bertil-ostberg-810
Särbegåvning

Östberg: ”Ingår i läraryrket att titta på forskningen”

Fortbildning och åtgärder som höjer läraryrkets attraktivitet är regeringens recept för att lärare ska bli bättre på att nå alla elever i undervisningen.

Utbildningsdepartementets statssekreterare Bertil Östberg (FP) poängterar att alla elever, även särbegåvade, ska få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt, men han vänder sig mot ordet ”särbegåvad”. På engelska kallas de här barnen ”talented” eller ”gifted”.

– Vad är särbegåvad för konstigt uttryck? Den stora skillnaden med de här barnen är att de är extremt talangfulla.

Många föreslår begränsade klasstorlekar för lärare ska ha lättare att individanpassa undervisningen. Hur ser du på det?

– Det är otroligt kostnadskrävande. Resurserna kommer alltid att vara begränsade. Det är mer effektivt att satsa på att göra läraryrket attraktivt och på fortbildning av lärare

Vad är en rimlig klasstorlek?

– Det beror på elevernas behov, lärarens kompetens och hur man organiserar undervisningen. Skolor med sämre resultat har redan relativt små klasser eftersom de har mer resurser per elev. En duktig lärare kan säkert fungera bra med 30 elever.

En majoritet av lärarna verkar sakna kunskap om särbegåvade elevers behov, trots kravet på individanpassning. Hur ser du på det?

– Det är säkert så och det gäller även andra typer av lite särskilda be- hov. Det handlar heller inte om en heterogen grupp där alla behöver samma stöd. Det är klart att det är viktigt att lärare som har särbegåvade elever tittar på forskningen och det ingår i läraryrket att göra det.

Borde en kurs om särbegåvning ingå i lärarutbildningen?

– Det är så otroligt mycket som ska ingå i lärarutbildningen så kanske inte en kurs, men det borde finnas moment som gör att lärare kan identifiera de här eleverna. Sen får man som alltid skaffa sig den kunskap som man tycker krävs för att ge eleverna rätt stöd och stimulans. Det är uppenbart att inte alla de här eleverna får den stimulansen.

Kommentera