sprakintro1
Foto: Kalle Assbring
Språkintroduktion

Nyanlända får för lite undervisningstid

Lärare menar att eleverna behöver fler undervisningstimmar för att kunna erhålla betyg. ”Är du en duktig pedagog så fixar du det” blir ledningens svar.
Skolinspektionen bekräftar: ”Det här brister för ofta”.

Språkintroduktion

I introduktionsprogrammet Språkintroduktion är syftet att erbjuda nyanlända ungdomar en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket, så att de har möjlighet att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Språkintroduktionen ska därför även innehålla de grundskole-och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning och som eleven inte har godkända betyg i.

Källa: Skolverket

– Jag känner mig klämd mellan att å ena sidan riskera mitt lärarleg genom att mot min egen övertygelse sätta betyg jag inte har täckning för, och att å andra sidan riskera min ställning hos arbetsgivaren genom att vägra. Då blir det nog ingen vidare löneutveckling, säger en ämneslärare, som av samma skäl vill vara anonym, till Skolvärlden.

Det handlar om elever i språkintroduktionsklasser, där nyanlända i gymnasieåldern läser in grundskolans ämnen för att sedan kunna fortsätta på ett gymnasieprogram. Reglerna säger att det är upp till varje huvudman att upprätta en fungerande tidsplan för sådana klasser. Grundskolans vanliga timplan frångås och istället ska varje elev ha en individuell studieplan som anpassas till elevens specifika behov. Dokumentet ska sedan uppdateras löpande av skolledning och lärare i samråd.

Men Skolvärlden har varit i kontakt med lärare på skolor där det inte finns någon sådan process. En generell timplan för alla ämnen är spikad och den gäller för samtliga elever i introduktionsklassen. När en lärare påpekat att det verkar omöjligt att hinna med all undervisning som krävs för att nå ett slutbetyg i ämnet på bara 35 timmar säger hen att hen mötts av härskartekniker och indirekt bestraffning i form av bromsad löneutveckling från skolledningen.

– De har bara bestämt det här utan att prata med oss ämneslärare. Mina ämneskollegor är lika missnöjda som jag är men de orkar inte bråka. Jag har försökt få prata om tiden med ledningen, men det är bara ”så här är det, gilla läget”. Samtidigt går undervisningen väldigt långsamt fram för de flesta, eftersom de helt enkelt inte förstår språket, säger hen.

Ämnesläraren tycker att det borde finnas tydligare riktlinjer så att det blev lättare att resonera med huvudman och skolledning. När hen ringde Skolverket var svaret att ”det finns inga riktlinjer, det bestämmer huvudmannen.”

– De förutsätter helt enkelt att huvudmännen sköter det på ett snyggt sätt. Men mitt ämne urholkas helt och hållet, säger läraren.

Jessica Ovin, jurist på Skolverket, vill inte kommentera det enskilda fallet men upprepar att det är upp till varje huvudman att själv hantera undervisningstiden.

– Inom introduktionsprogrammet finns inte den garanterade undervisningstiden, det är upp till huvudmannen att avsätta den tid som krävs för att lärarna ska kunna sätta betyg. Om det kan uppnås efter 30, 50 eller 70 timmar får vi inte uttala oss om, säger hon till Skolvärlden.

Men kan de sätta vilken tid som helst? Nians historieundervisning på två timmar?

– Skolinspektionen skulle reagera om någon satte två timmar för ett ämne, säger Jessica Ovin.

Det skäl som anges till lärarna för att dra ner på undervisningstiden är ekonomi. Timmar kostar pengar.

– Någon borde titta närmare på det här. Vad som är rimligt och vad som är orimligt kan inte bara handla om pengar. Det måste också handla om eleverna, säger ämnesläraren.

När Skolvärlden ringer Skolinspektionen berättar de att det här är ett återkommande problem:

– Den svenska gymnasieskolan är i alltför många fall dålig på att tillgodose nyanländas behov av lektionstid. Det är lite för ofta som det inte är heltidsstudier. De går ofta halva dagar, och då missar de så mycket. Inte bara undervisningen i sig, utan även det runt omkring. Att ha något att göra, människor att interagera med. Det här är jätteviktigt att få ordning på, säger Ulrika Palm, undervisningsråd på Skolinspektionen.

I myndighetens regelbundna tillsyn ingår att titta på språkintroduktionsklasserna, och hon menar att det ofta råder en brist på kommunikation på skolorna, och även mellan skolorna och huvudmännen, samtidigt som det finns en övertro på tonåringars förmåga att själva ta tag i sitt liv.

Hon betonar att individuella studieplaner är särskilt viktiga för just de här eleverna. Dels för att de inte kan det svenska systemet, dels för att de har så olika förkunskaper och behov.

– Timplanen kan vara en måttstock, men sen påverkas det av de individuella förutsättningarna. Och timplanen ska ha ett långsiktigt syfte: vad vill just den här eleven göra sedan? Sedan läggs studieplanen om under resans gång, när läraren får uttrycka behoven, säger hon.

Kan det finnas en mentalitet hos huvudmännen att ”vi river av det här lite snabbt, vi ger eleverna betyg så de kan komma in på gymnasiet och slipper ligga så långt efter”?

– Nej, jag känner inte igen den beskrivningen. Det är kunskaperna de behöver, inte betygen i sig, och det vore helt förödande om de kom in på gymnasieskolan utan att faktiskt ha fått dem.

En anmälan till skolinspektionen är nästa steg, när varken skolledning eller huvudman lyssnar. Men Ulrika Palm rekommenderar lärare att i första hand försöka få till en dialog lokalt.

– Nackdelen med att anmäla till inspektionen är att det tar lång tid, vilket drabbar eleverna. Och det är bråttom. Särskilt för de här eleverna, säger hon.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm