Annons
Foto: Shutterstock

Ny topplacering: ”Dags ta bort skolans krisstämpel”

Publicerad 5 december 2017

Fakta

Om PIRLS

PIRLS undersöker fjärdeklassares läsförmåga och deras attityder till läsning.

Sverige har deltagit 2001, 2006, 2011 och 2016.

50 länder deltog 2016.

Svenska elever har en medelpoäng på 555 poäng, snittet för EU- och OECD-länderna är 539 poäng.

I Sverige skiljer det 15 poäng mellan flickors och pojkars resultat.

Mellan gruppen ”elever med högre grad av hemresurser” och ”elever med lägre grad av hemresurser” skiljer det 44 poäng.

Här kan du läsa hela rapporten.

Relaterat

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson var märkbart glad när han presenterade resultatet från PIRLS 2016, en internationell kunskapsmätning som undersöker fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning. Första gången svenska elever deltog, 2001, var de bäst av alla men i följande mätningar har det gått sämre och sämre, vilket har oroat allt ifrån skolforskare till utbildningspolitiker.

Spänningen inför dagens resultat var alltså stor när det var dags för Peter Fredriksson att berätta om hur eleverna presterat.

 – Det har gått riktigt, riktigt bra. Det är glädjande och det är viktigt. Vi är tillbaka till samma nivåer som 2001, vi tillhör återigen Premier League, även om vi inte ligger allra överst på listan, sa han och tillade:

– Det är många som ska glädjas idag. Tack alla svenska lärare och elever. Ni visar att hårt arbete ger framgång.

PIRLS mäter läsförmåga av både faktatexter och skönlitterära texter och av alla internationella kunskapsmätningar är PIRLS särskilt viktig, sa Peter Fredriksson.

– En skolas kanske allra viktigaste uppgift är att lära eleverna att läsa. Det är avgörande för att klara övriga studier. Att knäcka läskoden är bland det viktigaste en människa kan göra.

I snitt presterade de svenska eleverna 555 poäng och lika bra i de båda textgenrerna. Sju länder, av totalt 50, presterade bättre än Sverige, bland annat Ryssland som placerade sig allra överst, och Finland. 8 länder ligger på samma nivå.  

14 länder deltog också i ePIRLS som mäter elevernas förmåga att läsa och navigera digitalt. Där fick Sverige 559 poäng, tre länder var bättre.

Peter Fredriksson poängterade att PIRLS är en i raden av mätningar, tillsammans med bland andra förra årets PISA, som visar på ett trendbrott. Kanske, sa han, är det dags att omvärdera bilden av skolan, den är bättre än sitt rykte och det är dags att ta bort krisstämpel och börja prata om allt positivt som sker.

–Det finns problem i skolan men vi måste sluta tala om hela den svenska skolan som en krishärd, säger Peter Fredriksson senare till Skolvärlden.

– De allra flesta elever får en förträfflig skolgång. I de flesta skolor fungerar det bra. PIRLS är ett bevis för att det går bra i svensk skola, det måste vi visa i alla sammanhang och stå upp för det arbete lärare gör. Sen finns det skolor och grupper av elever som behöver mer stöd. Dem ska vi jobba mer medvetet med.

Vad är din analys av att det nu går bättre igen för eleverna?

– Det är omöjligt att komma bort ifrån lärarnas betydelse. Det är viktigt att eleverna själva anstränger sig men lärarna är viktigast. Och då måste lärare få förutsättningar, ha rätt kompetens och finnas i ett sammanhang där de får stöd av rektor och där man kan utvecklas tillsammans med kollegor.

– Det är också viktigt att följa eleverna och deras läsutveckling. Vi vet att många lärare mycket mer systematiskt följer upp elevernas lärande i dag och det är en väldigt viktig faktor. Det är jätteviktigt att ha koll på vad eleverna kan och säkra att lärare och elever får det stöd de har rätt till om elever inte utvecklas som det är önskvärt.

Det finns dock ett par orosmoln. Precis som i andra kunskapsmätningar gäller för PIRLS att pojkar presterar sämre än flickor och elever med lägre grad av hemresurser (social bakgrund) presterar sämre än elever med högre grad av hemresurser. Även migrationsbakgrund spelar roll men skillnaden mellan elever med olika migrationsbakgrund försvinner om man tar hänsyn till hemresurser.

Det är en signal om att vi inte kan luta oss tillbaka, trots de fina resultaten, kommenterade Peter Fredriksson.

– Det är stora skillnader sett till social bakgrund. Jag tror att vi behöver vara mer upptagna med den frågan. Vi måste lämna att hela skolan är en krishärd och fokusera på att vi har enskilda skolor och elevgrupper som behöver mer stöd och riktade insatser. Det ska vi prata mer om och utveckla metoder och strategier för att bättre möta de här eleverna.

Eleverna gör bra ifrån sig men svarar samtidigt i undersökningen att de inte tycker att det är speciellt kul att läsa? Du är själv svensklärare i botten, hur väcker man barnens läslust?

– Jag tror att det är viktigt att läraren själv utstrålar läslust. Jag tror att man måste börja där. Om man som lärare verkligen förmedlar kärleken till böcker, då kommer eleverna att vilja läsa.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

S-ledamoten: Inför premie för lojala lärare

Lärarlöner

De lärare som stannar på skolan istället för att byta arbetsgivare i sökandet efter högre lön borde premieras. Det tycker socialdemokraten Nermina Mizimovic.
– Det behövs en strategi för att behålla lärare på ett och samma ställe. För elevernas skull, säger hon.

Annons
Annons
Hej, lokalombud!

Anja: Därför är jag lokalombud

Lokalombud

Anja Nilsson är lärare och lokalombud på Fjälkinge Skola i Kristianstad. Hon tycker det är viktigt att någon driver de frågor som är viktiga för skolan och dess personal och har därför arbetat fackligt genom hela sin lärargärning.

Annons

Skolverket svarar på NP-kritiken: ”Vi kan inte förklara det”

Nationella prov

Under årets nationella prov i engelska fick flera skolor ta emot fel hörförståelse – årskurs 6 istället för årskurs 9. Så hur kunde det ske?  
– Det undrar jag också, säger Anders Boman som är enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Sara Bruun: ”Lärarna förtjänar en ursäkt”

Nationella prov

”Det är skandal att hanteringen runt något som ska vara så viktigt är så usel!” Sara Bruun ryter till efter att Skolverket har skickat ut  f e l  nationella prov till flera skolor.

Annons
Annons

Betygsforskaren: Inget pekar på ordningsomdömen som en bra idé

Ordning och reda

En majoritet i riksdagen vill införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men forskare varnar för att det kan befästa ojämlikheter och helt missa målet att minska oredan.
– Idén är ogenomtänkt och bygger inte på ordentliga utredningar, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet.

Annons

”Hem- och konsumentkunskap är mer än bara matlagning”

Hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskapen ges minst antal timmar i hela grundskolan, få söker sig till lärarutbildningen och det finns flera praktiska problem för den som vill gå den.
– Det är ologiskt att vi får så lite tid, säger Karin Hjälmeskog, universitetslektor i pedagogik vid Uppsala Universitet.

”Det är utbildade lärare vi saknar – inte en ny yrkesgrupp som assistenter”

Debatt

”Nu har väl alla våra politiker, oavsett partitillhörighet, experimenterat klart med svensk skola”, skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Lärarhyllningarna på Twitter: ”Min lärare blev min räddning”

Första läraren

Rektorn Sirkka Persson tröttnade på den negativa mediebilden av skolans värld och efterfrågade berättelser om den allra första läraren. 
– Jag kände bara att lärare är så sjukt viktiga så jag vill skapa något positivt.

 

 

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Undervisning

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

”LR:s ordförande håller tyst om Academedias brister”

Debatt

”Det känns som ett slag i ansiktet när Åsa Fahlén skriver en debattartikel tillsammans med en av dem som är direkt ansvariga för Academedias brister, vd-n Marcus Strömberg”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: LR:s friskolekritik är tydlig

Replik

”Att skriva en artikel med en annan aktör innebär att man inte kan få med alla de delar som man själv önskar men det kan ändå ha ett värde. Ingen ska tveka om att förbundets hållning att aktiebolag ska fasas ut från skolan ligger fast”, skriver Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

Två av tre utbildningar till lågstadielärare har brister

Granskning

Sammanlagt måste hälften av grundlärarutbildningarna på svenska lärosäten rätta till brister inom ett år för att inte bli av med examensrätten. Det visar Universitetskanslersämbetets nya utvärdering.

Lärarna i Norrtälje har fått nog: ”Förstår att det var droppen”

Nedskärningar

Efter flera år av besparingskrav samlades lärare idag utanför kommunfullmäktiges möte för en manifestation mot nedskärningarna i Norrtälje.
– Skolsituationen är ganska förtvivlad, säger Anna-Karin Lönnström som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

 

Lundin och Diaz: Så arbetar vi inkluderande med digitala verktyg

Inkludering

Att arbeta inkluderande med digitala verktyg i klassrummet är dåligt för ingen, nödvändigt för vissa och bra för alla. Det menar lärarna Joanna Lundin och Patricia Diaz. Nu vill de inspirera fler.

”Läromedel riktade till lärarna är en central del i lärarhantverket”

Debatt

”En skola utan gedigna läromedel som alla lärare har tillgång till liknar hantverkens situation på medeltiden. Det är förvånande att vi tar så lätt på den saken i många kommuner och friskolor”, skriver Ruhi Tyson, lektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik på Stockholms Universitet.

Kommentera

Fackets larm: Spara inte på utsatta skolan

Hot och våld

Med en måluppfyllelse på 38 procent och dagliga problem med våld, skrik och stök ska Vivallaskolan bantas med 6 tjänster.
– Sätter inte kommunledningen in de åtgärder som krävs så kopplar jag in Arbetsmiljöverket, det är inget snack, säger Bengt Olov Johansson, huvudskyddsombud.

”Vår hjärna älskar internet”

Digitalisering

En ökad digitalisering innebär större möjligheter för undervisningen i skolan. Men det ökar samtidigt risken för att påverka elevernas lärande negativt, säger gymnasieläraren Elias Granath.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Halv miljard mindre till yrkesutbildningar i vårbudgeten

Vårbudgeten

Regeringens förslag till vårändringsbudget innehåller kraftiga neddragningar i stödet till yrkesinriktade utbildningar både på gymnasiet och i vuxenutbildningen.
– Både näringsliv och offentlig sektor skriker efter utbildat folk och så gör man såhär. Jag förstår det inte, säger Mats Sternbring på LR.

”Våldsspiralen kommer snurra fortare i våra skolor”

Debatt

Psykologen Annika Laestadius skriver ett förtvivlat öppet brev till Anna Ekström: ”Våldsspiralen kommer snurra allt fortare i våra skolor framöver, och lärarna kommer att utsättas för ännu mer risker gällande hot och våld”.

Kommentera

”Varningsklockorna borde ringa för de i grundskolan”

Slutreplik

”Att vifta bort vår kritik mot förslaget om kunskapsområdet Framtidsval som obefogad oro och missförstånd känns alltför lättvindigt”, skriver studie- och yrkesvägledarna i Uddevalla.

Kommentera

Skolpsykologen: Så skapas nyfikenhet

SETT-mässan

Människan är född till att vara nyfiken. Ändå försvinner nyfikenheten många gånger någonstans på vägen genom skolsystemet. Vad är det som händer på vägen och vad kan trigga igång nyfikenheten hos eleverna? Skolpsykologen John Kaneko som har nyfikenhet som avhandlingsämne försökte ge svar under årets SETT-mässa.

OECD: Ojämlikheten i svensk skola kan bli förödande

Systemkritik

Resultatraset har planat ut men åtgärder behövs för att råda bot på den ökande ojämlikheten, enligt OECD:s senaste rapport om svenska skolan.
– Sverige är ett jämförelsevis jämlikt land, men OECD antyder att ”om ni inte tar tag i det här är ni illa ute”, säger regeringens särskilda utredare Björn Åstrand.

Läraren om lärarassistenter: ”Bygger på en djup okunskap”

Lärarassistenter

En ny satsning på 475 miljoner kronor till lärarassistenter ute i kommunerna blir verklighet redan till hösten. Men satsningen delar kåren.
– Jag tycker att det bygger på en djup okunskap om hur svensk skola fungerar, säger mellanstadieläraren Petra Åkerström.

Skolchef klarade inte att spara på skolan – får sparken

Nedskärningar

Hässleholms skolchef Eva Andersson skulle spara 49 miljoner kronor från den budget hon föreslagit. Ett omöjligt uppdrag menade hon. Nu petas hon från posten. 

Ordningsomdömen

”Respektlöst och nedsättande med betyg som mäter vårt beteende”

Debatt

”Att införa betyg som ska mäta vårt beteende är nedsättande, inhumant och fullkomligt respektlöst. Vi är inte små hundvalpar som går att träna i lydnad och sedan ge tuggben ifall vi beter oss efter en mall”, skriver fyra elever i Huddinge.

Kommentera

Jan Björklunds svar: De flesta kommer tycka det är ganska bra

Politik

Många lärare hyser misstro till förslaget omdömen i ordning. 
Nu svarar Liberalernas partiledare Jan Björklund på kritiken.

L-läraren: Bättre med betyg än omdöme i ordning

Politik

Läraren och politikern Mårten Hemström går emot sitt eget parti och tycker det är fel att införa ett ordningsomdöme. Däremot skulle han gärna se betyg i ordning och uppförande.

”Tvinga mig inte att rangordna mina elever efter beteende”

Debatt

Maria Wiman, lärare i Huddinge, skriver ett öppet brev till Jan Björklund (L): ”Vi är många lärare som är trötta på att skoldebatten inte betonar orsakerna som är grunden till ordningsproblemen från första början”.

Kommentera

Ris och ros bland lärare om förslaget

Ordningsomdömen

En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

Professorn: Därför är jag tveksam till ordningsbetyg

Ordning

Kritiken mot mot förslaget om skriftliga ordningsomdömen är stor bland framför allt lärare.
– Ingen kan egentligen uttala sig om effekten kring detta än så länge, säger Marcus Samuelsson, professor i pedagogik vid Högskolan Väst.

Läraren i Norge: De har en stor effekt här

Ordning

I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons