Annons

Olika pengapåsar bidrar till utanförskap

Publicerad 24 oktober 2013

Fakta

Skolmisslyckanden - kostnad och besparing med stöd

Så mycket kan en persons misslyckande på arbetsmarknaden kosta

Reducerad livslön på grund av svaga skolresultat:1,4 miljoner

Sent inträde i arbetslivet:2,3 miljoner

Längre perioder av psykisk ohälsa och arbetslöshet: 9 miljoner

Livslångt utanförskap från arbetsmarknaden: 9–11,5 miljoner

 

Så stort är värdet av en lyckad tidig intervention

Förkortande av tiden med låg lön på grund av skolmisslyckanden – till tio år i stället för livslångt: 0,8 miljoner

Reducering av ett senare inträde på arbetsmarknaden med tre år ger en samhällsvinst på 1,3 miljoner

Att gå från partiellt utanförskap till permanent närvaro på arbetsmarknaden: 1,7 miljoner

Att gå från ett fullständigt till ett partiellt utanförskap ger en samhällsvinst på cirka 5,8 miljoner

Källa: Rapporten ”Teknikstöd i skolan – en socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden”.

Relaterat

Kostnaderna för särskilt stöd ökar i många skolkommuner. Men prislapen för att inte ge elever det stöd de behöver talas det mindre om. Det vill nationalekonomen Ingvar Nilsson ändra på.

– De som i vuxenlivet hamnat i olika typer av utanförskap har nästan alla en förhistoria av skolmisslyckanden. Även i måttlig form, där en ung person blir ett par år sen in på arbetsmarknaden, handlar det om en samhällskostnad på 700 000–900 000 kronor, säger han.

Samhället gör en jätteinvestering på runt 3,5 miljoner kronor i varje ungdom under uppväxten, varav två miljoner rör skola och förskola.

– Vi är väldigt dåliga på att vårda den investeringen om vi inte lägger in ytterligare 25 000–50 000 kronor, som kan ge effekt. Vi slösar bort många av de här ungdomarna. Nu pratar vi bara ur ett ekonomiskt perspektiv, sett ur mänsklig aspekt är det ännu värre, säger Ingvar Nilsson.

Han är nationalekonom och en av författarna till rapporten "Teknikstöd i skolan – en socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden" som kom i somras. Rapporten är skriven för Hjälpmedelsinstitutet, som på regeringens uppdrag driver ett projekt i Halmstad, Växjö och Kalmarsunds gymnasieförbund om teknikstöd till unga i gymnasiet med kognitiva svårigheter. Ett av syftena är att visa på kostnaderna för att en stor del av dessa unga hamnar i arbetslöshet eller stödåtgärder efter skolan (se grafiken på sidan 12).

– Utanförskapet har en osynlighetsdimension i och med att kostnaderna flyttas mellan olika aktörer och över tid. Ingen ser mönstren, eftersom det inte redovisas på så sätt i våra budgetar. En klok rektor, som vill jobba med de här ungdomarna och ger dem ett stöd som kanske kostar 25 000 kronor, kommer inte klara av det inom ramen för sin skolpeng utan får röda siffror i sin budget. Den aktör i kommunen som får bära kostnaderna för goda förebyggande åtgärder är alltså skolan, men den som tjänar pengar på skolans intervention är först socialtjänsten och senare i livet sjukvården och Försäkringskassan. Det finns rätt dramatiska omfördelningseffekter inom kommunen och mellan kommuner och andra offentliga aktörer.

Hur ska man göra för att komma tillrätta med detta?

– Man måste hitta finansieringssätt som är sektorsöverskridande. Ungefär 50 kommuner i landet har redan avsatt socialt investeringskapital i olika fondformer. Det finns åtminstone en miljard placerade i de fonderna i dag. Malmö har satt 100 miljoner kronor i en fond, Tomelilla tio miljoner, Södertälje 28 miljoner. Det här går att göra något åt, det är vår absoluta övertygelse. Annars kommer kostnaderna bara senare, och på en annan budgetpost. Vi har inte brist på pengar i våra system, däremot är vi väldigt dåliga på att använda dem smart. Tittar man på prislappen för att inte göra något inser man snabbt att det blir dyrt, säger Ingvar Nilsson.

Att sänka nivån av utanförskap för en grupp på 90 elever ger en långsiktig samhällsvinst på mellan 30 och 160 miljoner kronor, enligt hans beräkningar.

– När vi kan visa detta i siffror för beslutsfattare är det inte så svårt att få dem med sig, säger Ingvar Nilsson.

Hur väl vet man att extrainsatserna ger effekt?

– Problemet är att man, om man pratar om systematisk, forskningsbaserad evidens, inte vet så mycket. Men i de projekt vi har följt ser vi många unga som det har gjort skillnad för. De kommuner som är med i projektet vi jobbar med har satsat 10,5 miljoner kronor. Ekonomiskt är det redan inhämtat många gånger om. Det räcker att vi hjälper en enda av de 350 ungdomarna för att projektet har hämtat sig ekonomiskt.

Med den nya skollagen skärptes kraven på elevers rätt till särskilt stöd. Hur det särskilda stödet ska utformas finns dock inte formulerat i någon lag eller förordning. Det bestäms lokalt.

– Enligt skollagen ska stöd ges direkt till barnet som har behov. Det är rektor som ska se till att behovet utreds och rektor är också ansvarig för att se till att rätt stöd ges. Stöd ska sättas in vid behov oberoende om eleven har en diagnos eller inte. Det finns inte något diagnoskrav i skollagen, det handlar bara om elevens behov, understryker Paula Caleca Costa Hallberg, undervisningsråd på Skolverket.

Men de svenska skolorna gör inte tillräckligt för att se till att elever verkligen får det stöd de behöver. Statistik från Skolinspektionen för första halvåret 2013 visar att 71 procent av skolorna som varit föremål för regelbunden tillsyn fick påpekanden om brister i arbetet med särskilt stöd.

Att utbildningsminister Jan Björklund samtidigt aviserat att kravet på åtgärdsprogram ska tas bort, som en del i att minska skolbyråkratin, oroar Robert Noord, oppositionsråd i Haninge kommun och vice ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms län.

– Motivet i det här fallet är att minska lärarnas administration och det vill jag också. Men den här åtgärden skickar signaler om att lärarna ska ägna mindre tid åt de elever som riskerar att inte nå målen och det leder fel.

Vad får det för konsekvenser, menar du?

– Det innebär att det inte finns någon dokumentation om vad skolan har vidtagit för åtgärder för en elev som går ut grundskolan utan fullständiga betyg och kanske inte är behörig att komma in på gymnasiet. Det tycker jag blir rättsosäkert. Det finns en kritik mot hur åtgärdsprogrammen har formulerats, men då måste man arbeta med det. Hur utvecklar vi dem och ser till att de blir bra verktyg? Lösningen kan inte vara att bara ta bort dem.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Digitalt

Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.

Annons
Annons
Lärares befogenheter

Högsta domstolen friar i BEO-fallet: Inte kränkande behandling

Dom

Högsta domstolen friar i BEO-fallet.

LR: ”Lärare måste ha vissa befogenheter”

Dom

”Domen pekar på att det finns situationer där fysiskt ingripande är adekvat”, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons

Betyg från årskurs fyra skjuts upp

Betyg

Möjligheten för fler skolor att införa betyg från årskurs fyra skjuts upp till nästa läsår.

Annons
Annons

Inget treterminssystem i Malmö

Treterminssystem

Malmö stads försök att testa tre terminer får ett nej från Utbildningsdepartementet.

Annons
Lämplighetstest

Regeringen föreslår lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Blivande lärare kan få göra lämplighetsprov på lärarutbildningen i framtiden. 

Debatt

Debatt: Bättre om lärare fick göra prov i stället för elever

Debatt

”För att säkerställa likvärdighet och rättssäkerhet i svensk skola behövs en annan lösning, något nytt. Varför inte testa Sveriges lärare?”

Kommentera
Skolverket hemligstämplar uppgifter

Uppmaningen till friskolorna: Publicera statistik om betyg

Beslut

Friskolornas Riksförbund rekommenderar friskolor att själva lägga ut betygsstatistik för allmänheten. 

Starka reaktioner på beslut att hemligstämpla uppgifter

Beslut

Beslutet skapar stor debatt i sociala medier.

Skolprofilerna: ”Dödsstöt för en demokratisk och öppen skola”

Beslut

”Det är ett helt förkastligt beslut som leder till en dödsstöt för en öppen demokratisk skola”, skriver Skolvärldens bloggare och profiler Sara Bruun, Michael Bruér och Nicklas Mörk.

Skolverket hemligstämplar uppgifter om alla skolor

Statistik

Från och med i höst kommer Skolverket inte längre att publicera statistik om enskilda skolor.

Anna Ekström kritisk: ”Information som behöver göras tillgänglig”

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till att Skolverket från och med i höst inte lämnar ut statistik om enskilda skolor.

Lärarutbildning

Efter coronakrisen – miljardsatsning på fler utbildningsplatser

Lärarutbildning

Fler studenter ska få chansen att plugga till lärare i höst. 

Alisa: Därför är jag lärare

Läraryrket

”Jag älskar klassrummet där olikheter och likheter möts.”

Anni: Därför är jag lärare

Läraryrket

Här berättar Anni varför hon är lärare – och vad hon skulle vilja förändra.

Coronaviruset

Lägre risk att lärare smittas än andra yrkesgrupper

Corona

I en färsk undersökning framgår det att lärare löper lägre risk att smittas av covid-19 än många andra yrkesgrupper. 

Debatt

Skolverket raderar ”guldpartner” till Ung företagsamhet: ”Missvisande”

Replik

Skolverket tar bort formuleringen att man skulle vara ”guldpartner” till Ung företagsamhet.

Kommentera

”Varför är Skolverket ’guldpartner’ till organisationen UF?”

Debatt

Enligt grundlagen måste alla statliga myndigheter "iaktta saklighet och opartiskhet" i sin verksamhet. Hur kan Skolverket få ihop detta med att vara ”guldpartner” till föreningen Ung företagsamhet? undrar debattörerna.

Kommentera
Lärarlegitimation

Fackets varning – undantagsregler för obehöriga riskerar slå fel

Legitimation

”Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare använder de här reglerna på ett sätt som faktiskt drar undan mattan för legitimationsreformen”, säger Åsa Fahlén.

”Har inte skolan behövt prioritera tillräckligt?”

Debatt

Coronapandemins fortsatta konsekvenser för landets skolor är något som oroar läraren Tilde Jansson.

Kommentera
Politik

Så vill partierna lösa skolans största problem

Politik

Ny enkät med riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner.

Skolvärlden ökar i räckvidd – nya rekordhöga siffror

Media

Skolvärlden ökar i räckvidd och når rekordmånga läsare. Det visar Kantar Sifos senaste mätning.

Rehabilitering

Carolines väg tillbaka efter stroken: ”Jag kunde varken gå eller prata”

Rehabilitering

Det som började som en vanlig arbetsdag för läraren Caroline Pagmert Nilsson slutade på akuten. Hon hade fått en stroke, och var delvis förlamad. I dag har hon tagit sig tillbaka till sitt gamla liv, men vägen dit var lång. 

Experten svarar: Så kan du få hjälp under rehabiliteringen

Arbetsmiljö

Om du blir sjukskriven eller på annat sätt får nedsatt arbetsförmåga kan du få stöd under din rehabilitering. Ingrid Lindholm på Lärarnas Riksförbund berättar hur det fungerar.

Forskning

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Forskning

Kenny Skagerlund forskar om dyskalkyli och har nyligen tagit emot ett forskningsanslag på 1,7 miljoner kronor.

rektorer väljer bort elever

Forskning visar: Barn med diagnos välkomnas inte av skolor

Jämlikhet

Forskning visar att skolor väljer bort elever med funktionsnedsättning.

Anna Ekström: ”Skolor ska inte välja barn – barn ska välja skola”

Elevurval

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

Rektorer ”tar referenser” på barn – elever med behov nekas plats

Urvalsfusk

Skolledare letar fakta om elever som sökt plats på deras skola innan de erbjuder en plats.

Nya lagar och regler

Här är skolans nya lagar och regler

Lagar

Under sommaren träder ett antal nya lagar och regler för skolan i kraft.

Längre grundskoleterminer ger resultat senare i livet

Forskning

Nationalekonomer har analyserat effekterna av utökad undervisningstid.  

Blogg

Alexander Skytte: ”Därför slopar vi omklädning på idrotten i höst”

Blogg

Läraren Alexander Skytte skriver om varför han vill slopa omklädning på idrotten.

Specialpedagogik

Satsning för elever i behov av särskilt stöd

Specialpedagogik

Efter flera turer inför Stockholms stad en ny modell för att säkerställa att elever som är i behov av särskilt stöd får den stöttning de behöver för att klara skolan.

Ny mätning: Så ser förtroendet ut för Lärarnas Riksförbund

Fackligt

LR ökar i ny mätning – men ligger strax under genomsnittet.

Debatt

”I Tyskland är friskolor en självklarhet – utan att vara aktiebolag”

Debatt

”Utifrån ett kontinentalt perspektiv ter sig den svenska friskoledebatten som närmast obegriplig”, skriver Arne Engström, biträdande professor vid Strömstad Akademi.

Kommentera

”Varför laga något som inte är trasigt?”

Debatt

Linköpings kommun har rustat upp grundskolornas bibliotek genom att satsa på modellen med fokusbibliotek, något som har givit frukt. Men nu vill utbildnings- och arbetsmarknadsenheten göra förändringar som debattörerna menar kommer leda till försämringar för Linköpings skolelever. 

Kommentera
Förkortningar

Knepigt hänga med i skolans förkortningsdjungel

Arbetsmiljö

Läraryrket är fullproppat av förkortningar av olika slag.
– Det kan vara omöjligt att koda vad det är frågan om, säger erfarne läraren Karin Boberg.

Testa dig själv: Kan du de här skolförkortningarna?

Test

Skolans värld kryllar av förkortningar. Här listar Skolvärlden 52 stycken – har du koll på dem?

Lovskola

Sommarskola – utan behöriga lärare: ”Dåligt för eleverna”

Lovskola

”Det bör vara behöriga lärare som undervisar på sommarskolan.”

Trygghet i skolan

Flickor otryggare än pojkar i skolan

Undersökning

När skolor kartlägger trygghetsproblem saknas jämställdhetsperspektiv, enligt Skolinspektionen. "Inte förvånande men tragiskt".

Terminsslut

Pandemisk vårtermin: Du vet att du är lärare när…

Lista

Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Debatt: ”Öka volymerna och sänk priserna på läromedel”

Debatt

Efterfrågan på läromedel bland lärare och elever är stor men medel för inköp minskar – vilket leder till höjda priser från förlagen. En paradox – och en kräftgång som måste brytas, skriver Rolf Ekelund.

Kommentera

SFI-elever påverkas extra negativt av coronakrisen

Corona

76 procent av lärare inom SFI anser att elever med ett annat modersmål än svenska påverkats negativt av coronapandemin, visar en ny undersökning.

Studie- och yrkesvägledning

Den ensamma vägvisaren: ”Vi har för många elever”

Vägledning

Behovet av vägledning i ett komplext skolsystem är stort. Ändå är studie- och yrkesvägledarna sällan prioriterade.

Så drabbas landets syvare under coronakrisen

Corona

Sju av tio studie- och yrkesvägledare menar att distansvägledningen gjort att eleverna fått sämre förutsättningar när det gäller val av framtida studier och jobb. 

Gymnasieutredningen

Kornhall: Vi börjar se konturerna av ett skolsystem värt namnet

Analys

Per Kornhall analyserar utredningen om gymnasieskolan: ”Utredaren ska ha en eloge för detta konkreta förslag”.

Utredning: Staten ska styra gymnasieutbudet

Utredning

Staten ska sätta ramarna för vilka gymnasieutbildningar som ges var i landet, föreslår ny utredning.

Estetlärare

Här kombineras slöjd med kemi och svenska

Undervisningsmetoder

”Jag ser bara fördelar med att jobba på det här sättet”, säger slöjdläraren Karolin Wagner.

Debatt

”Ju mer kommunerna sparar – desto mer tjänar friskolorna”

Debatt

”Min förhoppning är att lärare och rektorer kräver av de partier som vill ha deras röster i nästa val att de ska prioritera elever och anställdas behov före koncernskolornas aktieägares behov”, skriver Marcus Larsson från tankesmedjan Balans.

Kommentera
Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons