Annons
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund skriver under det nya läraravtalet tillsammans med Ulf Olsson, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, och Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet. Foto: Jonas Fond

Nytt läraravtal klart: ”Nu är det upp till bevis”

Publicerad 20 september 2018

Fakta

Avtalet i korthet

  • Avtalet innehåller tre löneöversyner: 1 april 2018, 1 april 2019 och 1 april 2020. Löneöversynen för 2018 kan nu genomföras och slutföras. När löneöversynerna är klara ska ny lön betalas ut med full retroaktivitet per den 1 april 2018.

  • Löneavtalet anger ingen procentsats för utfallet vare sig för kollektivet eller individen. 

  • Arbetsgivarens ansvar för att arbeta strategiskt med lönestrukturen betonas och erfarenhet hos yrkesskickliga lärare ska värderas.

  • Varje skola åläggs att förstärka sitt arbete med arbetstid, arbetsbelastning och organisation för att säkra kompetensförsörjningen av lärare. Detta arbete ska följas upp både lokalt och centralt. 

  • Avtalet gäller till 31 mars 2021.

Partsgemensamma arbeten innebär att lärarfacken och arbetsgivare tillsammans ska arbeta vidare med dessa frågor under avtalsperioden:

  • Genomlysning av avtalets villkor ur arbetsmiljöhänseende: Parterna avser att gemensamt samla in och analysera lokala erfarenheter och arbetsmiljöeffekter av avtalets villkor.
  • Förebygga ohälsa: Centrala parter ska gemensamt inspirera och stödja lokala parter i deras arbete med att förebygga arbetsrelaterad ohälsa och därmed minska sjuktalen.
  • Stödmaterial för dialog om arbetsbelastning och arbetstider: I strävan efter en god arbetsmiljö och en verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning och rätt använd kompetens inom skola och förskola, kommer centrala parter att utveckla ett gemensamt underlag för dialogen om arbetsbelastning och arbetstider. 
  • Förtydliganden angående lovskola: Parterna ska göra en gemensam insamling och analys av lokala erfarenheter och tillämpning i syfte att enas om en långsiktig lösning som inbegriper lovskolan.
  • Stöd till lokalt arbete för strategisk kompetensförsörjning: Centrala parter ska tillhandahålla relevanta verktyg och material avseende viktiga områden kopplade till lokala arbetsgivares och fackliga företrädares arbete med strategisk kompetensförsörjning.
  • Stödmaterial om lön och lönestruktur: Centrala parter ska uppdatera redan framtaget stödmaterial för det lokala arbetet med lön och lönestruktur.
  • Förtroendeskapande arbete: Centrala parter ska bidra till ett långsiktigt förtroendeskapande arbete och tydliggör därför ett antal gemensamma ställningstaganden i avtalet.

Relaterat

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lönestrukturer och arbetsmiljö är två fokusområden i det nya treåriga avtal mellan lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som presenterades på torsdagskvällen.

– Det här är ett centralt avtal, men det innehåller tydliga skrivningar om att kommunerna ska ta tag i arbetsmiljöarbetet lokalt, på varje arbetsplats, för varje medlem. Det som är fiffigt är att det finns ett krav på kontinuerlig uppföljning av det arbetet, både lokalt och centralt. Och i slutet på avtalsperioden gör fack och arbetsgivare en gemensam analys – hur har det gått? Menar man allvar från SKL:s sida att man vill göra någonting åt det här så är det upp till bevis nu. Det här avtalet ger goda möjligheter, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund (LR).

Ulf Olsson, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation bekräftar den bilden.

– Vi kommer jobba tillsammans med lärarfacken i varje enskild kommun, säger han.

Sätter det här avtalet större press på kommunerna?

– Ja, så är det. Sen tror jag ändå att de flesta kommuner välkomnar det här arbetet, vi har ju lärarbrist i de flesta kommuner och vi måste få fler som vill bli lärare, säger Ulf Olsson.

Avtalet är likt det tidigare sifferlöst när det kommer till löner, och parterna fortsätter att jobba med individuell lönesättning och lönedifferentiering lokalt. Däremot finns det tydligare skrivningar vad gäller lönestrukturen.

– Lönestrukturen ska både locka nya till yrket och se till att man vill vara kvar över tid. Det är klart att i takt med att jag blir mer erfaren ska jag också ha en högre lön. Nu står det i avtalet att man ska ha en positiv livslöneutveckling. Det är jätteviktigt – idag har man ju tyvärr en negativ livslöneutveckling på alla typer av lärarutbildningar, säger Åsa Fahlén.

Avtalet kommer till stånd ett halvår efter utsatt tid och efter att medlarna Aida Hadzialic och Kurt Eriksson kallats in.

– Det känns fantastiskt bra att avtalet äntligen är klart, säger Aida Hadzialic till Skolvärlden på torsdagskvällen.

Dröjsmålet beror på de turordningsregler vid arbetsbrist som SKL ville införa, men som de har fått ge upp efter massivt fackligt motstånd.

– Det har tydligt visat sig att SKL inte hade förstått vad de här turordningsreglerna skulle betyda. Och vi har hårdnackat sagt att ”den här frågan går inte att ändra på”.

SKL hoppas dock fortfarande kunna implementera sina turordningsregler även för lärare, när det nya avtalet löper ut om tre år.

–  Ja det är klart. Det är ingen hemlighet att vi gärna hade sett att lärarna kom med i det systemet, säger Ulf Olsson.

Åsa Fahlén är sammantaget ganska ljummen i sitt omdöme om avtalet.

– Man gör inte vågen över det här avtalet, så är det inte. Men det innehåller tillräckligt många bra delar för att jag tror att det kan göra skillnad.

Vad hade ni kunnat göra mer?

– Det kanske är kaxigt att säga det, men jag känner inte att vi skulle kunna göra mer. Det har gjort ett enormt arbete från vår sida för att baxa det hit. Men det är klart att om vi hade fått skriva alla texter själva så hade det sett annorlunda ut. Det är ju ett medlarbud. Men vi fick med många av de saker vi ville, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Annons
Annons
Annons

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera
Annons
Annons

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons