distans_0

Två tredjedelar av huvudmännen har helt eller delvis övergått till fjärr- eller distansundervisning vid merparten av sina skolor.

| Foto: Shutterstock
Corona

Nya siffror: Så många högstadieskolor undervisar på distans

Två tredjedelar av huvudmännen har helt eller delvis övergått till undervisning på distans vid merparten av sina skolor. Det visar Skolverkets snabbutredning.

Rapporten i sin helhet

Här kan du läsa hela rapporten.

Strax innan terminsstarten, den 7 januari, beslutade regeringen att utöka möjligheten för huvudmän att kunna övergå till fjärr- eller distansundervisning även på högstadiet (årskurs 7–9).

Beslutet innebar att det skulle vara upp till respektive huvudman att avgöra om fjärr- eller distansundervisning var nödvändigt i högstadierna för att minska trängsel i skolan eller kollektivtrafiken.

Skolverket tillsatte strax därefter en snabbutredning för att utreda vilka huvudmän som valde att stänga ned sina högstadier helt eller delvis och därmed övergå till undervisning på distans. I undersökningen ingick samtliga av landets 290 kommuner och 33 enskilda huvudmän – som kontaktades under två dagar, 15 och 18 januari.

Under torsdagen presenterade Skolverket snabbutredningen. Undersökningen visar att två tredjedelar av huvudmännen helt eller delvis övergått till fjärr- eller distansundervisning vid merparten av sina skolor.

– Det är en stor utmaning att hantera risken för smittspridning i skolan. När alla andra åtgärder är prövade finns nu en möjlighet att ha distansundervisning på högstadiet, vilket vi ser är uppskattat. Samtidigt vet vi att undervisning i skolans lokaler är det bästa. Därför är det positivt att majoriteten av skolorna som bedriver distansundervisning ändå kombinerar det med närundervisning, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, i ett pressmeddelande.

Merparten av huvudmännen som bedriver distansundervisning kombinerar den dock i någon form med närundervisning.

Skolverket skriver i ett pressmeddelande att de vanligaste orsakerna till att övergå till fjärr- eller distansundervisning är att antalet elever som samtidigt är närvarande i skolans lokaler behöver begränsas eller att huvudmannen försöker motverka smittspridning efter samråd med smittskyddsläkare.

Enligt myndigheten undantar många huvudmän elever som är i behov av stöd från fjärr- och distansundervisning.

– De allra flesta elever får skolarbetet att fungera även när det sker på distans under en begränsad tid. Vid distansundervisning behöver skolorna prioritera de elever som har svårt att klara skolarbetet eller som växer upp i en social utsatthet. Vi ser att många huvudmän fångar upp dessa elever och erbjuder dem närundervisning och stöd. Det är både viktigt och glädjande, säger Peter Fredriksson.

På frågan om varför man valt att genomföra snabbutredningen svarar Peter Fredriksson att politiken, men även Skolverket, var väldigt nyfikna på hur huvudmännen använde sig utav den här möjligheten.

– Men också utifrån att vi behöver diskutera vad konsekvenserna kan bli och vad man behöver ta i beaktande när man planerar fortsättningen. Nulägesbilden behövs för att sedan diskutera eventuella stödinsatser som krävs framöver, säger han till Skolvärlden.

Men nulägesbilden förändras samtidigt väldigt snabbt på skolorna. Kommer ni följa upp med liknande undersökningar framöver? 

– Vi kommer att följa upp på olika sätt. Vi kommer göra fördjupade studier av hur skolan har hanterat pandemin och hur det har påverkat olika grupper. Sedan har vi varje vecka möten med huvudmännen för att få någon form av ögonblicksbild. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm