Annons
Svenske Anders Lundblad arbetar som lärare i Norge.

Ordningsbetyg i Norge: De har en stor effekt här

Publicerad 3 april 2019

Fakta

Norska ordnings- och uppföranderegler

Ordning

Som elev ved Grålum ungdomsskole skal du:

  • Møte presis
  • Møte forberedt til opplæringen
  • Ha med nødvendig utstyr
  • Gjøre arbeid til rett tid og overholde frister
  • Holde orden

I hverdagen gjelder følgende regler:

  • Du bruker baseinngangen når du skal inn på skolen, og du tar av yttertøy og utesko i garderoben
  • Du rydder etter deg og bidrar til at det er ryddig i garderobe, undervisningsrom og fellesarealer
  • Du oppholder deg på skolens område i skoletida – 10. klasse får forlate skolens område i storefri. Dersom du velger å være inne i friminuttene eller før/etter skoletid, kan du være i egen base eller i kantine-/amfiområdet. Du besøker ikke andre baser enn din egen dersom du ikke har undervisning der.
  • Du parkerer sykkel og moped/mc på anviste plasser og bruker ikke disse i skoletida. Elever på 10. trinn kan bruke sykkel og moped/mc i storefri. Skateboard og rulleskøyter brukes kun ved skateboardrampen – iført hjelm.
  • Ståhjulinger er ikke tillatt på skolens område.

 
Uppförande

  • Som elev ved Grålum ungdomsskole skal du vise alminnelig god oppførsel. Det vil si at du skal:
  • Være til stede i opplæringen
  • Behandle medelever, ansatte og andre som du møter i skolehverdagen med respekt uansett kjønn, nasjonalitet, religion, livssyn, seksuell orientering m.m.
  • Respektere medelever og ansattes intimsone
  • Bidra til et godt læringsmiljø
  • Holde nødvendig arbeidsro i læringsaktivitetene
  • Rette deg etter beskjeder fra skolens ansatte
  • Ta godt vare på skolens, egne og andres eiendeler – ikke ta andres ting
  • Vise nettvett og følge skolens regler for bruk av mobiltelefoner, datautstyr og annet digitalt utstyr.

Oppførsel og opptreden som ikke aksepteres:

  • Å mobbe, erte eller plage andre
  • Å utøve eller true med fysisk vold
  • Å delta i lek som kan medføre fare for deg selv eller andre – f.eks. snøballkasting, lekeslåssing, knuffing etc.
  • Å fuske eller forsøke å fuske
  • Å ha med, bruke eller være påvirket av alkohol, narkotika eller andre rusmidler
  • Å drikke brus/energidrikk og spise godteri i skoletida uten etter tillatelse fra lærer.
  • Å gå ubehagelig tett på en medelev, bryte intimsonen etc.
  • Å ha med eller bruke tobakk/snus/e-sigaretter
  • Å ha med og/eller benytte farlige gjenstander
  • Å filme, fotografere eller foreta lydopptak av andre – uten etter tillatelse fra lærer
  • Å bruke sosiale medier i skoletimene – uten etter tillatelse fra lærer. Skolens regler for orden og oppførsel gjelder i forhold til bruken av sosiale medier.
  • Å bruke mobiltelefon i skoletimene. Telefonen skal ikke ses, høres eller være i bruk dersom lærer ikke har gitt tillatelse til noe annet.
     

Källa: Grålum ungdomsskole

Relaterat

Lärare och fack är kritiska till förslaget om ordningsomdömen.
I Norge har betyg i ordning och uppförande i skolan funnits länge.
– Jag tycker det fungerar bra med betygen, säger läraren Anders Lundblad.

Betygen i ordning och uppförande togs bort i de svenska skolorna 1970. Men i övriga Europa finns flera länder där ordningsbetygen fortfarande används för att hålla ordning i klassrummet, bland annat i Norge. Där har man två ordningsbetyg – ett i ordning och ett i uppförande. Skalan är tregradig med godkänd som högsta betyg.

Svensken Anders Lundblad arbetar som lärare i Norge och undervisar på högstadiet på Grålum ungdomsskole i Sarpsborgs kommun.

– Jag tycker det fungerar bra med betygen i ordning och uppförande. Det är inte speciellt tidskrävande att följa upp och det krävs inte mycket för att få godkänt, säger Anders Lundblad, som har arbetar som lärare i fem år.

I kategorin ordning handlar det för eleverna att exempelvis komma i tid, att ha med sig rätt läroböcker till lektionen, att ha på sig inneskor i stället för uteskor i skolans lokaler och att lämna in sina arbetsuppgifter i tid till läraren.

I kategorin uppförande handlar det om att visa respekt för andra elever och skolans lärare och övrig personal, man ska bidra till en god arbetsmiljö, man ska inte mobba andra på skolan, samt att man inte använder mobiltelefonen på fel sätt på skolan. 

På varje skola i Norge finns det ordningsregler sammanställda i en elevhandbok som har framtagits av skolans rektor tillsammans med föräldrarepresentanter. Elevhandboken består av ett antal punkter som anger vad man inte får göra.

Här är avsnittet med ordningsregler, kriterier och riktlinjer för bedömningen från Grålum ungdomsskoles elevhandbok (klicka på bilden för att göra den större):

De två ordningsbetygen är separerade från de övriga betygen. Vilket betyder att de inte påverkar eleverna från att söka vidare om de misslyckas få godkänt.

– Så du kan ha högsta betyg i alla ämnen men samtidigt bli underkänd i ordning och uppförande teoretiskt sätt. Men ska eleverna exempelvis söka ett sommarjobb så är det inte så bra om man har underkänt i ordning och uppförande, säger han.

Anders Lundblad tycker att det ska mycket till för att få lägsta betyget i ordning och uppförande på skolan.

– Det inte är särskilt svårt att få godkänt. Du kan prata en hel del innan man får nedsatt betyg. I en klass på 30 elever så skulle jag säga att genomsnittet på vår skola ligger på två underkända i varje klass.

Hur stor effekt har betygen på elevernas uppträdande?

– Jag tycker att det har stor effekt på de elever som lätt blir påverkade av oro men som har en grundläggande inställning om att lyckas och lära, i kombination med att de också har föräldrar som kan följa upp det här med eleverna. I och med att betygen har funnits så pass länge i Norge så har även föräldrarna fått betyg i det här, det ligger i den norska folksjälen tycker jag, säger Anders Lundblad. 

Fungerar det på alla elever tycker du? Eller har betygen slagit ut några av dina elever?

– Jag har inte varit med om det. Men får en elev för många anmärkningar har det gissningsvis ingen effekt på just den eleven. Har du exempelvis en elev med ADHD eller någon annan diagnos så tar vi hänsyn till det.

På vilket sätt då? 

– Dels ger man inte anmärkningar på samma sätt och man försöker med andra metoder. Där får man hitta någon sorts lösning tillsammans med föräldrarna till eleven.

Sedan förslaget kom upp på agendan i Sverige under tisdagen växte det fram en oro för att ordningsomdömet kan leda till att ännu en arbetsuppgift hamnar i lärarnas knä – utan att de får tid för den. Anders Lundblad kan förstå oron.

– Ja, eftersom det kommer ständigt nya saker som ska ingå i lärares arbetsuppgifter. Det kan bli svårt i början att särskilja bedömningen i själva ämnet och sedan i ordning och uppförande. Men det är inte några vansinniga arbetsuppgifter som väntar lärarna. 

Vad säger du till de lärare i Sverige som är kritiska till införande av ordningsomdömen?

– Det här kommer ju inte att lösa alla problemen med stöket i skolan omgående. Men jag uppfattar inte som att betygen bidrar negativt. Jag tycker att för en ganska stor elevgrupp så har det en positiv bidragseffekt. Det sänder en viktig signal om att ohyfsat uppträdande inte är acceptabelt, det är bra, säger Anders Lundblad.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
NPF

Expertens råd: Så blir din skola bättre på att möta elever med NPF

NPF

Vad bör en skola göra för att bli bättre på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd. 

Annons
Annons
Nedskärningar i skolan

Lärare protesterar mot nedskärningar – klär sig i rött

Nedskärningar

Genom att klä sig i rött vill lärarna i Hässleholm protestera mot nedskärningarna i skolan.
– Känslan av att komma in i ett lärarrum där alla är rödklädda är ganska mäktig, säger läraren Henrik Hedman som är en av initiativtagarna.

Skyddsombud anmäler kommuner – har fått nog av besparingar

Nedskärningar

Tre skyddsombud har fått nog av besparingarna på skolan i Karlshamn, Trelleborg och Sjöbo. Nu anmäler ombuden kommunerna.

Annons
Studie- och yrkesvägledning

Skolinspektionen: Elever får inte tillräcklig studievägledning

Syv

Elever på yrkesprogram får inte tillräckligt med studie- och yrkesvägledning, det slår Skolinspektionen fast i en ny rapport. 

Annons
Annons

Lärarnas kritik mot HÖK 18 växer: ”Vi kan inte vänta”

Avtal

Efter aviserade besparingar på skolan i en majoritet av landets kommuner växer kritiken mot det avtal som slöts mellan lärarfacken och SKL i höstas.
Vissa lärare kräver att avtalet sägs upp, andra menar att strejk är enda utvägen.

Annons

LR-ordföranden i upprop: ”Kommunerna vanvårdar skolan”

Nedskärningar

Skolan vanvårdas av kommunerna. Det menar samtliga distriktsordföranden i Lärarnas Riksförbund som nu vill se krafttag för ett förstatligande av skolan.

Kommunen vill ta bort lärartjänst på skola: ”Strider mot skollagen”

Arbetsmiljö

Ljusdal vill ta bort speciallärare på en skola på grund av kommunens budgetunderskott. Facket anser att man bryter mot skollagen.

”Jag är lärare för att jag vill – inte för att jag måste”

Debatt

”Jag har lovat mig själv att inte bli en ständigt trött, sur och stressad lärare för då skulle jag antagligen göra ett klart sämre arbete samt riskera att gå hårt in i väggen. Vem gynnas av det?”, skriver läraren Jonas Nilsson efter sitt 18:e avverkade läsår.

Kommentera
Betyg

Forskaren: Rättvisa betyg är en skadlig utopi

Betyg

Försök att administrera fram rättssäkra betyg är meningslösa och skapar problem för lärarna, menar forskaren Lars Melin.
– Betyg kommer aldrig vara rättvisa och det får vi leva med.

”SFI behöver fackliga stödinsatser”

Debatt

Uppror och protestlistor i all ära men de äger ingen förhandlingsrätt. SFI-lärare behöver ett levande fack som identifierar motståndet, verkar för aktivt medlemsskap och går till förhandlingsbordet, skriver SFI-läraren Kristina Sjöberg.

Kommentera

Jesper: Därför är jag lärare

Läraryrket

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen. Här berättar Jesper Inegård i Åre varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Skolavslutning: Du vet att du är lärare när...

Lista

Snart är sommaren här, och 2018/19 förpassas till historien. Skolvärlden har samlat 11 situationer vi tror att flera av er upplevt under läsåret. Känner du igen dig?

TIMPLAN

Stadieindelad timplan blev nådastöt för moderna språk

Timplan

Moderna språk håller på att förblöda. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Kommunerna prioriterar olika för språkundervisning

Moderna språk

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt.

Forskning

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Undervisning

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet? 

Nytt avtal: LR ska stötta obehöriga lärare

Fackligt

Genom ett samarbetsavtal med Akademikerförbundet SSR ska Lärarnas Riksförbund bland annat företräda obehöriga akademiker i förhandlingar.

OECD-chefen: ”Det kommer att bli svårare att vara lärare”

OECD

Vad gör en lärare i framtiden? Och hur ser en vanlig skoldag ut? 
– Det kommer bli svårare att vara lärare, men också mycket mer intressant, säger Andreas Schleicher, högste chef för organisationens utbildningskontor, till Skolvärlden.

Så reste sig skolorna – mot alla odds

Reportage

Båda skolorna ligger i socioekonomiskt utsatta områden, båda har haft Skolinspektionen efter sig – och båda har vänt utvecklingen. Skolvärlden besökte dem för att ta reda på hur det gick till.  

Uppdraget: Så ska de rädda problemskolan

Reportage

Går det att vända en problemskola på åtta månader? Skolvärlden besökte Storvretskolan, där Skolinspektionen för första gången använt sitt yttersta maktmedel och låtit staten gå in och bestämma.

Skolverkets nya satsning sågas: ”Sanktionerar obehöriga i skolan”

Legitimation

Skolverket lanserar ett nytt stödverktyg för obehöriga lärare som är tänkt att avlasta legitimerade lärare. Men satsningen möts av kritik bland behöriga lärare.

Granskning: Lärarassistenter

Satsningen på lärarassistenter räcker bara till en kvart per dag

Granskning

En kvart om dagen per klass – eller sex minuter per lärare. Det är vad regeringens satsning på lärarassistenter räcker till om alla lärare och elever i grundskolan ska få del av den.
– Det är en droppe i havet, säger Margit Koppari, SO-lärare på Sjöparksskolan i Gällivare.

Forskaren om lärarassistenter: ”Arbetsbelastningen är lika stor”

Lärarassistenter

Den stora satsningen på skolan i vårändringsbudgeten stavas lärarassistenter. Men vad innebär den för lärarna? Per Lindqvist genomför just nu en av de första svenska studierna på området.

Läraren: ”Vårt behov av kopieringshjälp är begränsat”

Lärarassistenter

Inför höstterminen planerar Östersunds kommun att anställa 15 lärarassistenter.
– Det vore mycket bättre om man satsade på de yrkesgrupper som redan finns i skolan, säger läraren Claes Hoglert.

200 rektorer: Resursbristen gör våra lärare sjuka

Protester

Bakom det nya Skolledarupproret står hundratals rektorer som är trötta på nedskärningar.
– Vi måste gå tillsammans med lärarna för att driva igenom förändringar, säger rektor Linnea Lindquist, en av initiativtagarna.

Fler äldre lärare än yngre i Sverige

Lärarbristen skenar – snart är var femte lärare pensionär

Lärarbristen

Var femte legitimerad grund- och gymnasielärare är 60 år eller äldre. I många kommuner är andelen ännu större, visar ny statistik. Flera tusen av dem väntas gå i pension under de kommande åren, vilket kommer att förvärra den redan rekordstora lärarbristen.

”Skolverket visar en beröringsskräck kring hedersförtryck”

Debatt

Skolverket gör det svårt för lärare att undervisa om hedersförtryck, menar riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V). ”Skolverket borde inse att också läroplanerna måste vara tydliga och inte ängsligt smyga runt frågan om hedersnormer och värderingar” skriver hon.

Kommentera

De vill koppla hjärnforskning med undervisning

Inlärning

En ny podd försöker göra kognitionsforskning tillgänglig för lärare och andra som är intresserade av inlärning. Men man vill också utmana förutfattade meningar.

500 dör av jobbstress varje år – lärare i riskzonen

Arbetsmiljö

Stress är den snabbast växande orsaken till arbetsrelaterade dödsfall i Sverige, och lärare är en riskgrupp, enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Debatt: ”Novellen kan vara räddaren i nöden”

Debatt

”Noveller är ett steg in i den skönlitterära världen och ett sätt att få alla elever in i läsningen”, skriver svensklärarna Anna Klockar och Mia Vestman.

Kommentera
Fysisk lärmiljö

Skolan förnyade sin fysiska lärmiljö – lyfte alla elever

Fysisk lärmiljö

Skolan förbättrade sin fysiska lärmiljö med små medel. Det ledde till att eleverna nu kan koncentrera sig bättre i klassrummet. 

Så påverkas skolan av den fysiska lärmiljön

Arbetsmiljö

Hur ska egentligen ett klassrum se ut för att höja arbetsron och inlärningen? 

Per Kornhall: Inkludering la grunden för mirakelskolan

Inkludering

”Deras metod är alltså konst och inkludering – prat istället för tystnad. Och de kallas för en mirakelskola i Spanien på grund av sina resultat. Det tål att tänka på”, skriver Per kornhall.

Arbetsmiljö

Lärare i ny enkät: Vi skippar lunch för att hinna med

Arbetsmiljö

Scheman utan paus och lärare som skippar lunchen för att hinna med. Det är ett par av resultaten i en ny arbetsmiljöundersökning.
– Ge oss bättre resurser eller sänk kraven, säger LR:s Johan Åström.

”Det pressade läget i skolan måste ses över innan det är försent”

Debatt

”Om man menar allvar och vill vara en attraktiv arbetsgivare måste förhållandena i skolan allvarligt ses över, hellre än att strama åt budgeten”, skriver Catharina Niwhede med andledning av den alarmerande enkäten bland lärare.

Kommentera

”Är skolan en Dux-soffa eller IKEA-soffa?”

Debatt

Man får vad man betalar för. Det gäller både vid ett köp av ny soffa – eller hur en kommun bedriver skolverksamhet. Läraren Kerstin Irehjelm skriver om hur kvalitet alltid lönar sig, framför allt när det landar i lärarnas arbetsmiljö.

Kommentera
Undantagsbestämmelsen

Lärare efterfrågar mer tydlighet kring undantagsbestämmelsen

Betyg

Många lärare tycker att det är knepigt att tillämpa undantagsbestämmelsen vid betygssättning. Specialpedagogen Diana Storvik efterfrågar mer stöd från Skolverket.

Skolverket om pys-kritiken: ”Svåra bedömningsfrågor”

Betyg

Skolverket får kritik för sin vägledning kring frågor som rör undantagsbestämmelsen.

 

Vad betyder EU-valet för skolan?

Blogg

”I dag röstar vi i EU-valet. Men vad är EU:s roll när det kommer till skola och lärarutbildning?” Åsa Morberg bloggar.

Kommunombudet: De gick bakom fackets rygg

Arbetsmiljö

Många kommunala skolor i Östersund är slitna, undermåliga och har dåligt utrymme. En renoverad gymnasieskola skulle ge avlastning men nu vill politikerna ge den till Engelska Skolan.

”Dags att byta fokus från bedömning till lärande”

Debatt

”Med en skola som fokuserar på begripligt lärande och undervisning får vi mer motiverade och professionella lärare, elever som begriper och en minskad psykisk stress för alla”, skriver läraren Johan Alm.

Kommentera

Inställd lärarstrejk i Norge – trots oförändrad löneutveckling

Strejk

Det blir ingen lärarstrejk i Norge i dag. Parterna har funnit en lösning i förhandlingarna. Men lärarnas löneutveckling förblir oförändrad. 

Statsbidrag

Kommunen la statsbidrag för likvärdighet på rektorslöner

Statsbidrag 

Härryda kommun får skarp kritik för sin hantering av statsbidraget för ökad likvärdighet. Trots varningar har kommunen valt att lägga riktade pengar på annat än de var avsedda för – bland annat rektorslöner.

Skolverket: ”Det blir bevakning på Härryda”

Statsbidrag 

Chefen för statsbidragsenheten på Skolverket reagerar när Skolvärlden informerar honom om bidragen till Härryda. 
– Vi kommer att följa upp det här när pengarna är använda. Det blir en bevakning på Härryda, säger Andreas Spång.

Debatt: ”Betyg är ett lärarbeslut”

Debatt

”Det är inte enkelt att sätta betyg, tvärtom. Det här kan alla ha nytta av att läsa i samband med betygsättningen”, skriver lärarna Helena Forsman Lund och Anna Musikka.

Kommentera

Lärarnas vanligaste frågor om betyg

Betyg och bedömning

Hur ”särskilt beaktar” man provresultat, och var går gränsen för F? Det är betygstider och Skolverket tar just nu emot tusentals frågor från lärare som söker tydlighet.

Skolans mentorssatsning ska locka fler behöriga lärare

Arbetsmiljö

På Pajala centralskola infördes heltidsmentorer i höstas för att underlätta för lärarna. Nu hoppas fack och lärare att satsningen utökas – och att införandet kan locka fler behöriga lärare till kommunen.

Debattera på Skolvärlden

Debatt: Så gör du

Här finns all info för dig som vill skriva en debattartikel i Skolvärlden.

Annons
Skolvärlden: Ny i yrket

Nyexaminerad

Här hittar du läsning särskilt utvald för lärare och studie- och yrkesvägledare som är nya ute i arbetslivet, eller som fortfarande studerar.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons