Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).
Efter en tid av många alarmerande rapporter från OECD, presenterar de nu statistik som visar att Sverige ligger hyfsat bra till jämfört med andra inom OECD. Men löneutvecklingen är fortsatt ett av landets svagaste kort.
Hela rapporten Education at a glance kan du läsa här.
Sverige lägger i snitt 117 300 kronor per elev varje år – och summan är bland de högsta i världen. Sverige har även god undervisningsbredd, men också den högsta andelen kvinnor som tar en kandidatexamen jämfört med andra OECD-länder. IT-kunskaperna är goda.
Det framgår av OECD:s Education at a glance, ett slags statistisk årsbok för utbildningsfrågor, som presenteras av Thomas Weko, utbildningsanalytiker på OECD, i samband med en pressträff. Det är första gången som den presenteras i Sverige.
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S), kan konstatera att gapet mellan män och kvinnor är bland det minsta i OECD, vad gäller utbildning, sysselsättning, lön och arbetsmarknad.
– Det bör vi vara stolta över. Det betyder att högre utbildning betalar sig för kvinnor i Sverige. Men kvinnor ligger fortfarande efter lönemässigt.
Det gör även yrkesgruppen lärare i förhållande till OECD, enligt statistiken. Sveriges ingångslön är precis över OECD-snittet, men löneutvecklingen är svag. Landets maxlön ligger 15-20 procent under medel i OECD.
– Därför avsätter vi nu tre miljarder kronor för att höja de skickligaste lärarnas löner, säger Aida Hadzialic.
OECD konstaterar att elevresultaten fortsätter att falla. De toppresterande matteeleverna presterar allt sämre och de svenska elevernas resultat ligger under OECD-snittet. Men socioekonomiska förhållanden spelar ganska liten roll för elevernas resultat.
Statistiken visar dessutom fortsatt att de svenska lärarna uppfattar att yrket värderas lågt – i det fallet har Sverige en bottenplacering jämfört med övriga OECD-länder.
– Lärarlönerna är en jätteviktig del i att vända den uppfattningen och höja yrkets attraktivitet. Men det behövs fler åtgärder, till exempel minska dokumentationsbördan och låta lärarna fokusera på undervisningen. Därför tittar vi nu också på att återinföra ämnesbetyg på gymnasiet, säger Aida Hadzialic.
Sverige har en hög andel högutbildade. Men en aspekt som sticker ut är att 28 procent av landets unga i åldern 25-34 är mindre utbildade än sina föräldrar. Snittet i OECD är 16 procent.
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) och Thomas Weko, utbildningsanalytiker på OECD.