Nytt läraravtal klart: ”Nu är det upp till bevis”

Lönestrukturer och arbetsmiljö är två fokusområden i det nya treåriga avtal mellan lärarfacken och Sveriges kommuner och landsting (SKL) som presenterades på torsdagskvällen.

– Det här är ett centralt avtal, men det innehåller tydliga skrivningar om att kommunerna ska ta tag i arbetsmiljöarbetet lokalt, på varje arbetsplats, för varje medlem. Det som är fiffigt är att det finns ett krav på kontinuerlig uppföljning av det arbetet, både lokalt och centralt. Och i slutet på avtalsperioden gör fack och arbetsgivare en gemensam analys – hur har det gått? Menar man allvar från SKL:s sida att man vill göra någonting åt det här så är det upp till bevis nu. Det här avtalet ger goda möjligheter, säger Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund (LR).

Ulf Olsson, ordförande för SKL:s förhandlingsdelegation bekräftar den bilden.

– Vi kommer jobba tillsammans med lärarfacken i varje enskild kommun, säger han.

Sätter det här avtalet större press på kommunerna?

– Ja, så är det. Sen tror jag ändå att de flesta kommuner välkomnar det här arbetet, vi har ju lärarbrist i de flesta kommuner och vi måste få fler som vill bli lärare, säger Ulf Olsson.

Avtalet är likt det tidigare sifferlöst när det kommer till löner, och parterna fortsätter att jobba med individuell lönesättning och lönedifferentiering lokalt. Däremot finns det tydligare skrivningar vad gäller lönestrukturen.

– Lönestrukturen ska både locka nya till yrket och se till att man vill vara kvar över tid. Det är klart att i takt med att jag blir mer erfaren ska jag också ha en högre lön. Nu står det i avtalet att man ska ha en positiv livslöneutveckling. Det är jätteviktigt – idag har man ju tyvärr en negativ livslöneutveckling på alla typer av lärarutbildningar, säger Åsa Fahlén.

Avtalet kommer till stånd ett halvår efter utsatt tid och efter att medlarna Aida Hadzialic och Kurt Eriksson kallats in.

– Det känns fantastiskt bra att avtalet äntligen är klart, säger Aida Hadzialic till Skolvärlden på torsdagskvällen.

Dröjsmålet beror på de turordningsregler vid arbetsbrist som SKL ville införa, men som de har fått ge upp efter massivt fackligt motstånd.

– Det har tydligt visat sig att SKL inte hade förstått vad de här turordningsreglerna skulle betyda. Och vi har hårdnackat sagt att ”den här frågan går inte att ändra på”.

SKL hoppas dock fortfarande kunna implementera sina turordningsregler även för lärare, när det nya avtalet löper ut om tre år.

–  Ja det är klart. Det är ingen hemlighet att vi gärna hade sett att lärarna kom med i det systemet, säger Ulf Olsson.

Åsa Fahlén är sammantaget ganska ljummen i sitt omdöme om avtalet.

– Man gör inte vågen över det här avtalet, så är det inte. Men det innehåller tillräckligt många bra delar för att jag tror att det kan göra skillnad.

Vad hade ni kunnat göra mer?

– Det kanske är kaxigt att säga det, men jag känner inte att vi skulle kunna göra mer. Det har gjort ett enormt arbete från vår sida för att baxa det hit. Men det är klart att om vi hade fått skriva alla texter själva så hade det sett annorlunda ut. Det är ju ett medlarbud. Men vi fick med många av de saker vi ville, säger hon.