lagbok_ny
Lagändringar 2018

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

Lagar och förordningar inför 2018 – Utbildningsdepartementet
  • Skolstart vid sex års ålder.

Träder i kraft 1 januari 2018.

  • Ändringar om språk, betyg och timplan i grundskolan.

Träder i kraft 1 juli 2018.

  • Nationella prov får större betydelse och digitaliseras.

Träder i kraft 29 juni 2018.

  • Tydligare riktlinjer för politisk information i skolundervisningen.

Träder i kraft 1 januari 2018.

  • Fortsatt stöd till ökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever.

Träder i kraft 1 januari 2018.

  • Rätt för nyanlända att fullfölja introduktionsutbildning vid flytt till en annan kommun.

Trädde i kraft 1 november 2017.

  • Enklare att ansöka om lärarlegitimation för utländska medborgare.

Trädde i kraft 1 december 2017.

Läs mer på regeringens hemsida.

Det är en rad stora förändringar i skolans värld som träder i kraft under 2018. Till exempel kommer skolplikten börja gälla ett år tidigare än idag, alltså från det kalenderår barnet fyller sex år och skolplikten blir därmed tioårig. Den första omgången med obligatorisk förskoleklass startar höstterminen 2018.

De nationella proven digitaliseras och resultaten ska särskilt beaktas vid betygsättning i syftet att öka likvärdigheten och rättssäkerheten. Proven ska digitaliseras och proven ska bedömas av någon annan än den undervisande läraren, ett beslut som välkomnats av Lärarnas Riksförbund.

– Vi har länge sagt att det är jätteviktigt att man påskyndar digitaliseringen och den centrala rättningen. Det är flera detaljer i det här som är viktiga. Både för lärares arbetsmiljö och arbetsbelastning, men också för rättssäkerhet och likvärdighet för eleverna, sa Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, till Skolvärlden tidigare i höstas. 

En stadieindelade timplan är ytterligare en förändring. Benämningarna låg-, mellan- och högstadium införs i skollagen och grundskolans timplan delas in i dessa stadier. Även detta har välkomnats av Åsa Fahlén.

– Det är ett väldigt positivt förslag, det ser så olika ut. De (regeringen) hänvisar också till en rapport som Lärarnas Riksförbund gjorde 2012 som visar hur olika många timmar eleverna fått.

En stadieindelad timplan innebär också att språkvalet blir obligatoriskt från och med årskurs 6.

En förändring som är extra aktuell ett valår som detta är de nya bestämmelserna om hur skolan ska agera om de vill bjuda in politiska partier. Det är rektor som beslutar om politiska partier ska bjudas in. De nya bestämmelserna utgår från objektivitetsprincipen vilket innebär att en skola som vill bjuda in politiska partier får begränsa antalet partier som bjuds in om urvalet av partier görs på objektiv grund. 

Skolverket förklarar att skolan till exempel kan bjuda in samtliga partier i riksdagen, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet. Andra urval är också okej, förutsatt att det sker på en objektiv grund. Däremot, betonar Skolverket, får urvalet av politiska partier inte göras på grund av paritets åsikter.

Skolverket förtydligar också att en skola inte har någon skyldighet att bjuda in politiska partier. Skolan är ingen allmän plats utan det är rektor som beslutar om partier ska bjudas in.

Sten Hagberg, LR-ombud i Varberg och förbundsstyrelseledamot med ansvar för Ämnesforum för humaniora och samhällsvetenskap, sa i en intervju med Skolvärlden i augusti att frågan om partier i skolan är en viktig fråga.

– Framförallt är det bra att man skapar tydlighet kring att det är skola själv som avgör när, om och hur man ska släppa in politiska partier i skolan. Det är skolan som bestämmer när det passar som en del av undervisningen.

Sten Hagberg säger att det finns en föreställning om att skolan skulle var en offentlig plats dit vem som helst har tillträde med hänvisning till yttrandefriheten.

– På samma sätt som företag inte kan komma in i skolan hur som helst så kan inte politiska partier göra det. Det ska vara skolans beslut utifrån när vi tycker att det är en meningsfull del av utbildningen.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm