Annons
Helena Martin, elevhandledare, och Tony Valtonen, studiehandledare, på Mattlidens gymnasium i Esbo i Finland. Foto: Vesa Laitinen

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet

Publicerad 17 september 2018

Fakta

Elevhandledning och studiehandledning

I Finland:

  •   I grundskolan får eleverna elevhandledning och på gymnasiet studiehandledning.
  •   I årskurserna 1–6 är elevhandledningen en integrerad del av undervisningen och ingår i varje lärares uppgift. I högstadiet har eleverna minst sammanlagt 76 undervisningstimmar schemalagd handledning med en elevhandledare. I gymnasiet har eleverna minst två obligatoriska kurser studiehandledning. En kurs motsvarar 38 undervisningstimmar. 
  •  Skolgång, självkännedom, fortsatta studier, olika yrkesområden och arbetslivet är exempel på ämnen som tas upp under elevhandledningen i grundskolan. Studiehandledningen i gymnasiet syftar till att stödja den studerande i olika skeden i gymnasiestudierna och utveckla förmågan att göra val och fatta beslut om utbildning och framtiden.
  •  För att bli behörig elev- och studiehandledare finns tre alternativ: 
  • 1. pedagogie magisterexamen, där handledarstudier ingår 
  • 2. någon annan högre högskoleexamen, där handledarstudier ingår 
  • 3. studiehandledarbehörighet inom yrkesutbildningen.
  •  Det finns ingen nationellt fastställd rekommendation för hur många elever en handledare ska ansvara för. 

Källa: Utbildningsstyrelsen och Finlands svenska lärarförbund

… och i Sverige:

  •  Studie- och yrkesvägledning ska enligt skollagen erbjudas inom alla skolformer i Sverige, utom i förskolan och i förskoleklass.
  •  För att bli behörig syv krävs en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet, som omfattar 180 högskolepoäng och ges på flera högskolor och universitet i landet. 
  •  Det kan variera kraftigt hur många elever en syv ansvarar för. På högstadiet ansvarar en heltidsanställd syv i genomsnitt för 498 elever och en syv på gymnasiet ansvarar i snitt för 471 elever.

Källa: framtid.se och Skolverket

Relaterat

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.
– Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo.

Lärarnas Riksförbund har följt en årskurs som började i grundskolans årskurs 1 hösten 2005 fram till elevernas förväntade studentexamen i juni 2017. Undersökningen, som LR presenterade i somras, visar att en dryg tredjedel, 37 procent, inte klarar en gymnasieexamen. Och även om eleverna får fyra eller fem år på sig att klara gymnasiet så påverkas inte nivåerna särskilt mycket, konstateras det i rapporten. Konsekvensen blir att en stor grupp elever, varje år, riskerar att hamna i utanförskap.

I Finland har man inte alls samma problem med avhopp från gymnasieskolan. En väl fungerade elev- och studiehandledning nämns ofta som en förklaring till att så gott som alla finska gymnasieelever slutför sin utbildning utan avbrott. 

Finland lyfts ofta fram som ett land där motsvarigheten till studie- och yrkesvägledningen fungerar bra – här kallas vägledningen elevhandledning i grundskolan och studiehandledning på gymnasiet.

Till skillnad från i Sverige är handledningen ett obligatoriskt läroämne både i grundskolan och gymnasieskolan. Det gör att handledningen ser ungefär likadan ut i alla skolor och att handledarna har liknande förutsättningar för att göra sitt jobb.

Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst.

– I Sverige är det upp till den enskilda vägledaren att ta plats och skapa ett gott förhållande till rektor och skolansvariga för att få lektionstid till att föra fram sitt budskap. Det slipper vi i Finland. Våra lektioner är inbokade i schemat. Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst. Min bild är att eleverna i Finland får en mer enhetlig, mer likvärdig handledning, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo, två mil väster om Helsingfors.

Han är finsklärare i botten och avslutade förra året en påbyggnadskurs till studie- och yrkesvägledare vid Umeå universitet. Sitt examensarbete skrev han, tillsammans med en kurskamrat, om skillnaderna mellan vägledningen i Sverige och Finland.

Enligt Finlands motsvarighet till Skolverket, Utbildningsstyrelsen, avbröt endast 2 procent av de svenskspråkiga och 3 procent av de finskspråkiga eleverna gymnasiet läsåret 2014–2015. Tony Valtonen tror att färre elever per handledare är en förklaring till att det är mycket mindre vanligt med avhopp från gymnasiet i Finland än i Sverige.

Det finns ingen nationellt fastställd rekommendation för hur många elever en finsk handledare ska ansvara för, men det är mycket ovanligt att en handledare jobbar på flera skolor.

– Jag ansvarar för 250 elever. I Sverige förekommer det att vägledare har 1 500 elever. Det är klart att det har betydelse. Med färre elever går det att jobba mer med individuell handledning och gruppsamtal, säger Tony Valtonen. 

Helena Martin,  elevhandledare, och Tony Valtonen,  studiehandledare,  i samtal med elever på Mattlidens gymnasium i Esbo.

En annan anledning till att färre finska elever hoppar av gymnasiet tror han är att det bara finns en teoretisk gymnasielinje i Finland. Det går inte att välja fel inriktning i nian.

Hur ser då handledningen i den finska gymnasieskolan ut? Totalt har eleverna minst 76 undervisningstimmar lärarledd handledning i gymnasiet. 

På Mattlidens gymnasium ligger fokus i årkurs ett på studieteknik och att komma igång med gymnasiestudierna. I årskurs två diskuteras högskoleutbildning och andra eftergymnasiala studiealternativ. I trean plockar eleverna ihop sex valfria lektioner. Det kan handla om studier i Sverige eller i något annat land. Dessutom besöker de högskolorna i Helsingfors. Tony Valtonen träffar också sina elever individuellt minst en gång per läsår.

Han upplever att de flesta eleverna uppskattar handledningen. Men de får bara godkänt eller underkänt i ämnet. Det gör att vissa elever tycker att det är viktigare att prioritera andra ämnen som ingår i studentexamen.

Helst skulle Tony Valtonen vilja att det var helt frivilligt att delta i studiehandledningen.

– Alla har inte samma behov av att få information om det som vi tar upp i helklass. I den bästa av världar skulle handledningen skräddarsys för varje enskild elev. Men då skulle det krävas betydligt fler handledare, säger han.

Forskning visar att det är vid en ung ålder det går att göra skillnad.

I årskurserna 1–6 ligger ansvaret för elevhandledningen på klasslärarna.  Tony Valtonen skulle gärna se att handledningen prioriterades på ett nationellt plan även i de lägre klasserna.

– Det är viktigt att jobba med genusroller i de lägre klasserna för att komma bort från att flickor väljer vissa yrken och pojkar väljer vissa yrken. Forskning visar att det är vid en ung ålder det går att göra skillnad. 

Tony Valtonens kollega i Mattlidens grundskola, Helena Martin, har jobbat som elevhandledare i årskurserna 7, 8 och 9 i nästan 20 år. Det roligaste med jobbet är kontakten med eleverna. 

– Jag tycker om att ge individuell handledning, att känna att det blir en interaktion som kan ha betydelse för eleven, säger hon.

Även Helena Martin tycker att det ibland kan vara svårt att motivera eleverna att delta i undervisningen, eftersom de varken har några prov eller får betyg i ämnet elevhandledning.

– I vissa klasser kan dynamiken bli sämre för att de inte får vitsord. Det kan bli lite stökigt. Då är det viktigt att med sin egen person bygga upp ett intresse för ämnet. Det gör jag genom att vara mig själv, respektera eleverna och tala till dem på deras nivå, säger Helena Martin.

Att införa betyg i ämnet elevhandledning ser hon inte som ett alternativ.

– Jag tycker inte att det finns något som jag kan bedöma. Det är som att en kurator skulle bedöma sina klienter.

Det är inte alltid att de som verkligen behöver stöd förmår att reservera tid. 

Helena Martin ansvarar för ungefär 300 elever. Att som vissa svenska handledare ha ansvar för över tusen elever på flera skolor tycker hon låter helt hysteriskt.

– De kan ju aldrig hinna träffa alla elever. Det måste bli de elever som har ett direkt behov av stöd som beställer tid. Jag tror inte på ett sådant system. Det är inte alltid att de som verkligen behöver stöd förmår att reservera tid. 

I högstadiet har eleverna minst 76 schemalagda undervisningstimmar i elevhandledning.  I sjuan går Helena Martin igenom självkännedom och studie-teknik på klass-timmarna.

– Vi brukar diskutera styrkor och eleverna gör ett personlighetstest som vi går igenom. Tanken är att de ska reflektera över vad de är bra på och inse att det är dem det hänger på hur studierna går. Vi brukar också prata om mindfulness och hur det går att minska på sin stress.

I åttan börjar hon att gå igenom hur utbildningssystemet i Finland är uppbyggt och eleverna gör presentationer av gymnasieskolor som det är populärt att söka till.

I nian har eleverna prao och tränar på att skriva arbetsansökan och meritförteckning. De får också lära sig mer om olika yrken och får information om vilken vidareutbildning som finns efter grundskolan. 

I nian får eleverna dessutom individuell handledning i drygt en halvtimme.

– Men den som behöver uppföljning träffar jag flera gånger, säger Helena Martin.

Dessutom får eleverna handledning inom ramen för varje enskilt ämne, som ämneslärarna håller i.

En fördel med att elevhandledningen är ett eget ämne i högstadiet är, enligt Helena Martin, att handledarna känner eleverna väl när det är dags för den individuella handledningen i nian.

– Jag har träffat dem i sjuan och åttan, känner dem, vet deras styrkor och svagheter och hur de fungerar i grupp. Det gör det lättare för mig att handleda dem individuellt. Det är också lättare för dem att prata med mig eftersom jag är bekant. Träffade jag dem för första gången i samband med den individuella handledningen i nian skulle jag tycka att det var svårt att få en riktig kontakt, säger Helena Martin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Snabbare språkutveckling med transspråkande

Språkutveckling

På Bergsjöskolan använder man sig sedan två år tillbaka av transspråkande, en metod där elevernas flerspråkighet ses som en resurs i lärandet.
– Det gör att eleverna lär sig svenska mycket snabbare, säger läraren Linus Johansson.

 

Annons
Annons
Debatt

"Att lära ut om barnkonventionen är skolans uppdrag"

Debatt

En central uppgift för skolan är att förmedla kunskap och lära eleverna om barns rättigheter. Särskilt viktigt blir detta mot bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag 1 januari 2020. Det innebär både större skyldigheter och ökade möjligheter för skolor och kommuner att sätta barnets rättigheter i fokus, skriver UNICEF:s programchef Christina Heilborn.

 

Kommentera

”Lärare måste ges förutsättningar att undervisa i språk”

Debatt

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket” skriver språkläraren Veronika Knittel.

Kommentera
Annons
Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Annons
Annons
Annons
Friskolor

Kommunen går back – tvingas ändå betala sju miljoner till friskolor

Friskolor

Kunskapsnämnden i Sandviken går back med 28 miljoner och tvingas därför ersätta friskolorna i kommunen med mångmiljonbelopp, däribland en skola som inte längre finns.
 

Forskaren: ”Rensa skolan från hjärnmyter och banala experttips”

Hjärnan

Påhitt som lärstilar och separerade hjärnhalvor fortsätter att påverka i svenska klassrum.
– Elever utsätts för manipulation och det är förödande, säger Anita Norlund, docent i pedagogiskt arbete.

WEBB-TV

Lärares löner sänktes med tusentals kronor

Lärarlönelyftet

När Tranås gjorde om processen kring lärarlönelyftet sänktes flera lärares löner med uppemot 3000 kronor – utan motivering.
– Det här var droppen som fick bägaren att rinna över, säger Petter Birath som är kommunombud för Lärarnas Riksförbund.

”Är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”

Debatt

”Jag hade varit offentlig med mina då kontroversiella åsikter och fick därmed ta konsekvenserna. Men är det okej att mobba en lärare på grund av politiska åsikter?”, skriver Jan Sjunnesson, lärare och före detta chefredaktör för SD-tidningen Samtiden.

Kommentera

BEO: ”Huvudmannens ansvar att förebygga kränkningar”

Arbetsmiljö

Vad får lärare göra och inte göra i klassrummet för att upprätthålla trygghet och studiero?
– Det finns en rädsla för att ingripa, säger läraren och skoldebattören Isak Skogstad.

Anmälningar mot nedskärningar i kommunerna avslås

Nedskärningar

Hur mycket kan man spara på skolan utan att bryta mot lagen? Genom att anmäla sina kommuner till Skolinspektionen hoppades de fackliga ombuden få svar. Men två anmälningar avslogs direkt.
– Jag tycker att Skolinspektionen är nyckfulla, säger kommunombudet Niclas Wahlgren.

 

Finansieringen av skolan

Anna Ekström efter rapporten: ”Jag är oroad”

Kommentar

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är oroad över kommunernas möjlighet att finansiera skolan. Roger Haddad (L) går längre och tycker att kommunerna försatt sin chans.
– De har misslyckats i sitt uppdrag, säger han.

Skolpolitikerna: Kommunerna klarar inte att finansiera skolan

Ny rapport

En majoritet av kommunala skolpolitiker menar att likvärdigheten i skolan skulle förbättras om staten tog över finansieringen av skolan, visar en ny undersökning.

Omtvistad förstelärarreform utökas – i utsatta områden

Förstelärare

Från och med augusti ska förstelärare i utsatta områden tjäna 10 000 mer i utsatta områden. Syftet är att locka fler erfarna lärare till skolorna med störst utmaningar.
– I slutändan bör man premiera hela kollegiet, säger Raija Ikonen som är rektor i Tensta. 

 

Debatt

”Var tredje rektor budgeterar inte för kognitiva hjälpmedel”

Debatt

Enligt skollagen har rektorn till uppgift att fördela skolans resurser för elevernas olika behov och förutsättningar. Men en tredjedel av Sveriges rektorer budgeterar inget för kognitiva hjälpmedel. Det visar en ny undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Abilia.

Kommentera

Vi har inte råd att följa skollagen – därför måste vi prioritera

Replik

"Det är inte konstigt att rektorer inte budgeterar och köper in kognitiva hjälpmedel trots att vi vet att det behövs", skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik. 

Kommentera

”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”

Slutreplik

Kognitiva hjälpmedel är inte enbart en resursfråga – den låga kännedomen bidrar också till att rektorer inte budgeterar för dem. ”Det är svårt att prioritera något man inte ens vet existerar”, skriver Tove Christiansson i en slutreplik.

Kommentera

Så kan skolor organiseras för att lätta lärares arbetsbörda

Debatt

”För att lyckas leva upp till HÖK18 krävs en bättre introduktion av nyanställda, mer jämlika undervisningsgrupper och mer stabil tjänstefördelning”, skriver läraren Johan Haeffner. 

Kommentera
Statsbidrag

Skolverket: ”Effektiviseringskrav är inte ett särskilt skäl”

Likvärdighetsbidrag

Nu slår Skolverket fast att kommuner med effektiviseringskrav inte samtidigt kan ta emot likvärdighetsbidraget utan särskilda skäl. Sju huvudmän ska betala tillbaka totalt 24 miljoner till staten.

Facket anmäler Hörby för språktest

Modersmål

Lärarnas Riksförbund tänker anmäla Hörby kommun till Skolinspektionen. Anledningen är en ny policy kring modersmålsundervisning där det bland annat krävs ett språktest för att få delta.

Ge lärare tid åt det som fungerar – relationer

Debatt

"Vad man har missat i sina försök att leda skolan som framgångsrika företag är att just dessa företag satsar mycket av sina resurser på relationer. I skolan värderas inte relationer högt trots att vi som arbetar i klassrummen vet att det är det enda som fungerar", skriver läraren och adjunkten Helena Påls. 

Kommentera

Gustav Fridolin blir lärare igen: ”Jag har längtat”

Utbildningspolitik

Gustav Fridolin har fått nytt jobb – som lärare. Men att jobbet som utbildningsminister skulle gett honom några fördelar i ansökningsprocessen tror han inte.
– Jag tycker att det var en väldigt seriös process, berättar han.

Arbetsmiljö

Kraven sänks – nu minskar dokumentationen för lärare

Arbetsmiljö

Lärarna i Lund får till hösten sänkta krav på dokumentation. Kommunen och lärarfack har nått en överenskommelse som innebär att det blir mycket färre saker som grundskolelärare måste fylla i kring sina elever.

 

Skarapolitiker vill satsa på professionell frihet – skolchef avgår

Professionell frihet

En satsning på lärares professionella frihet eller detaljstyrning av rektorer? I Skaras nya budget skriver politikerna att skolorna inte ska behandla reglerad arbetstid som arbetsplatsförlagd tid. Det fick skolchefen att säga upp sig.

Fredrik hittade tillbaka till läraryrket: ”Var nära att krascha”

Läraryrket

Fredrik Andersson lämnade läraryrket för tillverkningsindustrin – en paus som gav nytändning att jobba i skolan.

Statsbidrag

Fler huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga

Granskning

Skolhuvudmän som tar emot statsbidrag med ena handen och skär i personalkostnader med den andra kan tvingas betala tillbaka pengarna. Nästa vecka faller de första domarna.

TALIS

Ekström om Talis: Vi måste fortsätta stärka läraryrket

Talis

Utbildningsminister Anna Ekström är nöjd med resultaten i Talis-undersökningen, men ser trenden där lärare och rektorer byter arbetsplats som oroande.

Så ser svenska lärare på sitt arbete

Talis

Hur är det att vara lärare i Sverige idag? Under onsdagen presenteras resultaten från världens största internationella lärarenkät – Talis.

”Jag orkar inte vara lärare längre”

Debatt

"Nedskärningar, dokumentation, kundtänk och täckande för kollegor har dragit all lust ur mig, det går inte längre. Efter fem år har jag nu firat min sista skolavslutning" skriver före detta läraren Douglas Rinaldo.

Kommentera

Forskning: Så mycket påverkar konflikter lärarna

Forskning

Hur mycket påverkar konflikter med elever och kollegor i skolan en lärare? Henrik Lindqvist vid Linköpings universitet har undersökt vad lärarstudenter och nyblivna lärare upplever som känslomässigt svåra situationer och hur de manövrerar i dem.

Nya lagar och regler för skolan träder i kraft i sommar

Lagar

Ett antal nya lagar och regler för skolan träder i kraft den 1 juli, inte minst den länge debatterade läsa-skriva-räkna-garantin.

"Med skolans styrning är det omöjligt att leva upp till lagen"

Debatt

”Helt rätt av LR-skyddsombuden att anmäla flera kommuner till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen.” Det skriver representanter för Tankesmedjan Balans, Skolledarupproret och Elevens rätt i en debattartikel.

Kommentera
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons