Man Holding Blank Card
Lärarlegitimation

Omöjligt få behörighet genom erfarenhet för många mattelärare

Det är svårt att dra nytta av erfarenhetsreglerna för den som undervisar i matematik på gymnasiet. I praktiken är det bara lärare på naturvetenskapligt program som undervisar i alla de kurser som krävs för att behörighetskraven ska vara uppfyllda.
På Skolverket är man medveten om problemet och försöker hitta en lösning. 

Erfarenhetsreglerna

Legitimerade lärare (eller lärare som uppfyller kraven för att få legitimation)  som har undervisat sammanlagt minst åtta läsår i ett ämne, årskurs eller skolform under de senaste femton åren i ett ämne de saknar behörighet i kan få sin yrkeserfarnehet tillgodoräknad.

Behörighet utifrån erfarenhet i gymnasieskolan
”Undervisningen i ett ämne behöver inte alltid ha omfattat samtliga kurser som ingår i ämnet. Det räcker att läraren har erfarenhet av undervisning i de mest centrala kurserna i ämnet. Minst en termins erfarenhet av undervisning i varje central kurs krävs.” 

Gy 2011 – Mest centrala kurser i matematik

Samtliga följande kurser:
matematik 1a
matematik 2a
matematik 4
matematik 5
matematik – specialisering

samt minst en av följande kurser:

matematik 1b
matematik 1c

samt minst en av följande kurser:

matematik 2b
matematik 2c
samt minst en av följande kurser:
matematik 3b
matematik 3c

Gy 2000
Samtliga följande kurser:
matematik A-E

samt minst en av följande kurser:

matematik – breddning
matematik – diskret

Källa: Skolverket 

Att det råder brist på behöriga lärare i ämnen som kemi och matematik är väl känt och i sommar börjar kravet på legitimation gälla fullt ut. Samtidigt diskuteras olika vägar för att göra redan verksamma lärare behöriga. En legitimerad lärare som undervisat som obehörig i ett ämne i minst åtta år kan bli behörig utifrån sin yrkeserfarenhet.

Men i praktiken är det inte alltid så enkelt. För en lärare som undervisat länge i matematik på samhällsprogrammet eller ekonomiprogrammet är det, som reglerna ser ut i dag, omöjligt att bli behörig genom erfarenhet. Orsaken är att behörighet på gymnasiet ges i hela ämnet, inte per kurs, och för matematikämnet krävs att läraren har erfarenhet från åtta olika kurser, varav vissa bara läses av elever på naturvetenskapligt program.

– Vi ser ett bekymmer med detta och vi utreder just nu om det finns någon annan möjlighet att hantera frågan på. Vi tycker inte att det är riktigt tillfredsställande att personer som undervisat i all matematik som ligger inom ramen för, till exempel, samhällsprogrammet blir utestängda från möjligheten att bli behöriga utifrån erfarenhet, säger Niclas Westin, enhetschef på Skolverket.

I grundskolan uppstår inte problemet eftersom lärare där får behörighet i ämne och årskurs. Har man undervisat i matematik i årskurs sju så får man behörighet för matematik i årskurs sju.

Niclas Westin påpekar att frågan om behörighet på ämnesnivå inte bara berör erfarenhetsreglerna utan behörighet generellt. Redan för flera år sedan påtalade Skolverket för regeringen vilka svårigheter som följer av att behörighet i gymnasieskolan ges i ämnet. Det skapar till exempel problem för lärare med äldre utbildning som har undervisningserfarenhet från kurser som nu bara motsvarar delar av ett ämne. Och i vissa yrkesämnen är ämnesplanerna så breda att en person inte kan ha kunskap i alla delar.

 – Vi framförde önskemål till regeringen om att få ge behörighet i gymnasieskolan på kursnivå. Men vi fick svar att ett ämne inte ska vara bredare än att man kan bli behörig i det. Som en konsekvens håller vi nu på och delar upp vissa yrkesämnen för att göra dem smalare. Men det löser inte situationen i matematikämnet.

Niclas Westin vill inte föregå den utredning som nu görs hos Skolverket men säger att man försöker hitta en lösning. Alternativet till att ge behörighet per kurs är att Skolverket ändrar sin egen praxis för hur behörighet bedöms.

– Det som skulle hända om vi gav lärarna som undervisar i matematik på samhällsprogrammet behörighet är att de rent juridiskt blir behöriga i hela ämnet. Och vi måste göra en ordentlig bedömning av riskerna med att göra så.

Det kritiska i matematikämnet är progressionen, menar Niclas Westin. Innehållet i de högre kurserna har man inte kommit i kontak med om man inte själv studerat matematik. 

– Grundsyftet med lärarlegitimationsreformen är att säkerställa att eleverna får undervisning av välutbildade och kompetenta lärare. Vi kan inte göra tolkningar som går emot själva intentionen, säger Niclas Westin och fortsätter.

– Om vi kommer fram till att vi ska förändra vår praxis så kan vi verkställa så fort vi bestämt oss. Men om vi bedömer att en sådan lösning inte är rimlig utan istället kommer fram till att den enda lösningen är att ge behörighet per kurs, då hamnar frågan på regeringens bord. Och då ligger lösningen betydligt längre fram i tiden. 

Kommentera