larare_stressade_

”Under pandemin har redan hårt pressade yrken arbetat ännu hårdare”, Maria Prigorowsky, samhällschef på Hjärnfonden. Bilden är ett montage.

Undersökning

Ny undersökning: Därför ökar stressen bland lärare

Hög arbetsbelastning, nedskärningar och brist på stöd. Det är främsta orsakerna till att stressen bland lärare ökat kraftigt sedan pandemins start, enligt en ny rapport.
– Många gånger skyller man på att individen har gjort fel, men egentligen handlar det om strukturer i arbetsmiljön, säger Maria Prigorowsky, samhällschef på Hjärnfonden.

En tredjedel av de som arbetar inom kvinnodominerade yrken inom välfärden har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom, visar rapporten.

– Anställda inom vård, skola och omsorg var redan före pandemin överrepresenterade bland de som sjukskrivs. Under pandemin har redan hårt pressade yrken arbetat ännu hårdare, på helt nya sätt och behövt göra mer på färre händer. De som tar hand om våra barn ,sjuka och äldre har nu ännu högre risk att drabbas. Sverige har inte råd att tappa fler lärare till onödig och långvarig stressrelaterad sjukdom. Det här är verkligen ett tecken på att man behöver ta det här på allvar, säger Maria Prigorowsky, samhällschef på Hjärnfonden.

Undersökningen, som har tagits fram av Kantar Sifo på uppdrag av Hjärnfonden, visar att 47 procent som arbetar inom skola och utbildning upplever mer stress i dag jämfört med innan pandemin bröt ut.

– Att stressen är så pass hög går ut över både privatlivet och yrkeslivet. Många får svårare att koncentrera sig och upplever fysisk trötthet. Det kan också påverka både planeringsförmåga och minne, vilket ska tas på största allvar, säger Maria Prigorowsky.

Det är inte okej att det här fortgår.

70 procent anger att den ökade arbetsstressen beror på hög arbetsbelastning och 27 procent säger att det är organisationsförändringar, till exempel teknik- och ledningsförändringar, omorganisation och nedskärningar. 21 procent säger att det är brist på stöd från chefer och arbetskollegor och 15 procent uppger att det saknas tid för återhämtning.

– Att 70 procent i lärarkåren säger att de har för högarbetsbelastning innebär att det till och med är högre än inom vården som har 68 procent och omsorg som har 66 procent. Det är inte okej att det här fortgår.

En stor känd riskfaktor, fortsätter Maria Prigorowsky, är att många inom kontaktyrken upplever att de har lite kontroll men hög press och ökad risk för etisk stress också när många känner att de inte hinner med kärnuppdraget att undervisa eller vårda.

– Många gånger skyller man på att individen har gjort fel, men egentligen handlar det om strukturer i arbetsmiljön. Det finns ett tydligt samband mellan bristande arbetsförhållanden och stressrelaterad ohälsa. Arbetsgivaren är ytterst ansvarig för att skapa en arbetsmiljö där anställda kan prestera bra och ha ett bra yrkesliv, säger hon.

En tredjedel av de tillfrågade de kvinnodominerade branscherna vård, skola och omsorg upplever dessutom att de inte har ork över för att göra andra saker efter sin arbetstid. Tre av tio har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom.

– Konsekvenserna är att har man inte ork över så är det ju individerna som betalar med sin hälsa och livskvalité. Återhämtning och fritid är väldigt viktigt att kunna prestera bra på jobbet, men också för att kunna hålla sig frisk.

Det borde vara ett minimum och en självklarhet.

Inom skola och utbildning uppger 50 procent att de har möjlighet till återhämtning på arbetstid och möjlighet till lunchrast och 60 procent upplever även att det har ork över att göra andra saker efter arbetstid. Det är dock inte tillräckligt många, enligt Maria Prigorowsky som menar att alla ska ha tid för återhämtning på jobbet, men också orka aktivera sig efter dagens slut.

– Vi vet ju att det här är en onödig sjukdom som går att förebygga. Det är helt enkelt okej att det här fortgår, att det år efter år är samma stora yrkesgrupper som drabbas. Hjärnfonden vill bidra till ett hälsosammare Sverige där alla har ett rikt arbets- och privatliv. Det borde vara ett minimum och en självklarhet. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning ökar risken för utmattningssyndrom och är en hjärnsjukdom

Hjärnfonden vill med 20 nya reformförslag sätta stopp för den ohållbara stressen. Bland förslagen, som presenterades för beslutsfattare och experter tidigare i veckan, finns det bland annat krav på följande:

  • En nationell haverikommission mot ohälsosam stress. Inför en kommission som gör grundliga genomlysningar av några av de mest utsatta yrkesgrupperna och har mandat att peka på åtgärder och var ansvaret ligger
  • Straffbara arbetsförhållanden. Ingen har ännu dömts till följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Det behövs en översyn av reglerna kring arbetsmiljöbrott och sanktionsmöjligheter
  • Jämställd arbetsmiljö. Hjärnfonden föreslår könsbaserade arbetsmiljöundersökningar med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att minska arbetsmiljöskillnader på större arbetsplatser.

Förhoppningen är att kraven leder till att alla ska kunna gå till jobbet och utvecklas, men också ha energi när arbetsdagen är slut, säger Maria Prigorowsky.

– Vi måste få ett hållbart arbetsliv. Det vinner alla på. Både individen som gör ett bättre jobb och kan prestera bättre och får ett hälsosammare liv. Samhällets enorma kostnader enorma kostnader kommer minska. Det är stora yrkesgrupper som år efter år drabbas och vi vill verkligen stå upp för att fler måste ta ansvar. Det behövs ett tydligt ledarskap och det är många som behöver som behöver stå upp mycket tydligare för arbetsmiljön och dess betydelse. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm