kristina
Forskning

Ökad kontroll skapar misstro mot lärarna

Den ökade kontrollen och effektivitetstänkandet i grundskolan har kraftigt försämrat lärarnas pedagogiska roll. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet som synliggör motstridigheter i styrningen av skolans utveckling utifrån en kommuns perspektiv.

Forskaren Kristina Hansson har studerat hur Piteå kommun har arbetat med integreringen av nya medier i grundskolan från 1980-talet till 2010-talet. Samtidigt har stora och genomgripande reformer genomförts i det svenska utbildningssystemet och medielandskapet har kraftigt förändrats.

Studien beskriver hur det gick till i praktiken när reformer i början på 1990-talet skulle öka lärarnas frihet, men då också new public management infördes med nyckeltal och kvalitetssäkringssystem från företagsvärlden. Det förstärkte förvaltningsnivån och ökade kontrollen, vilket ledde till motstridigheter och en växande klyfta mellan förvaltning och verksamhet.

– Det är mycket som inte har blivit som det var tänkt, trots goda intentioner. Att införa decentralisering tillsammans med ökad kontroll innebar en motstridighet som lärarna fått kämpa med. Jag menar med stöd av resultaten i studien att new public management i skolan är starkt hindrande för den pedagogiska utvecklingen, som ju förutsätter att lärarna har ett reellt inflytande, säger Kristina Hansson.

Hon visar i studien hur lärarna blev fråntagna inflytande i att integrera den nya medietekniken i undervisningen. Lärarnas pedagogiska yrkeskunskap underordnades ekonomiska och tekniska synsätt.

Även i statliga utredningstexter framgår hur den tidigare tillitsstyrningen av skolans utveckling övergick i en misstroendestyrning med ökad kontroll. Lärarna ansågs inte fullt kapabla att bedöma hur nya medier kunde integreras i undervisningen.

– Statliga policytexter var översållade med uttryck om att skolan med automatik skulle bli mycket bättre om lärarna bara tog till sig den nya tekniken, säger Kristina Hansson.

Nu tycker hon det är dags att tänka om.

– Nu har vi haft new public management i svensk skola i 20 år och under de åren har skolresultaten sjunkit. Jag menar att den här styrningen är kontraproduktiv utifrån vad jag har sett i min studie, säger Kristina Hansson.

Hon anser att de ökade kontrollerna och byråkratin tar kraft från lärarna, som därmed tvingas underordna sina pedagogiska arbetsuppgifter.

– Istället för att se med tillit till kontrollerna, är det dags att se med misstro på kontrollerna och sätta tilliten till människorna. Jag tror att det händer jättemycket om man börjar se på människor som kompetenta och kunniga. Det är ju så lärarna måste se på sina elever, och så måste också staten och kommunerna se på sina lärare.

Kristna Hansson har själv arbetet som lärare i grundskolan sedan 1970-talet och ger också forskningen kritik; den pedagogiska forskningen sker ofta utifrån ett reformperspektiv och det har förstärkt lärarnas underordning att driva utvecklingen i skolan.

– Ofta säger man att skolan blir bättre om lärarna tar till sig forskningsrapporter, men då är man åter inne i den här styrningen att någon annan där ute sitter på svaret. Jag vill se mer forskning som utgår från lärarnas erfarenheter och som lyfter fram den erfarenhetsbaserade kunskapen. 

Här finns hela avhandlingen

Kommentera