Annons
Helena Martin, elevhandledare, och Tony Valtonen, studiehandledare, på Mattlidens gymnasium i Esbo i Finland. Foto: Vesa Laitinen

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet

Publicerad 17 september 2018

Fakta

Elevhandledning och studiehandledning

I Finland:

  •   I grundskolan får eleverna elevhandledning och på gymnasiet studiehandledning.
  •   I årskurserna 1–6 är elevhandledningen en integrerad del av undervisningen och ingår i varje lärares uppgift. I högstadiet har eleverna minst sammanlagt 76 undervisningstimmar schemalagd handledning med en elevhandledare. I gymnasiet har eleverna minst två obligatoriska kurser studiehandledning. En kurs motsvarar 38 undervisningstimmar. 
  •  Skolgång, självkännedom, fortsatta studier, olika yrkesområden och arbetslivet är exempel på ämnen som tas upp under elevhandledningen i grundskolan. Studiehandledningen i gymnasiet syftar till att stödja den studerande i olika skeden i gymnasiestudierna och utveckla förmågan att göra val och fatta beslut om utbildning och framtiden.
  •  För att bli behörig elev- och studiehandledare finns tre alternativ: 
  • 1. pedagogie magisterexamen, där handledarstudier ingår 
  • 2. någon annan högre högskoleexamen, där handledarstudier ingår 
  • 3. studiehandledarbehörighet inom yrkesutbildningen.
  •  Det finns ingen nationellt fastställd rekommendation för hur många elever en handledare ska ansvara för. 

Källa: Utbildningsstyrelsen och Finlands svenska lärarförbund

… och i Sverige:

  •  Studie- och yrkesvägledning ska enligt skollagen erbjudas inom alla skolformer i Sverige, utom i förskolan och i förskoleklass.
  •  För att bli behörig syv krävs en examen från studie- och yrkesvägledarprogrammet, som omfattar 180 högskolepoäng och ges på flera högskolor och universitet i landet. 
  •  Det kan variera kraftigt hur många elever en syv ansvarar för. På högstadiet ansvarar en heltidsanställd syv i genomsnitt för 498 elever och en syv på gymnasiet ansvarar i snitt för 471 elever.

Källa: framtid.se och Skolverket

Relaterat

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.
– Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo.

Lärarnas Riksförbund har följt en årskurs som började i grundskolans årskurs 1 hösten 2005 fram till elevernas förväntade studentexamen i juni 2017. Undersökningen, som LR presenterade i somras, visar att en dryg tredjedel, 37 procent, inte klarar en gymnasieexamen. Och även om eleverna får fyra eller fem år på sig att klara gymnasiet så påverkas inte nivåerna särskilt mycket, konstateras det i rapporten. Konsekvensen blir att en stor grupp elever, varje år, riskerar att hamna i utanförskap.

I Finland har man inte alls samma problem med avhopp från gymnasieskolan. En väl fungerade elev- och studiehandledning nämns ofta som en förklaring till att så gott som alla finska gymnasieelever slutför sin utbildning utan avbrott. 

Finland lyfts ofta fram som ett land där motsvarigheten till studie- och yrkesvägledningen fungerar bra – här kallas vägledningen elevhandledning i grundskolan och studiehandledning på gymnasiet.

Till skillnad från i Sverige är handledningen ett obligatoriskt läroämne både i grundskolan och gymnasieskolan. Det gör att handledningen ser ungefär likadan ut i alla skolor och att handledarna har liknande förutsättningar för att göra sitt jobb.

Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst.

– I Sverige är det upp till den enskilda vägledaren att ta plats och skapa ett gott förhållande till rektor och skolansvariga för att få lektionstid till att föra fram sitt budskap. Det slipper vi i Finland. Våra lektioner är inbokade i schemat. Handledarna är en självklar del av skolan, precis som vilken lärare som helst. Min bild är att eleverna i Finland får en mer enhetlig, mer likvärdig handledning, säger Tony Valtonen, studiehandledare på Mattlidens gymnasium i Esbo, två mil väster om Helsingfors.

Han är finsklärare i botten och avslutade förra året en påbyggnadskurs till studie- och yrkesvägledare vid Umeå universitet. Sitt examensarbete skrev han, tillsammans med en kurskamrat, om skillnaderna mellan vägledningen i Sverige och Finland.

Enligt Finlands motsvarighet till Skolverket, Utbildningsstyrelsen, avbröt endast 2 procent av de svenskspråkiga och 3 procent av de finskspråkiga eleverna gymnasiet läsåret 2014–2015. Tony Valtonen tror att färre elever per handledare är en förklaring till att det är mycket mindre vanligt med avhopp från gymnasiet i Finland än i Sverige.

Det finns ingen nationellt fastställd rekommendation för hur många elever en finsk handledare ska ansvara för, men det är mycket ovanligt att en handledare jobbar på flera skolor.

– Jag ansvarar för 250 elever. I Sverige förekommer det att vägledare har 1 500 elever. Det är klart att det har betydelse. Med färre elever går det att jobba mer med individuell handledning och gruppsamtal, säger Tony Valtonen. 

Helena Martin,  elevhandledare, och Tony Valtonen,  studiehandledare,  i samtal med elever på Mattlidens gymnasium i Esbo.

En annan anledning till att färre finska elever hoppar av gymnasiet tror han är att det bara finns en teoretisk gymnasielinje i Finland. Det går inte att välja fel inriktning i nian.

Hur ser då handledningen i den finska gymnasieskolan ut? Totalt har eleverna minst 76 undervisningstimmar lärarledd handledning i gymnasiet. 

På Mattlidens gymnasium ligger fokus i årkurs ett på studieteknik och att komma igång med gymnasiestudierna. I årskurs två diskuteras högskoleutbildning och andra eftergymnasiala studiealternativ. I trean plockar eleverna ihop sex valfria lektioner. Det kan handla om studier i Sverige eller i något annat land. Dessutom besöker de högskolorna i Helsingfors. Tony Valtonen träffar också sina elever individuellt minst en gång per läsår.

Han upplever att de flesta eleverna uppskattar handledningen. Men de får bara godkänt eller underkänt i ämnet. Det gör att vissa elever tycker att det är viktigare att prioritera andra ämnen som ingår i studentexamen.

Helst skulle Tony Valtonen vilja att det var helt frivilligt att delta i studiehandledningen.

– Alla har inte samma behov av att få information om det som vi tar upp i helklass. I den bästa av världar skulle handledningen skräddarsys för varje enskild elev. Men då skulle det krävas betydligt fler handledare, säger han.

Forskning visar att det är vid en ung ålder det går att göra skillnad.

I årskurserna 1–6 ligger ansvaret för elevhandledningen på klasslärarna.  Tony Valtonen skulle gärna se att handledningen prioriterades på ett nationellt plan även i de lägre klasserna.

– Det är viktigt att jobba med genusroller i de lägre klasserna för att komma bort från att flickor väljer vissa yrken och pojkar väljer vissa yrken. Forskning visar att det är vid en ung ålder det går att göra skillnad. 

Tony Valtonens kollega i Mattlidens grundskola, Helena Martin, har jobbat som elevhandledare i årskurserna 7, 8 och 9 i nästan 20 år. Det roligaste med jobbet är kontakten med eleverna. 

– Jag tycker om att ge individuell handledning, att känna att det blir en interaktion som kan ha betydelse för eleven, säger hon.

Även Helena Martin tycker att det ibland kan vara svårt att motivera eleverna att delta i undervisningen, eftersom de varken har några prov eller får betyg i ämnet elevhandledning.

– I vissa klasser kan dynamiken bli sämre för att de inte får vitsord. Det kan bli lite stökigt. Då är det viktigt att med sin egen person bygga upp ett intresse för ämnet. Det gör jag genom att vara mig själv, respektera eleverna och tala till dem på deras nivå, säger Helena Martin.

Att införa betyg i ämnet elevhandledning ser hon inte som ett alternativ.

– Jag tycker inte att det finns något som jag kan bedöma. Det är som att en kurator skulle bedöma sina klienter.

Det är inte alltid att de som verkligen behöver stöd förmår att reservera tid. 

Helena Martin ansvarar för ungefär 300 elever. Att som vissa svenska handledare ha ansvar för över tusen elever på flera skolor tycker hon låter helt hysteriskt.

– De kan ju aldrig hinna träffa alla elever. Det måste bli de elever som har ett direkt behov av stöd som beställer tid. Jag tror inte på ett sådant system. Det är inte alltid att de som verkligen behöver stöd förmår att reservera tid. 

I högstadiet har eleverna minst 76 schemalagda undervisningstimmar i elevhandledning.  I sjuan går Helena Martin igenom självkännedom och studie-teknik på klass-timmarna.

– Vi brukar diskutera styrkor och eleverna gör ett personlighetstest som vi går igenom. Tanken är att de ska reflektera över vad de är bra på och inse att det är dem det hänger på hur studierna går. Vi brukar också prata om mindfulness och hur det går att minska på sin stress.

I åttan börjar hon att gå igenom hur utbildningssystemet i Finland är uppbyggt och eleverna gör presentationer av gymnasieskolor som det är populärt att söka till.

I nian har eleverna prao och tränar på att skriva arbetsansökan och meritförteckning. De får också lära sig mer om olika yrken och får information om vilken vidareutbildning som finns efter grundskolan. 

I nian får eleverna dessutom individuell handledning i drygt en halvtimme.

– Men den som behöver uppföljning träffar jag flera gånger, säger Helena Martin.

Dessutom får eleverna handledning inom ramen för varje enskilt ämne, som ämneslärarna håller i.

En fördel med att elevhandledningen är ett eget ämne i högstadiet är, enligt Helena Martin, att handledarna känner eleverna väl när det är dags för den individuella handledningen i nian.

– Jag har träffat dem i sjuan och åttan, känner dem, vet deras styrkor och svagheter och hur de fungerar i grupp. Det gör det lättare för mig att handleda dem individuellt. Det är också lättare för dem att prata med mig eftersom jag är bekant. Träffade jag dem för första gången i samband med den individuella handledningen i nian skulle jag tycka att det var svårt att få en riktig kontakt, säger Helena Martin. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Mikael Bruér: Länge leve kritikerna!

Blogg

Före detta läraren Mikael Bruér skriver om risken och fördelen med att vara öppet kritisk mot skolan:

Annons
Annons

”Ökad arbetsbörda botar inte lärarbristen”

Debatt

”Ska vi börja undervisa lika många timmar som vi ”slipper” p.g.a. assistenterna, så tvingas vi göra ett sämre arbete och riskerar att bli för stressade för att arbeta kvar”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera
Annons

Här testar lärarna flextid: "Det är precis den riktningen vi vill gå"

Avtal

Karlstad kommun testar flextid för lärarna på vuxenutbildningen i ett år.

Elevassistenter

Var tredje elevassistent försvinner: ”Slår mot eleverna”

Elevassistenter

75 elevassistenter ska bli 25 när Kiruna kommun sparar.

Annons
Annons
Höstbudgeten

Likvärdighetsbidrag krymper med dryg miljard

Budget

Statsbidraget till likvärdig skola blir högre än under 2019, men mindre än aviserat från början.

Regeringen satsar 1 miljard på lärarassistenter

Lärarassistenter

En kvart om dagen räckte inte – nu satsar regeringen mer pengar på assistenter till lärare.

Annons
Jag är lärare

David: Därför är jag lärare

Läraryrket

David Hällman berättar varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Debatt

Debatt: ”Följ varje elevs klassresa”

Debatt

”Följ varje elevs klassresa – så att rätt hjälp snabbt kan komma på plats där det behövs”, skriver Kristina Axén Olin, Moderaternas utbildningspolitiska talesperson.

Kommentera
Läsning

Forskaren om vikande läsning bland unga: Behöver inte vara sant

Läsning

Bara 11 procent av 18-åringarna läser böcker och tidningar dagligen.

Arbetsmiljö

Här ska lärarna kartläggas – timme för timme

Lokalt

Ulricehamns kommun vill under två veckor se vad lärarna gör med sina arbetsdagar.

Ny organisering av lärare

Åsa Fahlén: Nej, förbunden kommer inte slås ihop

Organisering

Kommenterar förvirringen kring beskedet om Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet: "Det är långt ifrån verkligheten".

Lärarförbundet: ”Ett viktigt steg i rätt riktning”

Organisering 

Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand svarar på reaktionerna på den nya organiseringen av lärare.

Lärarfacken öppnar för ny organisering av lärare

Beslut

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet ska samtala för att hitta konturerna av en ny organisering av lärare.

Skolbibliotek

Här satsar man på skolbiblioteket: ”Läsning har blivit något spännande”

Skolbibliotek

På Elundskolan i Köping har biblioteket blivit en naturlig del av undervisningen. 

Skolans dag

Prisade modersmålsläraren: ”Jag vet att mitt arbete gör skillnad”

Modersmål

Abdul Masih Aphrem på Rågsveds grundskola är Årets språkliga eldsjäl 2019.

Politiker skuggade lärare: ”Känner inte igen mig i bilden av skolan”

Skolpolitik

17 politiker skuggade lärare i klassrummen inför skolans dag.

Nationella prov

Skolinspektionen: Minskad spridning av nationella prov

Nationella prov

Skolor har blivit bättre på att hantera nationella prov, visar en ny granskning.

Arbetsmiljö

9 av 10 lärare får ingen avsatt tid för VFU: ”Ideellt arbete”

VFU

En majoritet av lärarna som agerar VFU-handledare tvingas utföra sitt uppdrag på fritiden, visar en ny undersökning. Ofta utan någon ekonomisk kompensation.

Här får lärarna både tid och betalt för att handleda studenter

VFU

I Finland driver universiteten egna övningsskolor som lärarstudenterna gör sin praktik på.
– Närheten mellan verkstadsgolvet och lärarutbildningen är oerhört värdefull, säger Bernt Klockars som är ledande rektor för Vasa övningsskola.

Hjärnsmart

Nybyggda grundskolan fokuserar på hälsa: ”Vi jobbar hjärnsmart”

Hjärnsmart

Inomhus råder skoförbud och i kafeterian finns bara nyttigheter. Det är några av de nyheter som eleverna i Skurup fått vänja sig vid efter sommarlovet.

Betyg

Rektor höjde betyg trots lärarens protest

Betygsättning

Läraren ombads höja ett F som redan var satt. Läraren vägrade, men rektorn ändrade betyget ändå. Enligt uppgifter till facket är det inte första gången.

Så hjälper de cancerdrabbade elever att klara skolan

Elever med cancer

Specialpedagog Cristina Eklund och neuropsykolog Helena Söderström hjälper cancerdrabbade barn att klara skolgången.

Tipsa oss – vad vill du läsa mer om i Skolvärlden?

Läsning

Vi på Skolvärlden vill veta vad du saknar eller vill läsa mer om i tidningen. Kanske vill du berätta om aktuella problem eller lösningar på din skola?

Arbetsmiljö

Skolflytt av hundratals elever oroar lärare: ”Får inte plats”

Arbetsmiljö

Flytten, som rör 380 högstadieelever, skulle leda till minskad trygghet och ökad risk för konflikter, menar läraren Tomas Antonsson.

Statsbidrag

Lärarjobb i fara efter att statsbidrag plötsligt togs bort

Statsbidrag

Satsning på tvålärarsystem hotas läggas ner och flera lärarjobb kan försvinna. Det kan bli utfallet av att Fagersta kommun blivit av med statsbidrag på över 5 miljoner kronor från Skolverket. 

Blogg

Kornhall: Centerns förslag om obehöriga lärare är en rysare

Blogg

”Om man menar allvar med att göra något åt lärarbristen bör man skriva en lag att staten har ansvaret för lärarkåren och rektorerna, samt att alla kommuner ska ha en statlig skolchef”, skriver Per Kornhall. 

BEO-anmälde läraren

BEO-anmälde läraren berättar: ”Ingen vill utsätta sig i onödan”

Lärares befogenheter

Läraren som ingrep mot en elev och anmäldes av BEO berättar själv om händelsen för Skolvärlden.

Lärare vann i rätten – ändå kräver BEO skadestånd

Lärarbefogenheter

Läraren som ingrep fysiskt mot en stökig elev har friats i såväl tingsrätt som hovrätt, men BEO fortsätter att driva frågan om skadestånd till eleven.

BEO kritiseras inom egna myndigheten

Lärarbefogenheter

16 utredare och jurister inom Skolinspektionen riktar stark kritik mot BEO (Barn- och elevombudet) och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt, rapporterar DN. 

Alexander Skytte: ”Kritiken mot BEO missar helheten”

Kritiken mot BEO

”Ser man inte helheten ur fler perspektiv än ett så förstår jag att man är kritisk till BEO:s agerande. Jag personligen tycker det känns bra att vi har ett myndighetsuppdrag vars syfte är att stå upp för barnens rätt”, skriver Alexander Skytte.

Legitimation

Skolverkets satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Karin Boberg: ”Jag är inte bäst på allt och det står jag för”

Blogg

”Ibland kan det vara så att jag helt enkelt inte lägger tid på att installera den där skrivaren eller starta om min dator”, skriver läraren Karin Boberg.

Forskare: Skolpolitiken riskerar driva elever till kriminella gäng

Värdeskapande lärande

Regeringens ensidiga fokus på kunskapskrav och disciplin riskerar att slå ut elever – och kan ytterst driva dem till kriminella gäng, menar forskaren Martin Lackéus som efterfrågar mer värdeskapande lärande. Samtidigt möts debattinlägget av kritik.

Lärare stoppas från att äta i skolmatsalen: ”Blir stökigare”

Skolmat

Lärarna i Kungälv tillåts inte längre köpa skollunch och sitta med och äta i skolmatsalen. Beslutet har väckt skarpa reaktioner bland kommunens lärare.

Lågaffektivt bemötande

LAB-experten: Vi måste bredda bilden av lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Verksamhetspedagogen Jennie Linde vill bredda bilden av lågaffektivt bemötande.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Likvärdighet

Så kan fler pojkar lyckas i skolan

Likvärdighet

Att pojkar som grupp presterar sämre än flickor är ingen nyhet, men skillnaderna ökar. Så hur gör man som lärare för att vända den negativa trenden i klassrummet?

Lovskola

”Är lovskolan ett nytt sätt att frisera måluppfyllelsen?”

Bedömning

Sara Bruun sågar sommarskolan:
”Ingenstans rapporteras sommarskolans resultat in och bestämmelsen om att de nationella proven i årskurs nio ska väga tyngre blev ett slag i luften. Svensk skola kan inte hålla på att jaga ökad måluppfyllelse och nöjda kunder – kunskaperna måste finnas med.”

Debatt

Idrottsläraren larmar: ”Bristen på idrottshallar är akut”

Debatt

”Ska vi skapa framtida förutsättningar för fler att få möjlighet att välja olika sporter och fritidsaktiviteter behövs en rejäl satsning på nya hallar”, skriver idrottsläraren Tommy Lénberg.

Kommentera
Arbetsmiljö

Ny statistik: Sjukfallen ökar bland lärare efter sommarlovet

Arbetsmiljö

När höstterminen startar ökar antalet nya sjukfall bland lärare kraftigt. I vecka 33 är antalet nya sjukfall tre gånger fler än en genomsnittsvecka för yrkesgruppen, visar ny statistik.

Föräldramöte

5 tips till lärare: Så lyckas du med föräldramötet

Föräldramöte

Just nu är det hög tid för föräldramöten i många skolor. Jonas Nilsson, förstelärare vid Stordammens skola i Uppsala, tycker att mötena är viktiga för att skapa samsyn kring lärandet.
Här är hans bästa tips för att få föräldramötet att flyga.

Lärarlöner

”Det är bra med stora löneskillnader”

Lön

Stora löneskillnader mellan lärare är inget problem. Det menar Ulla Hamilton som är vd på Friskolornas Riksförbund.
– Löneskillnader är bra. Det gäller alla yrken.

Friskolan betalar sämst löner – trots storvinster

Friskolelöner

Förstelärare anställda inom Internationella engelska skolan är lägst avlönade bland de största friskolekoncernerna.
Jämfört med sina kollegor inom Kunskapsskolan tjänar de i genomsnitt drygt 70 000 kronor mindre per år.

Så mycket tjänar förstelärarna – skiljer 55 000 kronor i månadslön

Löner

Det skiljer nästan 55 000 kronor i månadslön mellan Sveriges högst och lägst avlönade förstelärare, visar ny statistik som Skolvärlden tagit fram.

Forskning: Digitala lärplattformar ger summativ återkoppling

Bedömning

Återkopplingen i digitala lärplattformar tenderar att bli mer summativ än den som sker analogt. Det visar ny forskning.

Forskning

Forskningsprogram ska skapa tryggare skolmiljö och mindre stress för lärare

Forskning

I Uppsala pågår just nu ett unikt forskningsbaserat program med målet att stärka tryggheten, arbetsron och rutinerna på skolorna. 

Skola får böta för ansiktsigenkänning

Dataskydd 

Anderstorpsgymnasiet i Skellefteå registrerade närvaro med ansiktsigenkännande kameror. Integritetsintrång, säger Datainspektionen, och utfärdar en sanktionsavgift på 200 000 kronor.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons