Annons

Olika pengapåsar bidrar till utanförskap

Publicerad 24 oktober 2013

Fakta

Skolmisslyckanden - kostnad och besparing med stöd

Så mycket kan en persons misslyckande på arbetsmarknaden kosta

Reducerad livslön på grund av svaga skolresultat:1,4 miljoner

Sent inträde i arbetslivet:2,3 miljoner

Längre perioder av psykisk ohälsa och arbetslöshet: 9 miljoner

Livslångt utanförskap från arbetsmarknaden: 9–11,5 miljoner

 

Så stort är värdet av en lyckad tidig intervention

Förkortande av tiden med låg lön på grund av skolmisslyckanden – till tio år i stället för livslångt: 0,8 miljoner

Reducering av ett senare inträde på arbetsmarknaden med tre år ger en samhällsvinst på 1,3 miljoner

Att gå från partiellt utanförskap till permanent närvaro på arbetsmarknaden: 1,7 miljoner

Att gå från ett fullständigt till ett partiellt utanförskap ger en samhällsvinst på cirka 5,8 miljoner

Källa: Rapporten ”Teknikstöd i skolan – en socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden”.

Relaterat

Kostnaderna för särskilt stöd ökar i många skolkommuner. Men prislapen för att inte ge elever det stöd de behöver talas det mindre om. Det vill nationalekonomen Ingvar Nilsson ändra på.

– De som i vuxenlivet hamnat i olika typer av utanförskap har nästan alla en förhistoria av skolmisslyckanden. Även i måttlig form, där en ung person blir ett par år sen in på arbetsmarknaden, handlar det om en samhällskostnad på 700 000–900 000 kronor, säger han.

Samhället gör en jätteinvestering på runt 3,5 miljoner kronor i varje ungdom under uppväxten, varav två miljoner rör skola och förskola.

– Vi är väldigt dåliga på att vårda den investeringen om vi inte lägger in ytterligare 25 000–50 000 kronor, som kan ge effekt. Vi slösar bort många av de här ungdomarna. Nu pratar vi bara ur ett ekonomiskt perspektiv, sett ur mänsklig aspekt är det ännu värre, säger Ingvar Nilsson.

Han är nationalekonom och en av författarna till rapporten "Teknikstöd i skolan – en socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden" som kom i somras. Rapporten är skriven för Hjälpmedelsinstitutet, som på regeringens uppdrag driver ett projekt i Halmstad, Växjö och Kalmarsunds gymnasieförbund om teknikstöd till unga i gymnasiet med kognitiva svårigheter. Ett av syftena är att visa på kostnaderna för att en stor del av dessa unga hamnar i arbetslöshet eller stödåtgärder efter skolan (se grafiken på sidan 12).

– Utanförskapet har en osynlighetsdimension i och med att kostnaderna flyttas mellan olika aktörer och över tid. Ingen ser mönstren, eftersom det inte redovisas på så sätt i våra budgetar. En klok rektor, som vill jobba med de här ungdomarna och ger dem ett stöd som kanske kostar 25 000 kronor, kommer inte klara av det inom ramen för sin skolpeng utan får röda siffror i sin budget. Den aktör i kommunen som får bära kostnaderna för goda förebyggande åtgärder är alltså skolan, men den som tjänar pengar på skolans intervention är först socialtjänsten och senare i livet sjukvården och Försäkringskassan. Det finns rätt dramatiska omfördelningseffekter inom kommunen och mellan kommuner och andra offentliga aktörer.

Hur ska man göra för att komma tillrätta med detta?

– Man måste hitta finansieringssätt som är sektorsöverskridande. Ungefär 50 kommuner i landet har redan avsatt socialt investeringskapital i olika fondformer. Det finns åtminstone en miljard placerade i de fonderna i dag. Malmö har satt 100 miljoner kronor i en fond, Tomelilla tio miljoner, Södertälje 28 miljoner. Det här går att göra något åt, det är vår absoluta övertygelse. Annars kommer kostnaderna bara senare, och på en annan budgetpost. Vi har inte brist på pengar i våra system, däremot är vi väldigt dåliga på att använda dem smart. Tittar man på prislappen för att inte göra något inser man snabbt att det blir dyrt, säger Ingvar Nilsson.

Att sänka nivån av utanförskap för en grupp på 90 elever ger en långsiktig samhällsvinst på mellan 30 och 160 miljoner kronor, enligt hans beräkningar.

– När vi kan visa detta i siffror för beslutsfattare är det inte så svårt att få dem med sig, säger Ingvar Nilsson.

Hur väl vet man att extrainsatserna ger effekt?

– Problemet är att man, om man pratar om systematisk, forskningsbaserad evidens, inte vet så mycket. Men i de projekt vi har följt ser vi många unga som det har gjort skillnad för. De kommuner som är med i projektet vi jobbar med har satsat 10,5 miljoner kronor. Ekonomiskt är det redan inhämtat många gånger om. Det räcker att vi hjälper en enda av de 350 ungdomarna för att projektet har hämtat sig ekonomiskt.

Med den nya skollagen skärptes kraven på elevers rätt till särskilt stöd. Hur det särskilda stödet ska utformas finns dock inte formulerat i någon lag eller förordning. Det bestäms lokalt.

– Enligt skollagen ska stöd ges direkt till barnet som har behov. Det är rektor som ska se till att behovet utreds och rektor är också ansvarig för att se till att rätt stöd ges. Stöd ska sättas in vid behov oberoende om eleven har en diagnos eller inte. Det finns inte något diagnoskrav i skollagen, det handlar bara om elevens behov, understryker Paula Caleca Costa Hallberg, undervisningsråd på Skolverket.

Men de svenska skolorna gör inte tillräckligt för att se till att elever verkligen får det stöd de behöver. Statistik från Skolinspektionen för första halvåret 2013 visar att 71 procent av skolorna som varit föremål för regelbunden tillsyn fick påpekanden om brister i arbetet med särskilt stöd.

Att utbildningsminister Jan Björklund samtidigt aviserat att kravet på åtgärdsprogram ska tas bort, som en del i att minska skolbyråkratin, oroar Robert Noord, oppositionsråd i Haninge kommun och vice ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms län.

– Motivet i det här fallet är att minska lärarnas administration och det vill jag också. Men den här åtgärden skickar signaler om att lärarna ska ägna mindre tid åt de elever som riskerar att inte nå målen och det leder fel.

Vad får det för konsekvenser, menar du?

– Det innebär att det inte finns någon dokumentation om vad skolan har vidtagit för åtgärder för en elev som går ut grundskolan utan fullständiga betyg och kanske inte är behörig att komma in på gymnasiet. Det tycker jag blir rättsosäkert. Det finns en kritik mot hur åtgärdsprogrammen har formulerats, men då måste man arbeta med det. Hur utvecklar vi dem och ser till att de blir bra verktyg? Lösningen kan inte vara att bara ta bort dem.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Längtan efter digital kompetens i utsatta områden

Digital kompetens

En rosa buss ska få fler mellanstadieelever i utsatta områden att intressera sig för programmering och få upp ögonen för ny teknik.
– Vi vill bidra till en jämlik utbildning, säger Maria Olsson.

Annons
Annons

Skolresultaten pekar uppåt i ny rapport

Positiv trend

Fler är behöriga till gymnasieskolan och det genomsnittliga meritvärdet ökar, men bristen på jämlikhet kvarstår. Det visar en ny rapport om grundskolan från SKL.

Annons

Sociala medier – därför måste även yngre barn få kunskaper i bild

Debatt

Vi lever med en visuell kommunikation i en omfattning som vi aldrig tidigare har upplevt. Därför måste skolan ta bildämnet på allvar och ge även yngre barn bildkunskaper”, skriver författaren Torhild Elisabet Sandberg.

Kommentera

Rapport: Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan

Rapport

Det saknas anpassade utmaningar för högpresterande elever i flera av landets skolor, visar en granskning från Skolinspektionen. 
– Sverige ligger sist i hela världen när det kommer till frågor som rör särskilt begåvade och högpresterande elever, säger pedagogen Mona Liljedahl.

Annons
Annons

Så förhindrade de hundratals gymnasieavhopp

Avhopp

Satsningen ”Plugga klart” tog sikte på 800 elever i riskzonen för att hoppa av gymnasiet. Resultatet: 720 av dem är kvar i skolan. – Det handlar mycket om att skapa relationer och vara lyhörd, säger Sebastian Wass, en av lärarna som deltar i satsningen.

Annons

LR Studs ordförande tar över Saco studentråd

LR Stud

Lärarnas Riksförbunds studerandeförenings ordförande Mimmi Rönnqvist är vald till ordförande i Saco studentråd under verksamhetsperioden 19/20.

Elvira, 18: ”Det är dags att vi börjar tänka på lärarna”

Debatt

”Lärare undervisar Sveriges framtid och det är dags att vi börjar tänka på dem. Lärarutbildningen måste ställa högre krav”, skriver 18-åriga Elvira Löwenadler.

Kommentera

Miljonsatsning på tioårig grundskola i M:s budget

Budget

Inför en timme mer i undervisningstid, utöka satsningen på lovskolan och lansera en tioårig grundskola. Det är några av delarna på skolområdet som återfinns i Moderaternas budgetmotion.

Så fick Västeråsskolan stopp på stöket

Arbetsmiljö

Dagliga konflikter bland eleverna och stök i klassrummet. Lärare och rektorer som slutade på löpande band. Och ett hot om vite på nära en miljon kronor från Skolinspektionen. Det såg inte ljust ut för Vetterstorpsskolan i Västerås – men på ett halvår vände trenden.

Högsäsong för betygsfrågor – det vill lärarna veta

Betygsättning

Det drar ihop sig till betygsättning på landets skolor. På Skolverket märks det genom att fler lärare hör av sig med frågor – och i år har de en lite annan karaktär än tidigare.

De prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Språkintroduktion

Tätt samarbete, noga planering och välutbildad personal. Arbetslaget från Blackebergs gymnasium tilldelas priset "Årets lärarlag" för sitt arbete med nyanlända elever.
– Jag hoppas att vi kan inspirera andra, säger studie- och yrkesvägledaren Kristina Salenstedt Linder. 

Efter kritiken: SPSM drar tillbaka adhd-rapporten

NPF

Specialpedagogiska skolmyndighetens rapport om insatser för elever med adhd har fått kraftig kritik. Nu drar myndigheten tillbaka rapporten.

Så slår jobbstressen mot skolan

Arbetsmiljö

Fyra av tio grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare säger att de haft arbetsrelaterade besvär till följd av arbetet, visar en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket.

SKL: Inför samordnad individuell plan för elever med behov

SIP

Sveriges Kommuner och Landsting vill införa en bestämmelse om samordnad individuell plan (SIP) i skollagen.

För mycket vardag och för lite matte

Matematik

Hur ska man lära ut matte på bästa sätt i klassrummet? Den frågan har länge varit föremål för en intensiv debatt inom skolforskning. Nu ger en svensk studie svar.

Rösten en bortglömd arbetsmiljöfråga

Arbetsmiljö

Rösten är ett av lärarnas viktigaste verktyg, och problem med den leder ofta till stress och sjukskrivningar. Men skolledarna är förvånansvärt ovetande om sitt ansvar, enligt logopeden och forskaren Annika Szabo Portela.

Läraren: ”Vi får inte ta demokratin för givet”

Projekt

På Jämtlands gymnasium uppmuntras eleverna att starta föreningar och samtidigt värna om demokratin. Arbetet är en del av ett demokratiprojket som skolan startat.
– Det är viktigt att vi inte tar demokratin för givet, säger Camilla Göransson, lärare på skolan. 

Metoo

#ickegodkänt ett år senare: ”Förväntar oss mer”

Metoo

Ett år har gått sedan läraruppropet Ickegodkänt. Läraren och initiativtagaren, Elinor Holmström, berättar om vad som har hänt sedan uppropet och vad nästa steg är för en mer jämställd skola.

Fem tips: Så arbetar du med #Metoo i undervisningen

Metoo

Lärarna uppmanas prata om Metoo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

Här har eleverna prao i fem årskurser

Prao

På Malmaskolan värdesätts praon högt. Redan från årskurs 5 får eleverna börja bekanta sig med arbetslivet.
– Jag tror att vi har mest prao i Sverige, säger Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare på skolan.

Skolverket föreslår mer fjärrundervisning

Fjärrundervisning

Skolverket vill att regeringen ska överväga att tillåta fjärrundervisning i fler ämnen och i lägre årskurser.
– I den här lärarbristsituationen måste vi hitta lösningar på kort och lång sikt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén. 

De blir först i Sverige med tre terminer

Treterminssystem

Tre terminer, kortare sommarlov, och längre höst- och sportlov. Det är planen när Amerikanska gymnasiet drar igång sin verksamhet.
– Vi tror att det här kommer att underlätta för lärarna, säger skolans rektor Peter Heddelin.

Marie sa upp sig på grund av arbetet med praon

Prao

Den obligatoriska praon i högstadiet innebär tung arbetsbörda för studie- och yrkesvägledare. Syvaren Marie valde att byta jobb när det stod klart att beslutet skulle gå igenom.
– I slutändan hamnar hela organiseringen på oss, säger Marie. 

Replik: ”Problemet ligger i kunskapskravens formuleringar”

Replik

”Barn kan givetvis i viss utsträckning analysera även när de är väldigt små. Problemet ligger i just kunskapskravens formuleringar”, skriver Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en replik.

Kommentera

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons