Annons
Helena Martin, elevhandledare, och Tony Valtonen, studiehandledare, på Mattlidens gymnasium i Esbo i Finland. Foto: Vesa Laitinen

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet

Publicerad 17 september 2018

Fakta

Elevhandledning och studiehandledning

I Finland:

  •   I grundskolan får eleverna elevhandledning och på gymnasiet studiehandledning.
  •   I årskurserna 1–6 är elevhandledningen en integrerad del av undervisningen och ingår i varje lärares uppgift. I högstadiet har eleverna minst sammanlagt 76 undervisningstimmar schemalagd handledning med en elevhandledare. I gymnasiet har eleverna minst två obligatoriska kurser studiehandledning. En kurs motsvarar 38 undervisningstimmar. 
  •  Skolgång, självkännedom, fortsatta studier, olika yrkesområden och arbetslivet är exempel på ämnen som tas upp under elevhandledningen i grundskolan. Studiehandledningen i gymnasiet syftar till att stödja den studerande i olika skeden i gymnasiestudierna och utveckla förmågan att göra val och fatta beslut om utbildning och framtiden.
  •  För att bli behörig elev- och studiehandledare finns tre alternativ: 
  • 1. pedagogie magisterexamen, där handledarstudier ingår 
  • 2. någon annan högre högskoleexamen, där handledarstudier ingår 
  • 3. studiehandledarbehörighet inom yrkesutbildningen.
  •  Det finns ingen nationellt fastställd rekommendation för hur många elever en handledare ska ansvara för. 

Källa: Utbildningsstyrelsen och Finlands svenska lärarförbund

… och i Sverige:

  •  Studie- och yrkesvägledning ska enligt skollagen erbjudas inom alla skolformer i Sverige, utom i förskolan och i förskoleklass.
  •  För att bli behörig syv krävs en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet, som omfattar 180 högskolepoäng och ges på flera högskolor och universitet i landet. 
  •  Det kan variera kraftigt hur många elever en syv ansvarar för. På högstadiet ansvarar en heltidsanställd syv i genomsnitt för 498 elever och en syv på gymnasiet ansvarar i snitt för 471 elever.

Källa: framtid.se och Skolverket

Relaterat

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.
– Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo.

Lärarnas Riksförbund har följt en årskurs som började i grundskolans årskurs 1 hösten 2005 fram till elevernas förväntade studentexamen i juni 2017. Undersökningen, som LR presenterade i somras, visar att en dryg tredjedel, 37 procent, inte klarar en gymnasieexamen. Och även om eleverna får fyra eller fem år på sig att klara gymnasiet så påverkas inte nivåerna särskilt mycket, konstateras det i rapporten. Konsekvensen blir att en stor grupp elever, varje år, riskerar att hamna i utanförskap.

I Finland har man inte alls samma problem med avhopp från gymnasieskolan. En väl fungerade elev- och studiehandledning nämns ofta som en förklaring till att så gott som alla finska gymnasieelever slutför sin utbildning utan avbrott. 

Finland lyfts ofta fram som ett land där motsvarigheten till studie- och yrkesvägledningen fungerar bra – här kallas vägledningen elevhandledning i grundskolan och studiehandledning på gymnasiet.

Till skillnad från i Sverige är handledningen ett obligatoriskt läroämne både i grundskolan och gymnasieskolan. Det gör att handledningen ser ungefär likadan ut i alla skolor och att handledarna har liknande förutsättningar för att göra sitt jobb.

Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst.

– I Sverige är det upp till den enskilda vägledaren att ta plats och skapa ett gott förhållande till rektor och skolansvariga för att få lektionstid till att föra fram sitt budskap. Det slipper vi i Finland. Våra lektioner är inbokade i schemat. Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst. Min bild är att eleverna i Finland får en mer enhetlig, mer likvärdig handledning, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo, två mil väster om Helsingfors.

Han är finsklärare i botten och avslutade förra året en påbyggnadskurs till studie- och yrkesvägledare vid Umeå universitet. Sitt examensarbete skrev han, tillsammans med en kurskamrat, om skillnaderna mellan vägledningen i Sverige och Finland.

Enligt Finlands motsvarighet till Skolverket, Utbildningsstyrelsen, avbröt endast 2 procent av de svenskspråkiga och 3 procent av de finskspråkiga eleverna gymnasiet läsåret 2014–2015. Tony Valtonen tror att färre elever per handledare är en förklaring till att det är mycket mindre vanligt med avhopp från gymnasiet i Finland än i Sverige.

Det finns ingen nationellt fastställd rekommendation för hur många elever en finsk handledare ska ansvara för, men det är mycket ovanligt att en handledare jobbar på flera skolor.

– Jag ansvarar för 250 elever. I Sverige förekommer det att vägledare har 1 500 elever. Det är klart att det har betydelse. Med färre elever går det att jobba mer med individuell handledning och gruppsamtal, säger Tony Valtonen. 

Helena Martin,  elevhandledare, och Tony Valtonen,  studiehandledare,  i samtal med elever på Mattlidens gymnasium i Esbo.

En annan anledning till att färre finska elever hoppar av gymnasiet tror han är att det bara finns en teoretisk gymnasielinje i Finland. Det går inte att välja fel inriktning i nian.

Hur ser då handledningen i den finska gymnasieskolan ut? Totalt har eleverna minst 76 undervisningstimmar lärarledd handledning i gymnasiet. 

På Mattlidens gymnasium ligger fokus i årkurs ett på studieteknik och att komma igång med gymnasiestudierna. I årskurs två diskuteras högskoleutbildning och andra eftergymnasiala studiealternativ. I trean plockar eleverna ihop sex valfria lektioner. Det kan handla om studier i Sverige eller i något annat land. Dessutom besöker de högskolorna i Helsingfors. Tony Valtonen träffar också sina elever individuellt minst en gång per läsår.

Han upplever att de flesta eleverna uppskattar handledningen. Men de får bara godkänt eller underkänt i ämnet. Det gör att vissa elever tycker att det är viktigare att prioritera andra ämnen som ingår i studentexamen.

Helst skulle Tony Valtonen vilja att det var helt frivilligt att delta i studiehandledningen.

– Alla har inte samma behov av att få information om det som vi tar upp i helklass. I den bästa av världar skulle handledningen skräddarsys för varje enskild elev. Men då skulle det krävas betydligt fler handledare, säger han.

Forskning visar att det är vid en ung ålder det går att göra skillnad.

I årskurserna 1–6 ligger ansvaret för elevhandledningen på klasslärarna.  Tony Valtonen skulle gärna se att handledningen prioriterades på ett nationellt plan även i de lägre klasserna.

– Det är viktigt att jobba med genusroller i de lägre klasserna för att komma bort från att flickor väljer vissa yrken och pojkar väljer vissa yrken. Forskning visar att det är vid en ung ålder det går att göra skillnad. 

Tony Valtonens kollega i Mattlidens grundskola, Helena Martin, har jobbat som elevhandledare i årskurserna 7, 8 och 9 i nästan 20 år. Det roligaste med jobbet är kontakten med eleverna. 

– Jag tycker om att ge individuell handledning, att känna att det blir en interaktion som kan ha betydelse för eleven, säger hon.

Även Helena Martin tycker att det ibland kan vara svårt att motivera eleverna att delta i undervisningen, eftersom de varken har några prov eller får betyg i ämnet elevhandledning.

– I vissa klasser kan dynamiken bli sämre för att de inte får vitsord. Det kan bli lite stökigt. Då är det viktigt att med sin egen person bygga upp ett intresse för ämnet. Det gör jag genom att vara mig själv, respektera eleverna och tala till dem på deras nivå, säger Helena Martin.

Att införa betyg i ämnet elevhandledning ser hon inte som ett alternativ.

– Jag tycker inte att det finns något som jag kan bedöma. Det är som att en kurator skulle bedöma sina klienter.

Det är inte alltid att de som verkligen behöver stöd förmår att reservera tid. 

Helena Martin ansvarar för ungefär 300 elever. Att som vissa svenska handledare ha ansvar för över tusen elever på flera skolor tycker hon låter helt hysteriskt.

– De kan ju aldrig hinna träffa alla elever. Det måste bli de elever som har ett direkt behov av stöd som beställer tid. Jag tror inte på ett sådant system. Det är inte alltid att de som verkligen behöver stöd förmår att reservera tid. 

I högstadiet har eleverna minst 76 schemalagda undervisningstimmar i elevhandledning.  I sjuan går Helena Martin igenom självkännedom och studie-teknik på klass-timmarna.

– Vi brukar diskutera styrkor och eleverna gör ett personlighetstest som vi går igenom. Tanken är att de ska reflektera över vad de är bra på och inse att det är dem det hänger på hur studierna går. Vi brukar också prata om mindfulness och hur det går att minska på sin stress.

I åttan börjar hon att gå igenom hur utbildningssystemet i Finland är uppbyggt och eleverna gör presentationer av gymnasieskolor som det är populärt att söka till.

I nian har eleverna prao och tränar på att skriva arbetsansökan och meritförteckning. De får också lära sig mer om olika yrken och får information om vilken vidareutbildning som finns efter grundskolan. 

I nian får eleverna dessutom individuell handledning i drygt en halvtimme.

– Men den som behöver uppföljning träffar jag flera gånger, säger Helena Martin.

Dessutom får eleverna handledning inom ramen för varje enskilt ämne, som ämneslärarna håller i.

En fördel med att elevhandledningen är ett eget ämne i högstadiet är, enligt Helena Martin, att handledarna känner eleverna väl när det är dags för den individuella handledningen i nian.

– Jag har träffat dem i sjuan och åttan, känner dem, vet deras styrkor och svagheter och hur de fungerar i grupp. Det gör det lättare för mig att handleda dem individuellt. Det är också lättare för dem att prata med mig eftersom jag är bekant. Träffade jag dem för första gången i samband med den individuella handledningen i nian skulle jag tycka att det var svårt att få en riktig kontakt, säger Helena Martin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: ”Man monterar ner anställningstryggheten”

Fackligt 

 Utredarens förslag kan ändra arbetsrätten i grunden. ”Extremt”, ”totalt obalanserat” och ”en katastrof” är några uttalanden om regeringens las-utredning.

Annons
Annons
Debatt

”Stefan Löfven – leken med våra liv måste få ett slut”

Debatt

”Vi kräver att regering och myndigheter använder sommaren till att planera en mer hållbar strategi inför höstterminen”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Nedskärningar i skolan

Östersunds rektorer flaggar för ohållbara budgetkrav

Arbetsmiljö

Rektorerna i Östersund har gått samman och skriver i ett öppet brev att nedskärningarna som krävs för att få ihop kommunens budget inte är hållbara. 

Rektorn säger upp sig i protest mot nedskärningar

Arbetsmiljö

I höst kommer sju tjänster på Styrsöskolan i Göteborgs kommun att försvinna. Beslutet har gjort att skolans rektor Christina Ingblad sagt upp sig. 

Annons
Annons
Annons

Fler lärare kan få a-kassa i sommar

Lön och villkor

I sommar har lärare utan anställning rätt till a-kassa även om de får ferielön – men bara om anställningen avslutas rätt månad.

Coronaviruset

Lärare inte prioriterad grupp för coronatester

Coronaviruset

Lärare ingår inte i MSB:s nya prioriteringslista.

Regeringen vill covid-testa fler yrkesgrupper

Coronaviruset

Staten tar kostnaderna för testning av personer med samhällsviktiga yrken, meddelar socialminister Lena Hallengren.

LR välkomnar testning av lärare

Coronaviruset

– Det är viktigt med klarhet i den här svåra tiden, säger vice ordförande Svante Tideman.

Betyg

500 miljoner för att minimera kunskapstappet: ”Otillräckligt”

Corona

De 500 miljoner som skjuts till för att minimera risken för kunskapstapp efter coronakrisen inte är tillräckligt, anser LR:s Åsa Fahlén.

Så stöttar du elever med språkstörning

Specialpedagogik

Vad är viktigast att tänka på som lärare när man undervisar en elev med språkstörning? Specialpedagogiska skolmyndighetens rådgivare
Annelie Westlund delar med sig av de viktigaste tipsen.

Hon tilldelas prestigefyllt lärarpris

Svenska

Annika Sjödahl tilldelas Svenska Akademiens svensklärarpris 2020.

Här belönas slitna lärare med extra ledig dag

Arbetsmiljö

På Volgsjö skola får lärarna en extra ledig dag som belöning.

LR-kongressen 2020

Kongressen röstade för utökat stöd till lärare på friskola

LR-kongress 2020

Ett av fredagens beslut är att inleda en ny försöksverksamhet med stöd till lärare i privat sektor.

LR:s första digitala kongress – ”Det flyter på ganska bra”

LR-kongress 2020

Medlemsavgifter, föreningsanslag och stöd till medlemmar i privat sektor är några av de delar som avhandlas under kongressdag ett av två.

Åsa Fahlén: Vi har en tydlig linje i förbundet

LR-kongress 2020

Många beslut kvarstår till hösten, men ordförande Åsa Fahlén är glad över den digitala kongressen.

Här är styrelsens förslag till kongressen

Kongressen 2020

LR:s ordförande Åsa Fahlén summerar varje enskild proposition.

stor lärarenkät

Corona har skapat kunskapstapp för miljardbelopp

Kunskapskrav

En majoritet av lärarna anser att coronapandemin har en negativ påverkan på elevernas kunskapsutveckling, visar en ny undersökning.

Facken: ”Anna Ekströms löften om sänkta krav infrias inte”

Coronakonsekvenser

Lärarfackens båda ordföranden kritiserar utbildningsministern för att inte hålla vad hon lovar lärarna.

Högre frånvaro bland lärare i grundskolan än på gymnasiet

Corona

I en rapport från Skolverket, som TT tagit del av, framgår det att bland grundskolans lärare var frånvaron 20 procent högre veckan efter påsk jämfört med föregående år. Frånvaron bland gymnasielärarna var nästintill samma i år som förra året.

Debatt

Debatt: ”Facket ska jobba för läraren – inte arbetsgivaren”

Debatt

”Jag vill vara medlem i ett fack som vågar lyfta den verklighet lärare befinner sig i, som vågar vara jobbigt”, skriver Alexander Skytte i en debattartikel.

Kommentera
Arbetsmiljö

Lärarna drunknar i dokumentation: ”Hanteringen av klagomål bör ses över”

Arbetsmiljö

Statskontoret ska utreda klagomålshanteringen i skolan.

”Vi behöver en alternativ plan när det blir krisläge”

Corona

”Vi behöver ett läge där vi kan dra ner på delar av vår verksamhet för att fokusera på undervisning i krisläge”, skriver Karin Boberg.

Här är eleverna i skolan varannan vecka: ”Klokt beslut”

Corona

För att minimera smittrisken under coronakrisen är eleverna på Stenbocksskolan i Ulricehamn på plats i skolan varannan vecka. 

Lärarfacken: Skolverkets stöduppdrag är meningslöst

Kritik

På torsdagen lade Skolverket upp stödmaterial för lärare på webben. Men lärarfacken är inte imponerade.

Skolverkets blixtuppdrag: Sänk arbetsbelastningen för lärare

Coronakrisen

Senast på torsdagen ska nya stödinsatser vara igång för en hårt prövad lärarkår.

Malmö vill testa tre terminer – ser paralleller med coronakrisen

Treterminssystem

Malmö stad vill bryta upp läsåret i tre terminer på sina skolor – och ser intressanta paralleller med coronasituationen.

Lärarna tvingas jaga in elever till distanslektionerna

Distansundervisning

Elever som inte loggar in, spelar tv-spel under lektionen eller tar med sig videochatten in på toaletten. Det är exempel från ämnesläraren Eva Hjelms och hennes kollegors vardag.

Undersökning: Varannan elev har varit frånvarande

Corona

I län som varit hårdast coronadrabbade har upp till hälften av eleverna varit hemma från skolan, visar en granskning av SVT.

Ljusdal sparar på skolan – drar in 100 tjänster

Nedskärningar

För att spara pengar planerar Ljusdals kommun att mitt under coronakrisen minska antalet anställda inom skolan och förskolan.

Debatt

”Hjälp skolpersonal att hantera radikalisering”

Debatt

”Det är viktigt att ge skolor och skolpersonal kunskap om vilka tecken en ung person som håller på att radikaliseras visar upp”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Här är magister Fridolins nya liv som lärare: ”Ringrostigt”

Intervju

Så ser Gustav Fridolins nya liv som lärare ut. ”Det var lite ringrostigt i början”, säger han när Skolvärlden hälsar på som första media.

Skolverkets tre scenarier inför höstterminen

Coronaviruset

Lärare kan tvingas välkomna nya gymnasieklasser på distans. Det är ett av Skolverkets framtidsscenarier.
– Jag får ont i magen när jag tänker på det, säger svenskläraren Filippa Mannerheim.

Debatt

”Lagförslaget om distansundervisning är redan föråldrat”

Debatt

”Låt utbildning via fjärr- och distansundervisning fortsatt få vara en möjlighet för Sveriges elever och lärare. Inte bara vid pandemier, utan även när normalläget är tillbaka”, skriver Peter Wilcke, verksamhetsansvarig på NTI-skolan.

Kommentera

Så påverkas syv av coronakrisen: ”Finns en stor oro”

SYV

Studie- och yrkesvägledare berörs hårt av coronapandemin. De som är friska och hoppar runt på flera skolor befinner sig en tuff situation, menar studie- och yrkesvägledaren David Spak.

NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”

NPF

Coronakrisen har slagit hårt mot elever med NPF, enligt en ny rapport. 

Ny studie: Barn kan smitta lika mycket som vuxna

Corona

Barn som smittats av coronaviruset kan vara lika smittsamma som vuxna, uppger SVT och hänvisar till en ny tysk-brittisk studie som bygger på testresultat från Berlin.

Den avlidnes lärarkollegor: Varför skyddas vi inte?

Corona

Lärare på Stocksundsskolan som mist en anställd till covid-19 är oroliga för smittspridning.
– Det är jobbigt att gå till arbetet, säger en av dem till Skolvärlden.

Lärare avled i covid-19 – personalen stöttas i sorgen

Corona

På Kågeskolan i Skellefteå har en av de lärare som testat positivt för corona avlidit. 

Hovrätten: Försenat stöd är diskriminering

Särskilt stöd

Hovrätten fastställer domen som säger att Malmö stad ska betala 20 000 kronor till en elev i diskrimineringsersättning.

”Integrera sex- och samlevnad i alla ämnen”

Debatt

”Flera kvinnojourer flaggar för att kvinnor och barn utsätts för våld och sexualbrott som följd av corona-isoleringen. Låt utbildning vara nyckeln till att få ett stopp”, skriver gymnasieläraren Cajsa Blekemo.

Kommentera

Här får lärarna själva välja om de vill arbeta hemifrån

Corona

Coronapanedemin har delat upp lärarkåren i två läger: de som vill jobba hemifrån och de som vill fortsätta skolundervisningen som vanligt. Inom gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås får lärarna själva välja.

LR: Regeringens beslut är en arbetsmiljörisk för lärare

Coronakrisen

”Flexibilitet” säger utbildningsminister Anna Ekström om att öppna för distansundervisning i grundskolan. ”Arbetsmiljörisk” menar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

”Bevara mångfalden i svensk folkbildning”

Debatt

”Slopat mobilitetsstödet hotar folkhögskolors överlevnad och i förlängningen en levande landsbygd, utjämning av utbildningsklyftor, samt riskerar att en lång tradition av kunskap går förlorad”, skriver debattörerna. 

Kommentera

Debatt: ”Lärarförbunden har spelats ut mot varandra”

Debatt

”Hur de två förbunden skall kunna samla alla lärargrupper under ett tak utan inbördes löne- och revirstrider och glömma det förflutna är en gåta”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera
Likvärdighet

Per Kornhall: Den här utredningen säger det självklara

Likvärdighet

Skolexperten Per Kornhall om Björn Åstrands utredning för en likvärdig skola: ”Låt oss fatta dessa beslut så vi kan börja ha lite ordning och reda i skolan.”

Förslaget: Slut med kösystem till populära skolor

Förslag

Idag lämnades utredningen om likvärdig skola till regeringen.
– Staten måste ta ett större ansvar, säger utredaren Björn Åstrand.

Debatt

”IT och heltäckande läromedel är chanslösa mot läraren”

Debatt

”Även när det kommer till distansundervisning behövs en lärare som leder arbetet. Läraren är och förblir den centrala och mest behövliga aktören i all skolans undervisning”, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

Norges skolor öppnar – facket kritiskt till riktlinjerna

Corona

De norska skolorna öppnar igen, men frågetecken kvarstår kring formerna.

Fler vill bli lärare i coronatider

Utbildning

Fler har sökt till lärarutbildningen i höst, visar nya siffror från UHR. 

L: Inför nationella priolistor för alla lärare

Politik

Landets hårt prövade lärare och måste avlastas under coronakrisen, säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni.

Distansundervisning

Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Arbetsmiljö

När coronakrisen har lagt sig kommer flera skolor att fortsätta med den digitala undervisningen. Det tror Marcus Larsson, lärare och engagerad i tankesmedjan Balans.

Kommunens plan: Fortsätta undervisa på distans efter krisen

Digitalt

I Huddinge planerar man att fortsätta med distansundervisningen även efter coronapandemin. 

Coronakrisen drabbar SFI hårt: ”Förödande”

SFI

Utmaningarna inom SFI är stora och många lärare oroas över följderna av coronaviruset.

Föräldrar som corona-trotsar skolplikten riskerar böter

Corona

I Ekerö hålls friska elever hemma av oroliga vårdnadshavare. Nu hotar kommunen med vite.
– Föräldrar försämrar chansen för sina egna barn att klara skolan, säger en lärare.

Antalet skyddsombud inom LR växer

Skyddsombud

En kartläggning visar att Lärarnas Riksförbund har fler skyddsombud i dag än för åtta år sedan. 

SPSM efter stor skolenkät: Vi måste fånga de elever som faller

Debatt

Pandemin innebär en upp och nervänd värld för barn och ungdomar, och elever som redan innan krisen hade behov av stöd är en riskgrupp. Det skriver Specialpedagogiska skolmyndighetens generaldirektör Fredrik Malmberg.

Kommentera

Skolan tillverkar visirhållare till äldrevården i coronakrisen

Teknik

På Jämtlands gymnasium finns fem 3D-skrivare som eleverna vanligtvis använder i undervisningen. Nu används skrivarna i stället för att skapa visirhållare till äldrevården.

Läraren: ”Vår arbetsbörda under corona är övermäktig”

Arbetsvillkor

Sjukskrivna kollegor, vikariebrist och undervisning för elever såväl i klassrummet som hemma tär på lärarna i grundskolan.
– Det är som att vi ska vara någon sorts evigt fungerande maskiner, säger läraren Hanna Hermanson.

Fotbollsstjärnornas nya plan – ska bli lärare: ”Inspirerande”

Lärarutbildning

Samtidigt som de spelar fotboll på elitnivå håller Malin Winberg och Viktor Elm på att utbilda sig till lärare.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons