

 

I mitten av 1990-talet ersattes tarifflöner och centralt reglerade löneplaner för grund- och gymnasielärare med individuell och differentierad lönesättning.

 

 

Förändringen var dock inget unikt för skolan, utan en del av en större trend på svensk arbetsmarknad. Lärarna var till med en av de sista grupperna som övergav tarifflönesystemet.

I en ny rapport har Lärarnas Riksförbund undersökt vad som har hänt sedan dess. Rapporten bygger bland annat på en analys av samtliga kommunalt anställda lärares löner för åren 1994–2017 och en enkätundersökning bland ett representativt urval av förbundets medlemmar. 

Undersökningen visar bland annat:

  • Bäst löneutveckling under perioden 1994–2017 har förskollärare och studie- och yrkesvägledare haft. Sämst har löneutvecklingen varit för lärare i grundskolans senare år och i gymnasieskolan.
  • Sambandet mellan lön och yrkeserfarenhet (mätt som ålder) minskar kraftigt från år 2007 och framåt.
  • Osakliga löneskillnader mellan manliga och kvinnliga lärare har i det närmaste helt försvunnit.
  • Expansionen av friskolor har haft en positiv effekt på lärarnas löner, i synnerhet för yngre lärare och lärare med vissa specifika ämneskunskaper trots att friskolorna i allmänhet inte betalar högre löner än vad kommunala skolor gör. Däremot har de ökat konkurrensen om lärarna, vilket har gjort att kommunala skolor ”tvingats” höja lönerna.
  • Arbetsgivarens användning av begreppet ”rätt lön” lägger sig ofta som ett lock över många lärares löneutveckling. När en individ uppnått ”rätt lön” avstannar löneutvecklingen.
  • De senaste årens statliga lönesatsningarna har skapat en helt ny lönestruktur för lärarkollektivet, vilket bland annat resulterat i att äldre och mer erfarna lärare inte längre med nödvändighet tillhör de som tjänar mest. Det är en utveckling som dessutom har förstärkts av höjda ingångslöner för nyutexaminerade lärare som ett resultat av lärarbristen.
  • Många äldre lärare missgynnas i de årliga lönerevisionerna och andelen äldre erfarna lärare med avsevärt lägre lön än andra kollegor ökar kraftigt.
  • Lärarnas löner avgörs delvis av geografiska faktorer, det vill säga var kommunen de arbetar i ligger.
  • Många av LR:s medlemmar arbetar på en arbetsplats där det inte finns några tydligt fastlagda lönekriterier.

Vi vill ha en lönestruktur som premierar erfarenhet och kompetens.

Trots de senaste årens löneökningar, som framför allt är ett resultat av statliga insatser och den växande lärarbristen, är läraryrket enligt utredningen är ett av få akademikeryrken med en negativ livslön.

LR:s ordförande Åsa Fahlén säger att en lärare bör kunna räkna med att lönen, i fast penningvärde, fördubblas under ett yrkesliv.

– De senaste årens löneökningar – på kollektiv nivå – har varit en nödvändig återhämtning efter att vi tappat väldigt mycket under många år. Men det räcker inte bara med återställare. Det måste löna sig betydligt bättre än i dag att skaffa sig en lång akademisk utbildning och arbeta inom skolan. Vi behöver också en lönestruktur som tydligare premierar erfarenhet. Man ska kunna ha en god löneutveckling under hela livet.

Är det inte bra att ingångslönerna är höga?

– Det är positivt därför att de driver upp löneläget. Men vi vill ha en lönestruktur som premierar erfarenhet och kompetens och vi vill koppla den till ett statligt nationellt professionsprogram med olika meriteringssteg. Det innebär att en nyexaminerad och nylegitimerad lärare kanske går in på en lite lägre lön, men att det finns en tydlig löneutveckling i takt med att personen meriterar sig och skaffar sig ökad erfarenhet och kompetens.

En återgång till ett tariffsystem?

– Nja, det blir ett mer reglerat system än i dag, men inte rena tariffer. Tanken är att du meriterar dig i ett nationellt professionsprogram med olika steg. Det kommer dock även i fortsättningen att vara rektor som sätter din lön, men det sker inom den meriteringsgrad som du har skaffat dig och som tjänsten du sökt kräver.

Går det verkligen att göra det på en skolmarknad med många olika aktörer som konkurrerar med varandra? Råder det exempelvis brist på matematiklärare kommer väl de att få högre lön än en lärare som har doktorerat i historia om det inte är brist på sådana?

– Så länge vi har systemet med individuella löner, vilket dessutom finns på hela den offentliga arbetsmarknaden, så kommer vi inte ifrån det. Men med en tydlig koppling till ett nationellt professionsprogram och arbetsuppgifter knutna till särskilda meriteringssteg kan man kanske fila bort de värsta avarterna.

Det är jätteviktigt att prata med varandra om lönen.

Enligt LR:s undersökning är det många lärare som har en oklar bild av hur lönesättningen egentligen går till. 54 procent av de svarande lärarna uppger att lönekriterierna är ganska eller mycket otydliga med vad som krävs för att en medarbetare ska få högre lön. 50 procent uppger att chefen i ganska låg grad eller inte alls kunde motivera medarbetarens nya lön.

– Det krävs en större förutsägbarhet. Varje lärare måste enkelt kunna förstå varför vissa individer har högre lön än andra och vad som fordras för att man själv ska kunna få en högre lön. Det måste vara tydligt hur erfarenhet, förtjänst och meritering lönar sig, säger Åsa Fahlén. 

Bör lärarna prata mer öppet om sin lön med varandra?

– Ja, det är jätteviktigt att prata med varandra om lönen. Det vinner alltid arbetstagarna på. Då stärker man både sig själv och sina kolleger inför lönesamtalen med rektorn. 

– En del tror kanske att de kan få en liten fördel genom att inte vara öppna om sin lön. Men det har slutat att fungera för länge sedan.  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Annons
Annons

”Även åk 8 och 9 bör övergå till distansundervisning”

Corona

Fackförbundet är inne på samma spår, och efterlyser kraftigare åtgärder på högstadiet.

Annons

LR:s krav: Visir och plexiglas till grundskollärare

Corona

"Det skulle öka känslan av att deras oro är att ta på allvar", säger kommunombudet Helena Dübeck.

Coronabeskedet: Gymnasiet stängs igen

Corona

Gymnasieskolan går tillbaka till fjärr- och distansundervisning i en månad.

Annons
Annons
Debatt

”Eget ansvarstagande – ett karaktärsdrag som leder till framgång”

Debatt

”I en svensk skolkontext vore det fruktsamt att åter igen lyfta fram eget ansvarstagande som en nyckelegenskap, ett karaktärsdrag som går att utveckla och som leder till framgång”, skriver läraren Henrik Birkebo.

Kommentera
Annons
Individanpassad undervisning

Forskarna: Testa elever för varaktig kunskap

Forskning

”En effektiv metod som, om den används på rätt sätt, fungerar för i princip alla”.

27 lärartjänster skärs bort i Borås

Besparingar

27 lärartjänster försvinner när Borås fortsätter att spara på gymnasieskolan.
– Det är rent bedrövligt, säger Ann Pihlo, kommunobud för LR.

granskning: hök18

Varannan lärare kan inte ta paus i arbetet

Arbetsmiljö

Att inte kunna gå på rast eller äta lunch ostört är vardag för många lärare i Malmös grundskolor.

Lärarnas larm: Trots avtalet – fortsatt hög arbetsbelastning

Läraravtalet

Beslut når inte lärarna – fastnar på förvaltningsnivå

Debatt

”När jag anger rätt ålder så kallas jag inte till en enda intervju”

Debatt

"Resultatet visar tydligt att det från arbetsgivaren, med fackens acceptans, finns en strukturell åldersdiskriminering", skriver läraren Stefan. 

Kommentera
Coronaviruset

LR om nya riktlinjer: Mindre oro men ökad arbetsbelastning

Corona

”Med fler elever hemma blir det tuffare för lärarna”, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var fjärde skola följer inte corona-riktlinjer

Covid-19

”Man måste skydda personalen utifrån de riktlinjer som finns.”

27 frågor och svar om corona – det här gäller för dig som lärare

Corona

LR:s ombudsmän Reine Södergren och Erik Ekström reder ut frågetecken.

”Arbetsgivare måste sluta misstänkliggöra lärare”

Corona

För att regeringens beslut om distansundervisning ska få effekt krävs en större tillit, enligt LR. 

FHM vänder: Barn ska stanna hemma från skolan

Corona

Symptomfria elever i grund- och förskola ska hållas hemma om familjemedlemmar är sjuka i covid-19.

Vikariebristen i coronakrisen på väg att knäcka lärarna

Corona

Trots larmen – den rekordstora bristen på vikarier kvarstår. 

Specialpedagogik

Så hanterar specialpedagogen Agneta sina tre roller i skolan

Specialpedagogik

Arbetar som specialpedagog, lärare och fackligt ombud.

Studie: Lågpresterande elever får sämre förutsättningar att lära

Forskning

En ny studie visar att skolor brister i stödet till lågpresterande elever.

Lärarbristen

Skolor söker inte aktivt efter legitimerade lärare: ”Obehöriga är billigare”

Lärarbrist

Många skolor söker inte aktivt efter legitimerade och behöriga lärare till tjänster som innehas av obehöriga, framför allt inte under terminerna.

Arbetsmiljö

Nya siffror: 1 av 3 lärare upplever stress och press

Arbetsmiljö

En tredjedel anställda inom utbildning upplever att de har för höga krav, för liten egen kontroll och att yrket är psykiskt ansträngande enligt ny undersökning.

Friskolor

Fortsatt strid om friskolors skolpeng och kösystem

Skolkö

Några avfärdar utredningens förslag, andra stödjer dem fullständigt.

Forskning

Här tränar studenterna med hjälp av virtuella elever

Forskning

"Alltför många lärarstudenter upplever ett stort glapp mellan vad de har läst på universitetet och vad de sedan får göra ute i verkligheten."

Fackligt

Europeiska facken ska bidra till en starkare lärarkår

Fackligt

”Viktigt att kunna dryfta dessa frågor tillsammans.”

Arbetsmiljö

Så vände skolan den negativa trenden

Likvärdighet

"Innan vi gjorde vår helomvändning var det ganska rörigt i skolan. Det var konflikter och barn som var ledsna."

Offentlighetsprincipen

Nej till offentlighetsprincip för friskolor: ”Ett hån mot lärare”

Sekretess

Vänsterpartiets förslag om att även friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen har nobbats.

LR kritiserar nytt nej till offentlighetsprincip

Insyn

”Jättetråkigt” tycker LR:s Åsa Fahlén om att utbildningsutskottet röstade nej till att införa offentlighetsprincip på alla skolor.

Upprop för vinstbegränsning i skolor växer lavinartat

Lärarupprop

”Nu väntar vi på att politikerna ska börja agera.”

24 av 30 grundsärskolor har brister i arbetet

Granskning

Skolinspektionen granskning av grundsärskolor i landet visar att 24 av 30 skolor har ett eller flera arbetsområden som behöver utvecklas.

 

Debatt

”Förslagen innebär en direkt form av särbehandling”

Debatt

Förslagen för att skapa en mer likvärdig skola bör inte genomföras, skriver sociologen Hrvoje Kap.

Kommentera

Ta inte skärmen från barnen – sitt med och vägled istället

Debatt

Debatt "Svärordet fan har byts ut mot fuck och de busiga påhitten med tejp på kranen har blivit att doppa någon annans tandborste i toaletten och filma det", skriver läraren Elin Bengtsson.

Kommentera

”Viktigt att ge eleverna bevis på vår värme”

Debatt

”Lärare som förmår visa känslor, reagera, agera – en sådan lärare kan eleven arbeta hårt för”, skriver läraren Johanna Söderberg.

Kommentera

”En kamp att få bli en del av Sverige”

Debatt

”Många beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd är steg bakåt i utvecklingen”

Kommentera

Här får alla grundskollärare lokalt lönelyft

Lärarlöner

Grundskollärare i Luleå lovas extra löneförhöjning – på en procent.

Modellen minskade mobbning i skolorna med 40 procent

Forskning

Gävle kommuns skolor minskar mobbning kraftigt genom att arbeta med forskningsbaserade Gävlemodellen. 

Lärarbristen

Nytt nätverk vill bota lärarbristen: ”Behovet är akut”

Forskning

"Vi måste arbeta på bred front för att komma framåt".

Debatt

”Gymnasieskolan ska inte vara lika för alla”

Debatt

”Friare utformning av program bör uppmuntras, och gymnasieexamen genom ett frivilligt examensprov bör införas”

Kommentera

Elevassistenter kan leda till sämre elevresultat

Forskning

Ny forskningsöversikt väcker frågor om elevassistenternas roll i skolan.

Arbetsmiljö

Föräldrar använder status som påtryckningsmedel

Arbetsmiljö

Poängterar titlar och tar med juridiska ombud på betygssamtal – påstridiga föräldrar problem för skolor i välbärgade områden. 

”Förtal av lärare tas inte på allvar av rektorer och huvudman”

Debatt 

"Relationen mellan elev och lärare blir skev om läraren trippar runt och är rädd", skriver gymnasieläraren Gunilla Margareta Zuleta.

Kommentera

”SFI-elever riskerar stora kunskapstapp med distansundervisning”

Debatt

”Det är av yttersta vikt att eleverna inom vuxenutbildningen kan upprätthålla sin undervisning”, skriver Maria Nilsson (L) och Anna Manell (LK).

Kommentera

Skolverkets GD hyllar LR-kritik i läckt e-post

Kritik

”Osmakligt”, ”skamligt” och ”feberdrömskt”. Det är några lärarreaktioner på Skolverkets generaldirektör Peter Fredrikssons e-post, skickat till Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Arbetsmiljö

Facket larmar: Hög arbetsbelastning och dålig arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärare på Anders-Olofskolan i Ragunda kommun larmar om en ohållbar arbetsmiljö. Detta har fått facket att kräva åtgärder.

Ny fortbildning i läs- och skrivsvårigheter från SPSM

Resurser

Nytt studiepaket ska träna arbetslag i att upptäcka, förstå och hantera läs- och skrivsvårigheter.

Debatt

”Inför offentlighetsprincipen för samtliga skolor”

Debatt

"Vi måste kunna känna oss trygga med att alla huvudmän tar uppdraget på allra största allvar", skriver Daniel Riazat (V).

Kommentera
Likvärdighetsdebatten

Det betyder Academedias ”slopning” av skolkön – egentligen

Skolkö

Academedia-VD:n Marcus Strömbergs rapporterade vilja att slopa skolkön visar sig kraftigt överdriven.

Kornhall: Argumentation med köpt forskning

Likvärdighet

”Ett av de mest försåtliga sätten är att klä sin argumentation i lånta forskarkläder”, skriver Per Kornhall.

Debatt

”Mer läromedel i skolans undervisning”

Debatt

”För att målet om mer läromedel i skolans undervisning ska nås krävs att befintliga hinder rivs eller nedmonteras”

Kommentera

Panelen: så tycker lärare i tre heta frågor

Panelen

Lärare svarar på tre aktuella frågor.

Debatt

”Stärk skyddet mot politisk diskriminering i skolan”

Debatt

"Vi har mängder av exempel på politiskt aktiva som mer eller mindre öppet nekats anställning inom grund- och gymnasieskolan", skriver Mikael Strandman (SD) och Michael Rubbestad (SD).

Kommentera

Analys av lärarlegitimationen: ”Facken var framgångsrika”

Utbildningspolitik

”Facken hade genomslag i sin opinionsbildning.”

Debatt

”Utöka idrott och hälsa med 100 timmar i grundskolan”

Debatt

”Vi vill utöka ämnet idrott och hälsa från nuvarande 600 timmar till 700 under grundskoletiden”, skriver Gudrun Brunegård (KD).

Kommentera

Kommunen betalar facken skadestånd efter tvist

Fackligt

"Det har varit väldigt tydligt för oss att vi hade rätt."

Debatt

”MUF och SSU måste skilja på förslag och beslut”

Replik

”Det är felaktigt av företrädare för M och S att hävda att KD vill avskaffa modersmålsundervisningen” skriver Kasper Avenbrand (KD).

Kommentera

”KDU berättar inte hela sanningen om förslaget”

Slutreplik

”Det var partistyrelsen som lade fram förslaget om att avskaffa modersmålsundervisning inför Kristdemokraternas partifullmäktige”

Kommentera

Historielärare: ökat fokus på bedömning

Forskning

Mätbara resultat har blivit viktigare för historielärare och tidspress gör att de prioriterar att undervisa i modern historia, visar ny studie. 

Coronaviruset

Läraroro efter ökade sjuktal: ”Läget har förvärrats”

Corona

Mer än var tionde lärare sjukskriven – kollegor tvingas sköta undervisningen i flera klasser samtidigt. 

Ny HD-dom: Brist på stöd är diskriminering

Stöd

HD: Elever med stödbehov har rätt till skadestånd om insatserna dröjer.
– Jättebra att det här kommer, säger NPF-experten Kenth Hedevåg.

Fortsatta kopplingar till extremism – friskola måste stänga

Nedstängning

Eleverna riskerar att utsättas för radikalisering, enligt Skolinspektionens beslut som skolan nu planerar att överklaga. 

”Barn som flytt hit måste få kosta pengar”

Debatt

”Vi pratar om en likvärdig skola. Det kommer vi inte i närheten av så länge vi inte lyfter skolor i våra så kallade särskilt utsatta områden”

Kommentera
BETYG OCH BEDÖMNING

Efter kritiken – ämnesbetyg ersätter kursbetyg

Betyg

Kursbetygen ska slopas och ersättas av ämnesbetyg.

Läromedel

Hela listan: Kommunerna som lägger mest – och minst – på läromedel

Rapport

Elever som bor i olika kommuner får inte samma förutsättningar att klara skolan.

Debatt

”Vill vi vara professionella lärare eller servicepersonal?”

Debatt

”Landets lärare bör resa sig i gemensamt motstånd mot skolkoncernernas expansion”, skriver Marcus Larsson.

Kommentera
Coronaviruset

Folkhälsomyndigheten undersöker covid i skolan

Corona

En pilotstudie ska undersöka immunitet för covid-19 hos elever och lärare.

LR om FHM:s pilotstudie: ”Viktigt att det undersöks”

Corona

”Det är viktigt att detta undersöks”, säger Ragnar Sjölander, ordförande för LR i Stockholm.

”Det är dags för nationella riktlinjer för skolans hantering av covid-19”

Debatt

”Som lärare väntar jag otåligt på nationella rekommendationer från Skolverket”, skriver läraren Heidi Henftling.

Kommentera

Grundskolor stänger efter smittspridning

Coronavirus

Två grundskolor i Huddinge går över till distansutbildning.

Debatt

”Personalbristen krockar med måluppfyllelse och elevers behov”

Debatt

”Vi jobbar för att det handlar om liv och död, men det är nog inte så länge till vi orkar”, skriver specialpedagogen Cecilia Rosenlund.

Kommentera

Regeringen ser över svenskämnena – ska bli mer rättvist

Språk

Alltför många elever får inte den svenskundervisning som de behöver – "Behöver vända och vrida på alla stenar för att hitta samtliga problem."

Debatt

Läraren: ”Ta bort utvecklingssamtalen”

Debatt

”Jag ser utvecklingssamtalen som tidskrävande bromsklossar”, skriver läraren Simon Sandström.

Kommentera
Lärarutbildningen

Grönt ljus för lämplighetsprov på lärarutbildningar

Beslut

Regeringen inför möjlighet till höjda antagningskrav på förskollärar- och lärarutbildningar.

Liberalerna: Därför vill vi ha obligatoriska test

Replik

”Fler ska inte bara vilja söka sig till lärarutbildningen, lika viktigt är det att fler slutför och tar lärarexamen.”, skriver Roger Haddad (L).

Kommentera

Debatt: Återinför USK:en och öka läraryrkets attraktivitet

Debatt 

”Vi måste slå ett slag för vikten av en rimlig arbetsbelastning”, skriver läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Arbetsmiljö

Skolan flaggar om dålig arbetsmiljö: ”Kan bli livsfarligt”

Arbetsmiljö

”Vi blev lovade en ombyggnation, men den rann ut i sanden”, säger skyddsombudet Andreas Ludvigsson.

Hörselpedagogens tips för lugnare klassrum

Arbetsmiljö

Läraren och hörselpedagogen Anita ger tips för mindre buller.

Betyg från åk 4 blir verklighet nästa läsår

Betyg

Rektor ska kunna besluta om att införa betyg från årskurs 4 från och med höstterminen 2021 meddelar regeringen. ”Oseriöst”, menar Lärarnas Riksförbund.

Arbetsmiljö

Alexander Skytte: 5 förslag för att göra läraryrket hållbart

Blogg

”Detta är mina fem förslag för att göra läraryrket till ett hållbart och attraktivt yrke som lockar rätt människor.”

Distansundervisning

Språklärare stöttar varandra i distansundervisningen

Språk

Utmaning att hålla elevers motivation uppe – över 100 lärare möttes online för att utbyta råd och erfarenheter. 

engelskspråkiga skolor

Kraftig ökning av engelskspråkiga skolor i Sverige

Internationella skolor

Skolverkets generaldirektör: ”Problematiskt”.

Anna Ekström: ”Svenska ska vara huvudspråket i svenska klassrum”

Internationella skolor

”Vi drar i nödbromsen om det behövs”.

IES: ”Vi är en del av lösningen för att motverka segregation”

Replik

"Tillståndet att delvis undervisa på engelska är inte villkorslöst", skriver Robin Kirk Johansson, skolchef för Internationella Engelska Skolan.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons