kommunkassan_nedskarningar_2

Klirret i Örebro kommuns kassa avspeglas inte i skolan, menar LR.

Nedskärningar

Kommunen går 1,7 miljarder plus – men sparar ändå miljoner på skolan

Samtidigt som kommunen tjänar hundratals miljoner varje år varnar LR Örebro för galopperande arbetsbelastning när man fortsätter skära ner på skolan.

Åren 2017 – 2020 har Örebro kommun gått med hundratals miljoner plus varje år. Sammanlagt under de åren ligger resultatet på närmare 1,7 miljarder plus, enligt kommunens egen redovisning. Under samma period har kommunen konsekvent dragit ner på pengarna till såväl grund- som gymnasieskolan.

Pär Boström är ordförande för LR i Örebro, och han får inte ihop kommunens uttalade ambition att satsa på skolan med det han möter i praktiken.

Pär Boström
Pär Boström | Foto: Jonas Bilberg

– Nästan var fjärde elev som gick ut grundskolan här i fjol saknade behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Samtidigt har man enligt våra beräkningar sparat totalt 170 miljoner på skolan sedan 2017, under en period där man gått kraftigt plus, och så pratar kommunen om att skolan är dess viktigaste prioritet. Det blir ju tokigt, säger han.

Elevernas måluppfyllnad har legat lågt under flera år, och enligt Pär Boström är det svårt att vända den trenden när man inte har råd att behålla eller nyanställa till exempel lärare, speciallärare, specialpedagoger och annan kringpersonal i skolan.

– Det ger ökad arbetsbelastning för våra medlemmar, vilket påverkar elevernas möjlighet att uppnå kunskapskraven och komma in på gymnasiet.

Pär Boström menar att det saknas balans mellan mål, krav och resurser. Till exempel heter det att alla elever ska ha förutsättningar att nå kunskapskraven, men i praktiken ges inte skolan och lärarna förutsättningar att nå dit.

– Rektorerna får svårt att möta våra medlemmars fullt rimliga krav på en sund arbetsmiljö och de krav på minskad arbetsbelastning som finns i det centrala avtalet. Det är ju tärande att varje år mötas av kraftiga nedskärningar inom skolan, säger han.

Marlene Jörhag (KD)
Marlene Jörhag (KD) | Foto: David Gelinder

Marlene Jörhag (KD) är ordförande i utbildningsnämnden, och hon menar att man från politikens håll försöker minimera besparingar ute i skolverksamheterna.

– Kommunsverige har det ju tufft, och många kommuner skär på skolan. Jag vill att så mycket som möjligt av våra pengar ska ut i verksamheten. Så när vi har fått effektiviseringar på oss har vi tagit så mycket som möjligt på förvaltningen, säger hon, och tillägger:

– Nu är det ju ett speciellt år med corona. Man har varit tvungen att ta stora digitala kliv och det är klart att arbetsbelastningen har ökat. Personalen har gjort ett fantastiskt jobb i en pressad situation.

Samtidigt som coronakrisen har lett till ökad arbetsbelastning för lärarna har det inneburit att kommunerna fått mer statligt stöd än planerat. I Örebro har det lett till ett större överskott än väntat för 2020: 579 miljoner kronor.

Om nu arbetsbelastningen gått upp och kommunen samtidigt fått mer pengar, hade det inte varit bra om de pengarna gick till att stötta lärarna?

– Man pytsar ju ut så mycket som möjligt av statsbidragen till verksamheterna. Det finns inget mål i min nämnd att vi ska ha överskott.

Och ändå går ni med plus år efter år?

– Barn och utbildning har inte gått plus varje år, men kommunen i stort har gjort det, säger Marlene Jörhag.

Hon påpekar också att kostnadsökningar för löneförhöjningar inte ingår i den generella skolbudgeten.

– Det kan vara viktigt att framhäva att all lönekompensation ligger utöver, vilket inte är fallet i alla kommuner, säger hon.

Pär Boström är bekymrad över de konsekventa besparingarna på skolan och ser att de har en effekt på Örebros möjlighet att locka till sig legitimerade lärare.

– Redan idag är 30 procent av lärarna i grundskolan och 15 procent av lärarna på gymnasiet inte behöriga och legitimerade. Vi har medlemmar som väljer att byta jobb till andra kommuner för att de får bättre villkor och bättre löner. Det är ju självklart att vi känner en stor oro för hur det ska bli. Det är svårt att rekrytera lärare om man inte kan erbjuda goda anställningsvillkor, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm