”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Läraryrket ett friskyrke? Jo, i början av 1990-talet var det faktiskt det. Men nu är den psykisk ohälsan inom läraryrket betydligt större och varför det är så, och vad som hänt sedan sjuktalen började öka under 2000-talet är en av utgångspunkterna i psykologen Anna Nybergs forskningsprojekt.

– Något har ju hänt. På 1990-talet var lärare och sjuksköterska typiska friskyrken. Det var höga krav i yrkena även då men man var inte så stressad. Vi vill veta varför.

Anna Nyberg är forskare vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet och har fått medel för två projekt som är relaterade till varandra. Det ena handlar om skillnader mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter med avseende på organisatoriska förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö som i sin tur påverkar stress och psykisk ohälsa. Det andra projektet tittar specifikt på anställda inom kontaktyrken – som lärare och sjuksköterskor – och vad det beror på att sjukskrivningar för stress och psykisk ohälsa ökar. Generellt sett är människor i kontaktyrken oftare sjukskrivna än andra, och kvinnor oftare än män.

– Vi ska titta på saker i själva arbetsmiljön men även på det kontaktarbete som man gör utanför arbetet som att ta hand om barn, sjuka och äldre familjemedlemmar. 

– I offentligt sektor har det varit stora nedskärningar. Det drabbar kvinnor från två håll. Kvinnor jobbar ofta i offentlig sektor och när offentlig sektor inte fungerar drabbar det kvinnor i högre utsträckning eftersom de i högre uträckning än män tar hand om barn, sjuka föräldrar och så vidare. Det är därför vi även vill titta på det kontaktarbete man gör på fritiden, det har man inte gjort tidigare.

Vad mer kan ligga bakom det faktum att ohälsan bland lärare är så mycket större idag? 

– Dels leder ju nedskärningar till att man får mer att göra. Men det kan också bidragit till organisatoriska förändringar som gjort att man inte längre kan påverka sin situation, utan får mindre inflytande. Det påverkar negativt.

Forskarna kommer titta på hur mycket man kan bestämma över sin arbetstid som hur, när och var du ska arbeta.

– Viktigt är också balansen mellan vad du ger och vad du får tillbaka. Vi vet är den är dålig i kontaktyrken. Man har höga krav på sig men lägre grad av belöning, i termer av till exempel utvecklingsmöjligheter, lön och uppskattning. Det är faktorer vi ska titta på.

Även yttre faktorer kan påverka, säger Ann Nyberg.  En hypotes är att New public managements förändrade styrformer i vården påverkar välbefinnandet för sjuksköterskor. Ytterligare en sak är hur man upplever vilken kvalitet man kan erbjuda i sitt yrkesutövande.

– Om du blir lärare för att du vill stötta elever och drivs av det meningsfulla i att göra det, så påverkas du förstås negativt om du upplever att du inte kan göra just det. Om organisationen inte ger dig förutsättningar att gör ett bra jobb så skapar det stress och psykisk ohälsa.

Man vet sedan tidigare att höga känslomässiga krav är en sådan sak som leder till högre sjukskrivningstal.

– De känslomässiga kraven har ökat på olika sätt inom olika kontaktyrken. Inom skolan kan det handla om att lärarens auktoritet inte respekteras på samma sätt som tidigare och det är förstås väldigt känslomässigt krävande att hela tiden behöva återupprätta den. Medan sjuksköterskan kanske stressas av att vården blivit så mycket sämre att man inte kan ge patienterna den vård de behöver.

Ur det här perspektivet: vad kan arbetsgivare göra för att minska stressen?

– Många chefer inom offentlig sektor har ju inte möjlighet att påverka de resurser de har till förfogande. Men du kan alltid ha ett gott ledarskap för dina medarbetare. Du kan skapa medbestämmande, god stämning och flexibilitet så att de anställda, inom ramen för det givna, ges de bästa förutsättningarna för att utföra sitt yrke.