OECD: Satsa på starkt ledarskap med fokus på elevernas lärande

För ett år sedan gav dåvarande utbildningsminister Jan Björklund i uppdrag åt OECD att granska den svenska skolan med utgångspunkt i de fallande Pisa-resultaten. I april ska granskningen vara klar. Vid en presskonferens med utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic presenterades i dag preliminära resultat och rekommendationer utifrån granskningen. På plats fanns också två representanter från OECD:s skolenhet.

– Den svenska skolan är en skola där eleverna mår bra, men det är ingen högpresterande skola. Eleverna trivs och har goda relationer till sina lärare, men de lär sig inte så mycket som de skulle kunna. Man behöver satsa mycket mer på ett starkt pedagogisk ledarskap som fokuserar på elevernas resultat och på deras lärande, det är inte det vi har sett under besöket i Sverige, säger Beatriz Pont vid OECD:s skolenhet till Skolvärlden. 

Representanterna från OECD har besökt skolor och klassrum, intervjuat elever, lärare, rektorer, fackliga representanter och politiska företrädare. 
Enligt Beatriz Pont är det tre huvudskaliga områden som behöver förbättras. 

– Det första är att stärka likvärdigheten och kvaliteten genom hela systemet så att inte skillnaderna mellan skolor och kommuner är så stora. Det andra rör lärare och kvaliteten på det som lärs ut.

Det handlar både om lärarprofessionen och om skolledarna. Beatrix Pont tar upp vikten av att läraryrket är ett attraktivt yrke där man är stolt över att vara lärare. På skolnivå lyfter OECD vikten av höga förväntningar på eleverna, tidiga insatser och att arbeta formativ. Man måste också skapa förutsättningar för att kunna förbättra lärandet.

– För det tredje måste det finnas ett mycket tydligare nationellt fokus på skolförbättring där alla vet vilken roll och ansvar de har i det arbetet. Så ser det inte ut i dag, säger Beatriz Pont.

Är det något svenska lärare kan börja göra på en gång?
– Samarbeta mycket mer. Öppna klassrumsdörrarna och arbeta tillsammans och fokusera mycket mer på att förbättra elevernas kunskaper. Pisa visade att lärare inte fokuserade på att stämma av om eleverna verkligen förstår och hänger med. Man borde arbeta mer formativt, något lärarna själva säger att de behöver mer träning i, så det skulle jag uppmuntra.

Utbildningsminister Gustav Fridolin lyfter två saker som sticker ut i granskningen. 

– Det har varit en diskussion om att Sverige trots allt är bra på jämlikhet, men nu pekar OECD väldigt tydligt på att vi har tappat när det gäller jämlikhet i skolsystemet. Elevernas bakgrund, hemförhållanden och kön påverkar hur det går i skolan. Det andra är att OECD så tydligt pekar på bristen på gemensamt ansvarstagande för skolan.

Hur ska du förbättra det ansvarstagandet? 
– Jag vill bryta med en tradition där stat och kommun skyller skolans problem på varandra istället för att ta ett tydligt gemensamt ansvar. Jag kommer åka runt och träffa alla kommunledningar under våren för att faktiskt titta på vad som är vårt gemensamma ansvar och vem som har ansvar för vad. 

I det längre loppet handlar det om att skolkommissionen faktiskt måste titta på hur en bra ansvarsfördelning för skolan innebär, menar Gustav Fridolin.

– Vad innebär det när alla efterlyser större statligt ansvar? Hur ska rollerna se ut? Hur ser vi till att garantera lärare och rektorer en stor frihet i sitt uppdrag? 

Är det något i OECD:s granskning som får dig att tänka om kring den förda utbildningspolitiken? 
– Varje skolpolitiker måste slåss emot viljan att själv tänka ut de bästa förslagen och utifrån sin ideologi driva igenom saker. Men nu tillsätter vi en skolkommission med experter i form av profession och forskning. Där kan det nog mycket väl komma fram förslag som inte är helt i enlighet med mitt partis partiprogram men det är precis det vi behöver nu.