Ny studie: Så är den ideala relationen mellan lärare och föräldrar

– Både lärare och föräldrar anser att en ideal föräldrasamverkan kretsar kring öppenhet, förtroende, ömsesidig respekt, tålamod, och engagemang för eleven, även om man hade olika syn på hur det ska fungera, säger Maria Mersini Pananaki.

Hon är verksam vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. I sin avhandling har hon intervjuat både föräldrar och lärare om hur de upplever och skapar sin relation. De intervjuade arbetar i/har elever i kommunala skolor och friskolor, är av svensk eller utländsk härkomst, och har olika socioekonomisk bakgrund.

– Lärarna beskriver att lagom involverade föräldrar kommer på obligatoriska möten, följer sina barns utveckling och tar kontakt med skolan om det behövs. Lärarna berättade hur de både möter lagom engagerade, underengagerade och överengagerade föräldrar.

Generellt är de allt för involverade föräldrarna högutbildade, medan de underengagerade ofta är lågutbildade, eller föräldrar som har inte har så mycket kontakt med den svenska skolan.

De underengagerade beskrivs som föräldrar som inte tar kontakt med skolan eller inte kommer till sina barns utvecklingssamtal.

– De har inte koll på sina barns utveckling.

De överengagerade föräldrarna vill påverka barnens betyg eller själva undervisningen. Ibland både och.

– Det handlar mycket om betygssättning och föräldrarna har synpunkter om hur läraren ska ge återkoppling vid utvecklingssamtal. Man vill exempelvis ha en djupare återkoppling och inte bara information om praktiska saker, både vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Föräldrarna efterfrågar djupare information om sina barn eller klassrum. Ibland upplever lärarna press av detta, säger Maria Mersini Pananaki.

Hur hanterar lärarna det?

– Man använder olika metoder för att skapa ett fungerande samarbete. En lärare erbjöd föräldern att delta i skolaktiviteter för att kunna ta del av lärarens arbetsmetoder och på så sätt skapa transparens. En annan lärare brukade ge föräldern indirekt stöd tills denne blev mottaglig för att se problemet ur lärarens perspektiv, till exempel att förstå hur barnet uppfattades i skolan av andra barn, säger hon.

”Vilka verktyg får lärarna i sin utbildning?”

En tredje lärare valde att visa upp skolans policydokument kring betyg, medan en fjärde satte gränser för föräldrarnas rätt att kommunicera med skolan. Maria Mersini Pananaki poängterar att de olika metoderna inte fungerade för alla situationer.

Vilket stöd upplever lärarna från rektor och skolledning i de här frågorna?

– Ibland deltar rektor eller biträdande rektor på föräldramöten eller utvecklingssamtal för att exempelvis kommunicera känslig information. Vissa säger sig nöjda med stödet från skolledningen men analysen visar att det krävs mer resurser, inte bara från ledningen utan från huvudmän och skolmyndigheter. Det handlar om resurser och andra verktyg utanför skolan också.

Förstod majoriteten av föräldrarna lärarnas arbetssituation?

– Ja, och det här är intressant. Framför allt de högutbildade föräldrarna uppgav att de förstod att det finns föräldrar som sätter mycket press på lärarna. Men samtidigt ansåg alla att andra föräldrar var överengagerade, och såg sig själva som positivt engagerade, säger Maria Mersini Pananaki.

Hur påverkar föräldrars sociala, ekonomiska och kulturella bakgrund deras engagemang i skolan?

– Synen på samverkan skiljer sig och min analysmodell visar vilket ”föräldraskolkapital” som ökar föräldrars makt i kontakten med lärare. Det finns fyra bakomliggande faktorer; utbildningsbakgrund, kulturell bakgrund, familjedynamik och elevens skolsituation. Komponenterna påverkar föräldrarnas förståelse för skolsystemet och deras sätt att kommunicera med skolan. De högutbildade känner sig mest bekväma i interaktionen.

Vilka åtgärder krävs för att hantera ojämlikheterna?

– Mycket resurser och kunskap. Policydokument som definierar föräldrasamverkan. Hur bred eller öppen är definitionen? Och vilka verktyg får lärarna i sin utbildning?

Finns något annat nämnvärt som lärarna anser i studien?

– Lärarna uttrycker vikten av att ha insyn i familjens bakgrund, barnens skolsituation och hur barnen mår hemma. Det är något som skapar trygghet och tillit mellan hem och skola.

Maria Mersini Pananaki säger att hon är fortsatt väldigt intresserad av ämnet för sin avhandling och vill gärna fördjupa sig i socioekonomisk bakgrund och kanske studera en ännu bredare målgrupp, både gällande föräldrar och lärare.

– Att studera skolor även utanför Stockholm och i olika områden. Jag vill också höra elevers erfarenheter, hur de upplever föräldrasamverkan.