Nya praolagen sågas: Vi är förtvivlade

Idag, onsdag, beslutade regeringen om en remiss till Lagrådet om att prao åter ska bli obligatoriskt i grundskolan och specialskolan. Syftet är att ge alla elever likvärdiga möjligheter att välja kommande utbildning och yrkesinriktning.

Enligt förslaget ska det skrivas in i skollagen att alla skolor ska erbjuda sina elever prao i minst tio dagar och den ska kunna förläggas när som helst under grundskolans årskurs 8 eller 9 eller i årskurs 9 eller 10 i specialskolan.

Men förslaget möter kritik.

Pia Larsson arbetar som studie- och yrkesvägledare på Kungshögsskolan i Ljungby och hon ser förslaget, om det blir verklighet, som ett bakslag för henne och och Ljungbys grundskolelever.

– Jag tycker att det här är ett jättedåligt förslag. För det första finns det inte arbetsplatser så det räcker, samhället ser inte likadant ut idag, med slimmade organisationer och farliga arbetsplatser. Att samordna prao på ett bra sätt är en uppgift som kräver oerhört mycket tid och det hamnar nästan per automatik på oss syvare även om det inte ligger i vårt uppdrag, säger hon till Skolvärlden och tillägger.

– Förutom att det tar massor av dyrbar tid så finns också risken att eleven går till mammas eller pappas jobb och då får man inga nya insikter. Då befäster man elevens sociala kapital istället för tvärt om.

I Ljungby beslöt man för tre år sedan att lägga ner sin prao – eleverna var ute en vecka i åttan och nian – för en helt egen modell, en modell som, enligt Pia Larsson, visat sig fungera mycket bättre.

– Vårt uppdrag handlar om att göra eleverna valkompetenta. Vi ska inte lära dem hur man jobbar. Det vi vill är att de ska få ta del av så många olika yrken som möjligt. Många elever har dåliga kunskaper om arbetslivet. Det är vår uppgift att ändra på det, säger Pia Larsson.

I stället för traditionell prao får eleverna i åttan och nian, halvklassvis, besöka ett par företag. Vägledarna har fått administrativ hjälp som ringer runt och raggar företag.

– Vi bestämmer vilka företag eleverna ska besöka så det blir en bra mix, ett axplock. Och många företag är intresserade, vi har samarbete med ett fyrtiotal företag inom tillverkning, besöksnäring, vårdföretag etcetera och då är inte affärerna medräknade.

Under besöksveckan bjuder Pia Larsson också in olika företag, som kan vara svåra att besöka, till skolan. Företrädare för byggbranschen, försvaret, bankerna, motorbranschen, vården och kommunen har varit på skolan, för att nämna några.

– Allt sammanflätas genom att lärarna dessutom lägger in syv i sina ämnen.

Har ni sett några effekter?

– Ja, det fungerar verkligen. Tack vare att vi tog bort prao blev eleverna mer valkompetenta. Första kullen har precis börjat gymnasiet, så vi vet inte hur det går där. Men om vi tittar på perioden från första valet till gymnasiet i februari till sista möjligheten att välja om i maj så var det totalt 8 omval på omkring 325 elever. Det är mycket färre än det brukar vara.

Att ta bort praon frigjorde dessutom mycket tid för Pia Larsson.

– Den kunde jag använda till enskilda samtal med åttorna. Och när niorna nu kommer till mig har de med sig helt andra frågeställningar än tidigare. De är mycket bättre förberedda. Vårt sätt att jobba har verkligen gjort eleverna mer valkompetenta.

Vad skulle obligatorisk prao innebära för er?

– Vi är helt förtvivlade nu. Det här är ett sånt bakslag för oss. Man stjälper faktiskt hela vägledningen. Om detta går igenom kom uppgiften att orda prao läggas på vägledarna, det kan vi vara säkra på. Och då tar man bort möjligheten till enskilda samtal och eleverna kommer få oerhört mycket sämre valkompetens.

– Här tycker vi att vi har hittat en jättebra lösning och så gör de som bestämmer tvärt om.

Lena Hartvigsson är studie- och yrkesvägledare och arbetar som utredare med fokus på SYV-frågor hos Lärarnas Riksförbund. Hon menar att mycket måste till om obligatorisk prao ska bli bra.

– Bara för att man lagstadgar om obligatorisk prao så betyder inte det att den blir bra. En viktig sak är att det inte får bli mindre tid till den viktiga vägledningen. Jag ser en stor risk att det kan bli så. Att administrera prao behöver inte alls ligga på vägledaren men rektor och ibland förvaltningen ser det ofta som vägledaren uppgift, säger Lena Hartvigsson.

Samtidigt som hon tycker att prao kan vara en jättebra verksamhet, förutsatt att arbetsplatserna ställer upp och erbjuder prao av hög kvalitet, menar hon att det är synd om skolor som hittat andra välfungerande sätt att ge eleverna arbetslivserfarenhet nu måste lägga ner sitt arbete, säger hon.

– Förslaget om obligatorisk prao har säkert goda intention från politikerna men frågan är om de tänkt hela vägen. Jag tror att det behövs tydliga ramar så att eleverna får ett visst mått av arbetslivsorientering, men det kanske kunde få se ut på olika sätt. Om det finns välfungerande modeller kan man lära sig av dem.