Otydliga krav tvingar elever att spela duktiga

Bedömning, mål och tester är en stor del av planen för hur svenska elever ska bli bättre i internationella jämförelser. Men hittills har elevernas bild av bedömning och hur den inverkar på inlärningen inte fått särskilt stort utrymme, menar forskaren Jennie Sivenbring vid Göteborgs universitet.

Hon har undersökt hur 28 niondeklassare från tre olika skolor upplever kunskapskrav och tester – och kommit fram till att eleverna ofta inte vet vad som faktiskt krävs av dem för att de ska uppfylla målen.

– Varje lektion pratas det om krav, men eleverna menar att de inte förstår formuleringarna och att det är luddigt och obegripligt, säger Jennie Sivenbring, som disputerar med avhandlingen ”I den betraktades ögon. Ungdomar om bedömning i skolan”.

Niondeklassarna står inför gymnasievalet, och betygen är avgörande för de intervjuade eleverna. För dem är bedömningen självklar. Vad deltagarna i studien vänder sig mot är att de inte förstår vad som krävs av dem, rent konkret. Kraven är vaga och tekniskt formulerade. I stället uppfinner niorna strategier för att framstå som engagerade och kunniga av läraren.

– Jag är förvånad över hur mycket som styrs av tanken på att de är bedömda, allt från hur de sitter i klassrummet till relationen till läraren. För min del räckte det med att komma på lektionerna för att jag skulle få godkänt, säger Jennie Sivenbring.

Eleverna kommer från olika bakgrund och går i skolor med olika inriktningar. De har olika hög studiemotivation, men är eniga om att bedömningen är avgörande men otydlig.

– Jag tänker att för de enskilda eleverna leder det till att de fokuserar mer på beteenden och uppförande än på kunskap, att de spelar rollen som goda elever. Jag tänker också att det betyder något för lärares professionalitet att tvingas bedöma hela tiden. Den tekniska biten gör att man inte hinner se eleverna och relationen som man vet är så viktig för att ge kunskap.

Jennie Sivenbring säger att hon inte opponerar sig mot bedömning som sådan, men att det kanske inte är hela svaret på hur den svenska skolan ska höja sina resultat.

– Det är som att bygga något stort och bara ha en tumstock. Det handlar inte bara om att mäta kunskaper, utan om att ge kunskaper också.