Annons
Helena Martin, elevhandledare, och Tony Valtonen, studiehandledare, på Mattlidens gymnasium i Esbo i Finland. Foto: Vesa Laitinen

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet

Publicerad 17 september 2018

Fakta

Elevhandledning och studiehandledning

I Finland:

  •   I grundskolan får eleverna elevhandledning och på gymnasiet studiehandledning.
  •   I årskurserna 1–6 är elevhandledningen en integrerad del av undervisningen och ingår i varje lärares uppgift. I högstadiet har eleverna minst sammanlagt 76 undervisningstimmar schemalagd handledning med en elevhandledare. I gymnasiet har eleverna minst två obligatoriska kurser studiehandledning. En kurs motsvarar 38 undervisningstimmar. 
  •  Skolgång, självkännedom, fortsatta studier, olika yrkesområden och arbetslivet är exempel på ämnen som tas upp under elevhandledningen i grundskolan. Studiehandledningen i gymnasiet syftar till att stödja den studerande i olika skeden i gymnasiestudierna och utveckla förmågan att göra val och fatta beslut om utbildning och framtiden.
  •  För att bli behörig elev- och studiehandledare finns tre alternativ: 
  • 1. pedagogie magisterexamen, där handledarstudier ingår 
  • 2. någon annan högre högskoleexamen, där handledarstudier ingår 
  • 3. studiehandledarbehörighet inom yrkesutbildningen.
  •  Det finns ingen nationellt fastställd rekommendation för hur många elever en handledare ska ansvara för. 

Källa: Utbildningsstyrelsen och Finlands svenska lärarförbund

… och i Sverige:

  •  Studie- och yrkesvägledning ska enligt skollagen erbjudas inom alla skolformer i Sverige, utom i förskolan och i förskoleklass.
  •  För att bli behörig syv krävs en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet, som omfattar 180 högskolepoäng och ges på flera högskolor och universitet i landet. 
  •  Det kan variera kraftigt hur många elever en syv ansvarar för. På högstadiet ansvarar en heltidsanställd syv i genomsnitt för 498 elever och en syv på gymnasiet ansvarar i snitt för 471 elever.

Källa: framtid.se och Skolverket

Relaterat

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.
– Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo.

Lärarnas Riksförbund har följt en årskurs som började i grundskolans årskurs 1 hösten 2005 fram till elevernas förväntade studentexamen i juni 2017. Undersökningen, som LR presenterade i somras, visar att en dryg tredjedel, 37 procent, inte klarar en gymnasieexamen. Och även om eleverna får fyra eller fem år på sig att klara gymnasiet så påverkas inte nivåerna särskilt mycket, konstateras det i rapporten. Konsekvensen blir att en stor grupp elever, varje år, riskerar att hamna i utanförskap.

I Finland har man inte alls samma problem med avhopp från gymnasieskolan. En väl fungerade elev- och studiehandledning nämns ofta som en förklaring till att så gott som alla finska gymnasieelever slutför sin utbildning utan avbrott. 

Finland lyfts ofta fram som ett land där motsvarigheten till studie- och yrkesvägledningen fungerar bra – här kallas vägledningen elevhandledning i grundskolan och studiehandledning på gymnasiet.

Till skillnad från i Sverige är handledningen ett obligatoriskt läroämne både i grundskolan och gymnasieskolan. Det gör att handledningen ser ungefär likadan ut i alla skolor och att handledarna har liknande förutsättningar för att göra sitt jobb.

Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst.

– I Sverige är det upp till den enskilda vägledaren att ta plats och skapa ett gott förhållande till rektor och skolansvariga för att få lektionstid till att föra fram sitt budskap. Det slipper vi i Finland. Våra lektioner är inbokade i schemat. Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst. Min bild är att eleverna i Finland får en mer enhetlig, mer likvärdig handledning, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo, två mil väster om Helsingfors.

Han är finsklärare i botten och avslutade förra året en påbyggnadskurs till studie- och yrkesvägledare vid Umeå universitet. Sitt examensarbete skrev han, tillsammans med en kurskamrat, om skillnaderna mellan vägledningen i Sverige och Finland.

Enligt Finlands motsvarighet till Skolverket, Utbildningsstyrelsen, avbröt endast 2 procent av de svenskspråkiga och 3 procent av de finskspråkiga eleverna gymnasiet läsåret 2014–2015. Tony Valtonen tror att färre elever per handledare är en förklaring till att det är mycket mindre vanligt med avhopp från gymnasiet i Finland än i Sverige.

Det finns ingen nationellt fastställd rekommendation för hur många elever en finsk handledare ska ansvara för, men det är mycket ovanligt att en handledare jobbar på flera skolor.

– Jag ansvarar för 250 elever. I Sverige förekommer det att vägledare har 1 500 elever. Det är klart att det har betydelse. Med färre elever går det att jobba mer med individuell handledning och gruppsamtal, säger Tony Valtonen. 

Helena Martin,  elevhandledare, och Tony Valtonen,  studiehandledare,  i samtal med elever på Mattlidens gymnasium i Esbo.

En annan anledning till att färre finska elever hoppar av gymnasiet tror han är att det bara finns en teoretisk gymnasielinje i Finland. Det går inte att välja fel inriktning i nian.

Hur ser då handledningen i den finska gymnasieskolan ut? Totalt har eleverna minst 76 undervisningstimmar lärarledd handledning i gymnasiet. 

På Mattlidens gymnasium ligger fokus i årkurs ett på studieteknik och att komma igång med gymnasiestudierna. I årskurs två diskuteras högskoleutbildning och andra eftergymnasiala studiealternativ. I trean plockar eleverna ihop sex valfria lektioner. Det kan handla om studier i Sverige eller i något annat land. Dessutom besöker de högskolorna i Helsingfors. Tony Valtonen träffar också sina elever individuellt minst en gång per läsår.

Han upplever att de flesta eleverna uppskattar handledningen. Men de får bara godkänt eller underkänt i ämnet. Det gör att vissa elever tycker att det är viktigare att prioritera andra ämnen som ingår i studentexamen.

Helst skulle Tony Valtonen vilja att det var helt frivilligt att delta i studiehandledningen.

– Alla har inte samma behov av att få information om det som vi tar upp i helklass. I den bästa av världar skulle handledningen skräddarsys för varje enskild elev. Men då skulle det krävas betydligt fler handledare, säger han.

Forskning visar att det är vid en ung ålder det går att göra skillnad.

I årskurserna 1–6 ligger ansvaret för elevhandledningen på klasslärarna.  Tony Valtonen skulle gärna se att handledningen prioriterades på ett nationellt plan även i de lägre klasserna.

– Det är viktigt att jobba med genusroller i de lägre klasserna för att komma bort från att flickor väljer vissa yrken och pojkar väljer vissa yrken. Forskning visar att det är vid en ung ålder det går att göra skillnad. 

Tony Valtonens kollega i Mattlidens grundskola, Helena Martin, har jobbat som elevhandledare i årskurserna 7, 8 och 9 i nästan 20 år. Det roligaste med jobbet är kontakten med eleverna. 

– Jag tycker om att ge individuell handledning, att känna att det blir en interaktion som kan ha betydelse för eleven, säger hon.

Även Helena Martin tycker att det ibland kan vara svårt att motivera eleverna att delta i undervisningen, eftersom de varken har några prov eller får betyg i ämnet elevhandledning.

– I vissa klasser kan dynamiken bli sämre för att de inte får vitsord. Det kan bli lite stökigt. Då är det viktigt att med sin egen person bygga upp ett intresse för ämnet. Det gör jag genom att vara mig själv, respektera eleverna och tala till dem på deras nivå, säger Helena Martin.

Att införa betyg i ämnet elevhandledning ser hon inte som ett alternativ.

– Jag tycker inte att det finns något som jag kan bedöma. Det är som att en kurator skulle bedöma sina klienter.

Det är inte alltid att de som verkligen behöver stöd förmår att reservera tid. 

Helena Martin ansvarar för ungefär 300 elever. Att som vissa svenska handledare ha ansvar för över tusen elever på flera skolor tycker hon låter helt hysteriskt.

– De kan ju aldrig hinna träffa alla elever. Det måste bli de elever som har ett direkt behov av stöd som beställer tid. Jag tror inte på ett sådant system. Det är inte alltid att de som verkligen behöver stöd förmår att reservera tid. 

I högstadiet har eleverna minst 76 schemalagda undervisningstimmar i elevhandledning.  I sjuan går Helena Martin igenom självkännedom och studie-teknik på klass-timmarna.

– Vi brukar diskutera styrkor och eleverna gör ett personlighetstest som vi går igenom. Tanken är att de ska reflektera över vad de är bra på och inse att det är dem det hänger på hur studierna går. Vi brukar också prata om mindfulness och hur det går att minska på sin stress.

I åttan börjar hon att gå igenom hur utbildningssystemet i Finland är uppbyggt och eleverna gör presentationer av gymnasieskolor som det är populärt att söka till.

I nian har eleverna prao och tränar på att skriva arbetsansökan och meritförteckning. De får också lära sig mer om olika yrken och får information om vilken vidareutbildning som finns efter grundskolan. 

I nian får eleverna dessutom individuell handledning i drygt en halvtimme.

– Men den som behöver uppföljning träffar jag flera gånger, säger Helena Martin.

Dessutom får eleverna handledning inom ramen för varje enskilt ämne, som ämneslärarna håller i.

En fördel med att elevhandledningen är ett eget ämne i högstadiet är, enligt Helena Martin, att handledarna känner eleverna väl när det är dags för den individuella handledningen i nian.

– Jag har träffat dem i sjuan och åttan, känner dem, vet deras styrkor och svagheter och hur de fungerar i grupp. Det gör det lättare för mig att handleda dem individuellt. Det är också lättare för dem att prata med mig eftersom jag är bekant. Träffade jag dem för första gången i samband med den individuella handledningen i nian skulle jag tycka att det var svårt att få en riktig kontakt, säger Helena Martin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Efter politiska röran: Så påverkas skolan med nya regeringen

Skolpolitik

Sverige har en ny statsminister i Stefan Löfven. Det innebär att Januariavtalet blir verklighet. Men vad innebär en ny regering för lärarna och syvarna? 

Annons
Annons

Vad vi pratar om när vi pratar digitalisering

Digitalisering

Utbildningen i skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men hur förhåller man sig till det som lärare när det kommer till digitalisering och ny teknik? Hur påverkar digitala verktyg kunskapsresultaten?
Och spelar det någon roll att det är aktörer med vinstintresse som förser skolorna med digitala verktyg?

Annons

Skolans heltidsmentorer minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer har minskat stressen och gett lärarna på Linnéskolan i Älmhult mer tid att fokusera på undervisningen.

Så blev skolan av med ytterligare en lärare, och det var kanske lika bra

Blogg

Läraren Mikael Bruér har tröttnat och tar en paus från yrket:
”I takt med att skolan förändrades så blev fokus på detta viktigare och viktigare. Det talades om föräldrar, om nöjdhet och klagomål. Aldrig om eleverna lärde sig.”

Annons
Annons

Skola registrerade närvaro med ansiktskamera

IT

På Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå har man testat att registrera elevernas närvaro med hjälp av ansiktsigenkännande kameror. 

Annons
Hej, lokalombud!

Pelle: Därför är jag lokalombud

Fackligt

Läraren Pelle Brändén undervisar på Rosendalsgymnasiet i Uppsala och är lokalombud för Lärarnas riksförbund. Här berättar Pelle vilken fråga han tycker är viktigast just nu – och vad det är som driver honom i det fackliga arbetet.

Ny satsning ska stärka skolans sexualundervisning

Kompetensutveckling

Sex- och samlevnadsundervisningen är en utmaning för många lärare och behovet av kompetensutveckling är stort.
För att vända trenden satsar RFSU på riktade insatser till lärare för att höja kunskapen inom området.

Sara Bruun: Vi måste våga nämna trollet vid dess namn

Blogg

”Vi får inte ducka för att lyfta upp jobbiga saker av rädsla för att till exempel bli rasiststämplade”, skriver Sara Bruun.

Vänersborg ska spara – genom minskade sjukskrivningar

Budget

I nya budgeten ska Vänersborg spara nästan 10 miljoner på läromedel, kompetensutveckling – och minskade sjukskrivningar.

Kornhall: Så ser jag på punkterna om skolan i överenskommelsen

Skolpolitik

Per Kornhall går igenom överenskommelsen – punkt för punkt om skolan – som kan ligga till grund för att en S/MP-regering.

Utredning: Förslag om statlig skola

Förstatligande

Förslag till förstatligande av skolan är del av uppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Liberalerna. Det bekräftar Liberalernas utbildningspolitiska talesperson Roger Haddad för Skolvärlden.

Kravet på mer undervisningstid tas bort: ”Glädjande”

Arbetsmiljö

Det kritiserade lönekriteriet om mer undervisningstid för lärare i Uppsala skrotas. 
– De signaler jag fått är att det har upplevts som stressande snarare än att det är utvecklande, säger Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala kommun.

Så vände Gotland syv-krisen

Syv-brist

För två år sedan fanns det inte en enda behörig studie- och yrkesvägledare på Gotlands grundskola. Idag är situationen en annan.

Mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag?

Ny blogg

Vilka dagar och högtider ska vi i skolan uppmärksamma i undervisningen? Födelsedagar, mors dag och kanelbullar – är de en del av vårt uppdrag? Karin Boberg är ny bloggare på Skolvärlden.

Skolinspektionen

Staten tar över problemskola: ”En viktig markering”

Skolinspektionen

Problemen på en skola i Botkyrka har visat sig så allvarliga att Skolinspektionen går in och tar över – något som aldrig gjorts tidigare. 
– Jag tror att det här är en viktig markering, säger Peter Bergander, kommunombud för LR i Botkyrka.

Skolinspektionen: Unikt att problemen fortsatt under så lång tid

Skolövertagandet

Trots upprepande anmärkningar och vitesförelägganden har Botkyrka kommun inte åtgärdat bristerna på Storvretskolan, som nu tas över av Skolinspektionen.
­– Det handlar om elevernas rätt till en god undervisning, säger Jukka Kuusisto på myndigheten.

Botkyrka efter det unika beslutet: ”Det är tungt”

Skolinspektionen

För första gången har Skolinspektionen tagit beslutet att gå in och ta över en kritiserad skola för att säkerställa att bristerna åtgärdas.

Forskning: Lärarna ser brister i sin egen undervisning

Forskning

Ny forskning visar att lärare är självkritiska till sin egen undervisning i NO-ämnena. Samtidigt slår lärarna fast att de saknar stöd för att arbeta språkutvecklande med eleverna.

Nya förslag: Så vill Skolverket förändra kursplanerna

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har presenterat förbättringar som man vill göra av kurs- och ämnesplaner. Bland annat vill myndigheten se en ökad betoning på faktakunskaper, mindre detaljerade kunskapskrav och bättre anpassning till de olika stadierna. 

”Likabehandlingen börjar med språket”

Debatt

”Vi kan inte passivt stå vid sidan av den ’digitala skolgården’ och iaktta när en normalisering av begrepp och uttryck som går emot våra mänskliga värden börjar formas”, skriver rektorn Peter Heddelin.

Kommentera

Så ser Skolsverige på det nya året

Enkät

Ett år är till ända. Skolvärlden frågade centrala personer i skolans värld om 2018 blev som de hade hoppats. Och vad de önskar för 2019. 

Mest läst 2018

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2018

Mest läst 2018

Lågaffektivt bemötande, lärarlöner och NPF. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2018.

Forskning: Rollerna lärare går in i när de skriver omdömen

Bedömning

Lärare iklär sig fyra olika roller när de skriver elevomdömen, visar ny forskning. Enligt språkforskaren Annelie Johansson är det mest professionella att bemästra de alla. 

Terminsavslutning: Du vet att du är lärare när…

Lista

Höstterminen har bjudit på många minnen. Några fina, och några som du helst vill glömma så fort som möjligt. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Nya skollagar att hålla koll på 2019

Lagar

Under 2019 träder att antal lagändringar i kraft som påverkar den som arbetar i skolan. Bland annat blir det krav på mer undervisningstid i matematik och idrott och hälsa.

Skolverket kritiseras för de läckta nationella proven

Nationella prov

Riksrevisionens granskning visar att Skolverket brister i arbetet mot spridningen av nationella proven. Men myndigheten tror att man är på rätt väg med att bryta trenden.

Nytt förslag: Slopa karensavdraget för lärare

Budget

Lärare är i högre grad utsatta för smittorisk än andra yrkesgrupper, därför borde karensavdraget slopas för skolpersonal menar Sverigedemokraterna.
– Det är inte rimligt att lärarna själva ska få stå för kostnaden, säger Patrick Reslow som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna.

Debatt: Betygen måste bli rättssäkra

Debatt

Svensk skola är i behov av ett system där allt fler prov rättas centralt av oberoende examinatorer, skriver Olle Bring, riksordförande Moderat Skolungdom.

Kommentera

Så påverkar budgeten dig som lärare

Budget

Riksdagen har röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget. Så här berörs du som lärare av den.

”Villkoren måste förbättras för att locka fler till läraryrket”

Debatt

”Menar vi allvar med att lyfta yrkets status, locka de bästa studenterna till att söka lärarutbildningen så måste även villkoren för lärarna förbättras”, skriver Roger Haddad (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor till SPSM om betyg och särskilt stöd

Betyg och bedömning

Hur fungerar pysparagrafen, alternativa verktyg, lathundar och strukturstöd vid betygsättning och bedömning?
SPSM:s expert svarar på vanliga frågor om bedömning.

Åtta rektorer kräver: Erfarna lärare måste få högre lön

Lärarlöner

Åtta rektorer på Ystad gymnasium kräver mer pengar till lärarlöner.
– Det är ett arbetsmiljöproblem att nyanställda får mycket högre lön än erfarna, lojala lärare, säger rektorn Lena Schmidt.

Skolan kraftsamlar för allas rätt att funka olika

Musikhjälpen

Från 3 miljoner 2008, till 74 miljoner förra året. Varje år sedan starten har Musikhjälpen slagit rekord. I år kommer flera initiativ från skolans värld. 

Malin skämtar om läraryrket – och fick arbetslusten tillbaka

Arbetsmiljö

Vad har undervisning och stand up gemensamt? En hel del om du frågar läraren och komikern Malin Appeltofft.

Faktorerna som påverkar ett barn som inte kommer till skolan

Hemmasittare

Alexander Skytte skriver om hur skolan kan arbeta för att förhindra att elever inte kommer till skolan: ”Om vi vill ha tillbaka elever med problematisk skolfrånvaro måste vi vara beredda på att ändra vårt sätt att jobba.”

Här tas tekniken på allvar

NO och teknik

På de flesta skolor för teknikämnet en undanskymd tillvaro och elevernas intresse dalar i takt med att de blir äldre. I Mörrum utanför Karlshamn har man vänt trenden – med hjälp av 3D och en förändrad lärarroll. 

Läraren Pekka, 80: ”Jag kan ju inte bara sitta still”

Intervju

Sin egen stigande ålder och lärarprofessionens sjunkande status till trots vill 80-åriga ämnes-läraren Pekka Persson inte släppa yrket helt. 
– Jag kan ju inte bara sitta still, det är roligare att undervisa, säger han.

Trots att fler tar examen: ”Problem kvarstår”

Gymnasiet

Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år på de nationella programmen, visar Skolverket statistik. Men trots ökningen varnar LR:s Åsa Fahlén:
– Skolsystemet som helhet lyckas inte ge alla elever möjlighet att skaffa sig en god skolgång.

Så kan du hantera relationen med eleverna

Relationer

De flesta lärare upplever dagligen hur relationen med eleverna är viktig för att nå goda resultat. Men forskningen visar att de inte alltid är lika bra på att navigera den relationen i praktiken. 

Arbetsuppgifter

Lärarna: ”Vår tid går till annat än undervisning”

En stor del av låg- och mellanstadielärarnas arbetstid går åt till uppgifter som inte har med läraruppdraget att göra. Över 80 procent av lärarna använder
delar av sin arbetsdag till att bland annat rastvakta, kopiera, fixa i klassrummet och bjuda in till olika aktiviteter, visar en ny undersökning.

Så svarar lärarna om arbetsuppgifter som stjäl tid

Undersökning

Rastvakta, vattna blommor, fixa gardiner, kopiera... Så säger lärarna om de arbetsuppgifter som ligger utanför den egna undervisningen.

Rektorn: Är Skolverkets nya allmänna råd förenliga med skollagen?

Debatt

”Separera inte lärarens ämneskompetens och hens rättighet till bedömning om allmänna råden ska vara gångbara fullt ut”, skriver rektorn Jens S West.

Kommentera

En julsaga

Debatt

”Det lackar mot jul i Fabriken på Ågatan”. Bana 4 i Kungsbacka önskar alla montörer en god jul.

Kommentera

”Så ökar vi kunskaperna i främmande språk”

Debatt

Hur vänder vi den nedåtgående trenden för kunskaper i främmande språk och bristen på behöriga språklärare? ”Prata med barnen om exportens betydelse för Sverige och vilka dörrar språkkunskaper kan öppna för dem! Och satsa mer på språklärare!”, skriver Aino Weber på Tysk- svenska handelskammaren.

Kommentera

Rosa bussen ska öka likvärdigheten i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons