Nya betygsättningen: ”Positivt att helhetsbedömning avgör”

Nu införs kompensatorisk betygssättning i grund- och gymnasieskolan. LR välkomnar att elevens sämsta prestation inte ska definiera hela betyget.
– Det är väldigt positivt att lärarens helhetsbedömning får avgöra, säger ordföranden Åsa Fahlén.

Tanken med kompensatorisk betygssättning är att lärares totalbedömning kommer att ge en mer rättvisande bild av elevens kunskaper i ett ämne.

– En lärare bedömer så mycket hela tiden även vid sidan av direkta prov. Jag hoppas att helhetsperspektivet leder till ett större kunskapsfokus och att vi kommer ifrån den avprickningshysteri som ibland uppstått när man tagit varje kunskapskrav för sig. Jag tror att det här blir bättre för både elever och lärare.

Var svår att acceptera

I en tidigare intervju med Skolvärlden förklarade regeringens utredare Jörgen Tholin, som föreslog ändringen, att den dåvarande regeln varit svår att acceptera för lärare och elever.

– Paradexemplet har varit den här eleven som når A i alla delar av ett ämne utom ett, där det blir E. Då kan betyget aldrig bli högre än D. Det tycker inte många är rimligt, sade han.

Åsa Fahlén instämmer i Tholins uppfattning och tillägger att kunskapskraven dessutom har olika dignitet och att olika ämnen är utformade på olika sätt.

– Ett moment kan vara totalt grundläggande medan ett annat inte är det. Det här måste läraren göra en helhetsbedömning av.

”Öppnar dammluckorna”

Ämnesläraren Nicklas Mörk däremot kritiserar förändringen. Han anser visserligen att det är bra att tilliten till lärarna finns och tror att det kunnat fungera om betygssystemet sett annorlunda ut, men ser förändringen som ”det sista dödsrycket för betygssystemet”.

– Det här öppnar snarare dammluckorna för ännu mer betygsinflation.  Man lägger hela frågan om likvärdighet i knät på varje enskild lärare. Det tror jag inte fungerar, sade han tidigare till Skolvärlden.

”Känns positivt”

Åsa Fahlén bemöter det så här:

– Problematiken kring glädjebetygen finns hela tiden och det är så många andra komponenter. Det här innebär inte att vi ska strunta i några kunskapskrav. Däremot behöver man som lärare titta på det stora sammanhanget när man ser till målet för ämnet eller kursen och kunna göra en bedömning. Jag tycker det känns positivt och hoppas att det kan bli ett ökat kunskapsfokus och tryck på att det är läraren som gör helhetsbedömningar.

Försökt höja betygen

Ytterligare en förändring i betygssättningen är att kravet på att ta hänsyn till all tillgänglig information slopas. Det har ibland lett till att elever oombedda lämnat in skriftliga arbeten tätt inpå betygssättningen för att försöka höja sina betyg. För lärare har det medfört en ohållbar arbetsbelastning.

– Helt rimligt. Det är klart att läraren utifrån sin arbetssituation måste tala om när elever kan lämna in arbeten eller inte.