Annons
Therese Dahlèn och Ewa Färnstrand undervisar tillsammans i klassrummet.

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön på skolan

Publicerad 21 december 2017

Fakta

Så arbetar Ewa och Therese:

Två exempel som Ewa Färnstrand och Therese Dahlèn ofta använder och som är typiska aktiviteter som integrerar Dylan Wiliams fem nyckelstrategier och som gynnas av systemet:

1. Genomgångsaktivitet, presentation av nya metoder i ett område i matematik.

·  Tydligt mål i förhållande till förmågor och kunskapskrav.

·  Pedagog visar med exempel.

·  Elever arbetar i par och hjälper varandra på miniwhiteboards på liknande uppgifter. Lärandet blir synligt för elev och pedagog.

·  Elever tränar individuellt utifrån målet i aktiviteten samtidigt som eleven har sitt långsiktiga mål i sikte.

·  Elever reflekterar i loggboken över sitt lärande. Hur gick det för mig med målet idag? Vad behöver jag träna mera på?

·  Utifrån elevernas reflektioner har vi pedagoger möjlighet att dela nästa aktivitet mellan våra grupper utifrån var eleven befinner sig. En av oss kan repetera, den andra kan gå vidare med nästa steg.

2. Redovisningaktivitet, någon vecka innan bedömningstillfälle i ett område i matematik.

·  Tydligt mål i förhållande till förmågor och kunskapskrav.

·  Elever i par får utplockade uppgifter av pedagog som kan visa på olika lösningar i förhållande till kunskapskraven. Här får eleven en stor överblick över samtliga metoder i förhållande till kunskapskrav.

·  Elever redovisar för varandra på tavlan. Elever får då lära av varandra, vara varandras resurser.

·  Eleverna reflekterar i loggboken. Var befinner jag mig nu i förhållande till mitt långsiktiga mål? Vad blir mitt nästa steg i träningen och i min lärprocess?

·  Här kan vi pedagoger återigen, utifrån reflektionerna, dela nästa aktivitet. Någon av oss satsar på att repetera E-C metoder. Den andra går vidare med steget C-A metoder.

Relaterat

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper.
Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre. 
– Jag känner en enorm energi att gå till jobbet. Det har blivit roligare att vara lärare, säger Ewa Färnstrand. 

Lärarna Ewa Färnstrand och Therese Dahlèn gör det mesta ihop. Två och två delar de på hela årskurs 7 och 8 i ämnena matematik och NO på Mimerskolan i Sundsvall. Sedan två år tillbaka arbetar de tillsammans i ett annorlunda tvålärarsystem som skiljer sig jämfört med hur andra skolor har lagt upp det.

– Det som skiljer vårt tvålärarsystem från andra skolor är att vi har 15 elever per handledargrupp, vilket innebär att varje lärare bara har 15 elever per klass, säger Therese Dahlèn.

Undervisningsgrupperna ligger parallellt och lärarna har identiska scheman varje vecka. Varje vecka byter elever och lärare ut den föregående veckans schema till ett nytt. Detta då man jobbar väldigt mycket tematiskt. Det innebär bland annat att eleverna i årskurs 7 och 8 har matematik och NO samtidigt och lärarna har planeringstid samtidigt.

Systemet på skolan grundar sig i den nya forskningen av Dylan Wiliam och de fem nyckelstrategierna för att synliggöra lärandet på bästa möjliga sätt.

– Mycket handlar om att eleverna hjälper till och ska vara en resurs för varandra. Det ska vara tydliga mål med förmågorna i förhållande till kunskapskrav som man följer upp med reflektion i slutet. Vår reflektion just nu är loggboken. Genom den kan vi följa elevernas olika lärprocesser. Elevens egen lärandeprocess bokförs i aktiviteterna, säger Ewa Färnstrand.

Vad har ni sett för resultat sedan systemet infördes på skolan?

– Det har gett otroliga resultat för eleverna. Det började vi se redan efter ett år. Betygen har stärkts och några elever som hade svårt att klara E klarar det nu mycket bättre. Eleverna vill mycket mer nu. När vi hade jobbat med detta ett tag så kände vi att: ”oj vilket resultat det ger för alla elever, men varför jobbar inte vi vuxna liknande om det nu fungerar så bra?” Vi bestämde oss för att vi i alla fall ville prova att jobba så nära som eleverna gör, säger Therese Dahlèn.

Tillsammans bedömer man, planerar och delar med sig av sina tips. Systemet har gjort att man lättare kan delegera uppgifter mellan varandra. Man blir också effektiva genom att arbeta två med samma planeringstid och mer sugen på att fortbilda varandra, menar lärarduon.

– Vi har olika styrkor som kompletterar varandra, Therese är den starkaste på NO-undervisningen och jag är den starkaste i gruppdynamik och gruppstärkande övningar. I matematiken använder vi varandras styrkor lika mycket, där är vi lika starka. Man blir glad över att kunna hjälpa varandra med det arbetet, det känns inspirerande att peppa varandra med att utvecklas, säger Ewa Färnstrand.

Tvålärarsystemet har gjort att det har blivit mycket roligare för både lärare och elever att komma till skolan och arbeta.

– Jag känner en enorm energi att gå till jobbet, det är helt otroligt. Det har blivit mycket roligare att vara lärare efter det här arbetssättet har infört, säger Ewa Färnstrand.

Bägge två har varsin handledargrupp som de träffar på morgonen. Sedan börjar man dagen med att tipsa varandra och hitta på gruppstärkande övningar.

– Sedan har vi ett gemensamt möte om vilka aktiviteter vi ska göra, vilka mål det leder till och syftet med varje lektion är. Utifrån vad eleverna skriver i loggboken och vilka mål eleverna har. Utifrån det kan vi välja aktiviteter som passar till eleverna och även beroende på vad de har för mål välja grupper i klasserna, säger Therese Dahlèn.

Det har blivit mycket roligare att vara lärare efter det här arbetssättet har infört.

Hur är det med elever som är i behov av särskilt stöd? Gynnas alla elever?

– De har varit några stycken som har behövt extrahjälp. Vi har även specialpedagog på skolan som hjälper till vid behov. I och med det här systeminförandet har behovet för det stödet minskat. Jag kan sätta mig med tre elever i en enskild grupp och nöta ett visst moment, det fungerar alldeles utmärkt.

Om behovet finns kan det även läggas in en lektion med exempelvis extra mattestöd. Det är mer sällan det behövs nu i och med vårt arbetssätt, säger Ewa Färnstrand.

En utmaning med införandet av tvåledarsystemet har varit att ha NO:n samtidigt.

– Det är när vi ska göra labbar, vilket vi gör ganska ofta. Vi har inte så många labbsalar så när vi har exempelvis en kemilektion så måste vi ha tillgång till en speciell sal – men eftersom vi träffar våra elever så mycket så kan vi enkelt flytta och anpassa detta. Det är lätt att vara flexibilitet, säger Therese Dahlèn.

– Det har inte varit så svårt att införa systemet. Nu arbetar vi visserligen på en friskola, men jag tänker att kommunala skolor skulle kunna gynnas av att man delar på årskurser och att lektionerna och planeringstid ligger parallellt på schemat. Det underlättar extremt mycket att man kan dela upp eleverna mellan klasserna och göra olika saker efter önskemål helt enkelt. Det är en sådan enorm styrka, säger Ewa Färnstrand.

Finns det några andra fallgropar?

– Vi började lite försiktigt när vi började. Det kan bli lite mycket om man göra om allt på en gång. Vi började med ett ämne i taget. Jag tror att får man till strukturen rent schemamässigt så kan det ge ringar på vattnet. Börjar man i den ändan så är det inte så många fallgropar.

Lärarduon hoppas att alla skolor i Sverige kunde jobba så som de själva gör. Eftersom det ger många fördelar är det fler lärare som är sugen på att börja arbeta så här, menar de.

–  Dylan Williams teorier bevisar att det får positiv inverkan att jobba som vi gör. Vårt system gör det lättare att arbeta efter Dylans Wiliams strategier för formativ bedömning, säger Therese Dahlèn.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Annons
Annons

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Annons

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Annons
Annons

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Annons
Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons