Nytt år innebär nya lagar. Redan vid årsskiftet träder en rad nya lagar och förordningar i kraft som rör skolans värld.
Till exempel börjar nya regler om ägarprövning för enskilda huvudmän att gälla den 1 januari 2019. I somras beslutade riksdagen att införa nya krav för tillstånd för att få bedriva enskild verksamhet inom bland annat skolverksamhet.
Det innebär att det under 2019 blir tydligare krav på att huvudmannen har ekonomiska förutsättningar att bedriva verksamhet enligt de föreskrifter som gäller för verksamheten, både vid tillståndsprövning men även att kraven fortlöpande är uppfyllda.
I grundskolan kommer det efter sommaren att bli mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa under 2019. Elever som börjar i årskurs 7 höstterminen 2019 kommer att få ytterligare 105 timmar garanterad undervisningstid i matematik. Dessutom fördelas ytterligare 100 timmars undervisning i idrott och hälsa mellan mellanstadiet och högstadiet.
– Det är ett väldigt positivt förslag, det ser så olika ut. De hänvisar också till en rapport som Lärarnas Riksförbund gjorde 2012 som visar hur olika många timmar eleverna fått, sa Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i en intervju med Skolvärlden 2016 då förslaget precis hade skickats på remiss.
En annan ändring är att det under sommaren kommer att införas krav på lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet. I och med detta försvinner det undantag som finns i dag.
I maj beslutade riksdagen även om att rösta igenom förslaget om läsa-skriva-räkna-garantin för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Lagändringarna kommer börja gälla från och med 1 juli 2019.
Åtgärdsgarantin innebär bland annat att lärare med hjälp av ett nytt obligatoriskt kartläggningsmaterial ska kartlägga elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande redan från förskoleklass.
– Bestämmelserna innebär att lärare kommer få en tydlig struktur för hur man ska gå tillväga för att se till att stöd ska komma på plats redan i lågstadiet. Det är viktigt att problem som är små till en början inte får utrymme att växa sig större, sa Gustav Fridolin (MP) till Skolvärlden tidigare i vår.
Facebook-kommentarer