Nya avtalet: ”Måste titta på var gränsen för undervisningstid går”

Den 31 mars ska avtalsförhandlingarna mellan lärarfacken och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vara klara. Avtalet omfattar över 200 000 kommunalt anställda medlemmar och de två stora områdena är höjda lärarlöner och en förbättrad arbetsmiljö.

Arbetsmiljöfrågan har Åsa Fahlén tidigare pekat ut som den allra viktigaste.

– Lärare måste få möjligheter att leverera kvalitativ undervisning och att göra det utan att stressa ihjäl sig, sa hon till Skolvärlden när förhandlingar inleddes.

Enligt Lärarnas Riksförbunds förhandlingschef Peter Henriksson är den första fasen i förhandlingarna nu avklarad, där man noggrant gått igenom yrkandena och gjort en faktabaserad genomlysning av vad skolan behöver och varför.

Nu är det dags att prata om: hur gör vi det då?

– Det finns stora utmaningar eftersom motparten vill att huvudmännen ska var så självständiga och fria som möjligt, säger Peter Henriksson.

– En annan skiljelinje är att vi vill träffa ett skolavtal medan SKL typiskt sett vill ha vad de kallar ett medarbetaravtal. De vill ha samma lösningar för alla inom avtalsområdet, så långt det går, och vi anser att skolan står inför särskilda utmaningar som kräver särskilda lösningar. Så vi vill få till ett avtal som tar hand om skolans faktiska problem.

Åsa Fahlén vill att huvudmän och skolor ska bli bättre på att använda de föreskrifter som faktiskt redan finns. För snart två år sedan kom Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) som i hög grad har bäring på skolan och som säger att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till.

– Det svåra med läraruppdraget är att man fyller det med så många uppgifter att man inte räcker till. Då måste det finnas en tydlighet i hur man ska prioritera.

Lärarnas Riksförbund vill att arbetsgivaren mycket tydligare ska använda den nya skol-OSA:n.

– Vårt mål är att man får till stånd ett bra arbetsmiljöarbete på varje skola. Och det måste ske på plats, eftersom det är så olika förutsättningar på varje skola. Vi måste tillbaka till att fokusera på det skolan faktiskt är till för – utbildning och bildning. Allt som sker på skolan ska stödja detta. Vi måste bli bättre på att skala bort annat.

I en intervju med tidningen Arbetet lyfter Åsa Fahlén också frågan om att begränsa hur mycket undervisning en lärare får ha, liksom avsatt tid för planering och efterarbete.

– När vi tittar på vad som ska ingå i lärares arbetsuppgifter och hur man prioriterar, måste det finnas gränser för hur mycket är det rimligt att man undervisar. Det går självklart inte att undervisa 35 timmar i vecka, men var går gränsen?

– Lägger man in en lektionstimme till så medför det också väldigt mycket arbete runt omkring och det är något som arbetsgivare tyvärr inte har full förståelse för. Vi vill diskutera förutsättningarna för undervisningen samt att man får tid för planering och efterarbete. Och så måste det vägas mot övriga arbetsuppgifter. Har man mycket annat ryms inte lika mycket undervisning. Det vill vi diskutera

 Och det tar ni upp i förhandlingarna?

– Jag kan inte ge detaljer om det när vi är mitt uppe i förhandlingar men ja, vi lyfter problematiken. Vi tycker inte att vi kan utföra ett kvalitativt arbete med den arbetsbelastning som är nu. Sen hur vi ska lösa detta, där är vi inte ännu.

Och utöver detta?

– Varje skola måste ha ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete. Det måste vara något som hela tiden pågår. Vi tar också upp problemet med att det saknas lärare. Det är främst ett problem för arbetsgivaren, men vi som arbetstagarföreträdare vill vara delaktiga i att få till en bra skola och en bra arbetsmiljö. Det trycker vi också på. Har arbetsgivaren verkligen förstått vad lärarbristen innebär? Få dem att ta sitt ansvar för kompetensförsörjningen.

Peter Henriksson, tror du att ni få igenom det ni önskar?

– Ja du, det ju en så kallad 10 000-kronorsfråga. Det bästa svar jag kan ge är att jag hoppas det. Och jag vill gärna tro det. Och än så länge vet vi inget annat, säger Peter Henriksson.

Kommer ni bli klara om en månad som det är tänkt?

–  Vi är fortfarande helt överens om att det är vår tidsplan.